Föreliggande studies syfte är att undersöka om det finns en samstämmighet i hur samhällskunskapslärare definierar demokratibegreppet. Vidare syftar även studien till att undersöka huruvida det finns en samstämmighet i vilka arbetssätt och examinationsformer som används inom samhällskunskapen gällande demokratimomentet. Detta görs med hjälp av Öberg och Bäckströms studie (2021) som undersöker en eventuell kanon inom samhällskunskapen på högstadiet. I denna studie används Dahls polyarkidefinition och Schumpeters klassiska demokratidefinition för att analysera och utläsa kriterier för demokratier ur läroböcker och lärarsvar. Undersökningen genomförs med läroboksanalys samt en enkät och är därför en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien visar att det finns en samstämmighet gällande hur samhällskunskapslärare i stort arbetar och examinerar i delområdet demokrati. Vidare finns en överensstämmelse mellan hur lärare och läroböcker definierar begreppet demokrati. De båda fokuserar på att demokrati innebär att folket väljer företrädare för att föra deras talan, vilket pekar på att Schumpeters demokratidefinition är den som dominerar demokratiundervisningen. Dock förekommer Dahls kriterier, men beskrivs ofta som ett komplement till demokrati som ett folkstyre. Dessa kriterier (exempelvis yttrandefrihet) skildras mer som mänskliga rättigheter än en förutsättning för demokrati. Två läroböcker är tydligt kopplade till Schumpeters demokratidefinition, två läroböcker är ett mellanting men med Schumpeters definition i förgrunden. En lärobok, Arena 123, sticker ut och är mer präglad av Dahls demokratidefinition än Schumpeters.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att få djupare kunskaper kring hur F-3 lärare resonerar kring demokratisk undervisning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har lärarna beskrivit på vilka sätt de förhåller sig till arbetsformer i sin demokratiundervisning och vilket material de använder. Studiens slutsats är att lärarna besitter en god kompetens men att arbetssätten och demokratiuppdraget kan se olika ut på grund av att läroplanen tolkningsbar.

Violent extremism has become an increasing problem. By violent extremism you mean that there are motives for wanting to reform or abolish a form of government. In Sweden's case, it is about reforming democracy, where three main movements are leading; the autonomous environment, the white power environment and the islamist extremist environment. The sources used are information from the Government Offices, the Security Police, Sweden’s parliament and a report from SVT News, a report from FBI Government, statistics from european member states of terrorism in Europe in 2019, taken from Graphic News, as well as an interview with Ewa-Gun Westford, press spokesperson within the police region South. The movements have become larger in recent years and more visible than before, which is mainly due to the development of the digital. The internet and social media have provided a great platform to be able to inspire, recruit and spread propaganda, quickly and without problems. Relevant and important topics today such as racism, xenophobia, etc. are tools for these movements to grow and gain a large number of followers in a short time. It creates a huge insecurity for people around these movements that they have become increasingly visible, and that brutal videos in the form of beatings and executions made by these movements can move around freely on the internet. Threats, violence and harassment of individuals with or outside these movements are common, which also leads to threats to democracy, security, life and health for all parties.

This study focuses on how the Swedish political parties are described in various learning materials in junior high school and high school. The purpose of this study is to examine learning materials in the subject social studies. The study also focuses on describing the problems that may occur with a democracy point of view if the learning materials do not give relevant and extensive descriptions of the political parties. The method that has been used is a learning material analysis as well as a qualitative text analysis with perspectives from Robert Dahls theory of democracy, especially the criteria of enlightened understanding. The study concludes that in a democracy perspective, there is a problem with many of the learning materials because the descriptions of the political parties are in no way descriptive enough to give the students the possibility to reach enlightened understanding, especially since it is not easy to find objective descriptions about the parties outside of the parties’ own presentation of themselves.

The purpose of this study is to investigate how the theme of human rights is portrayed in printed teaching materials written for the high school courses social studies 1a1 and 1b respectively. A total of three series from two publishers are analysed, which are the Kompass series, the Liber series, and the Arena series, where each series contains a course 1a1 and 1b. This study will fall under a qualitative content analysis with a comparative element and will use a semiotic-didactic analysis model. The result shows that the subject content of the textbooks for human rights fulfills the central content for the courses social studies 1a1 and 1b respectively. The textbooks differ regarding how big a place the theme of human rights was given in the textbook. The textbooks have several similarities and differences in composition and form of expression.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att möta yngre barns motstånd i form av icke-verbala uttryck för att främja en demokratisk miljö i samband med måltider. Frågeställningarna som besvaras handlar om förskollärarnas upplevelser av hur barn gör icke-verbala motstånd under måltiderna och hur förskollärarna beskriver att de bemöter barns motstånd för att främja en demokratisk måltidsmiljö. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och enskilda semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt har studien inspirerats av Janusz Korczaks barnsyn och pedagogik där respekt, rättigheter och demokrati blir framträdande. Resultatet analyserades fram genom en tematisk analys där det framkom att barnen gör öppna motstånd med hjälp av sitt kroppsspråk och olika redskap. De använder sig även av undvikande och andra uttryck som ljud och känslor för att uttrycka sig. Förskollärarna beskriver det som viktigt att skapa en tydlig struktur inför och under måltiden för att skapa förutsättningar för en demokratisk måltidsmiljö. En stor del av deras bemötande handlar om att tolka barnens uttryck och att anpassa bemötandet efter vilket barn de har framför sig.

Abstract  The purpose of this ethnographic study is to investigate how ten pedagogues’ reason and interpret about children's influence in the activities. The pedagogues that we interviewed are at different preschools that take place in a small village and a larger city in Skåne county. Our purpose of this study was to investigate and describe educators' experiences of interpreting and how they worked with the curriculum goals, regarding the influence of all children in preschool. The curriculum for preschool states that children have the right to feel participation and to exercise real influence over their everyday life (Skolverket, 2018). The study is about educators' experiences of interpreting and realizing the curriculum goals and how they enable the influence of all children and what obstacles there may be in this work. We conducted a semi-structured interview where we were able to share the experiences and thoughts of working educators through conversation. Through text analysis, we then analyze the collected empirical data. The results of the study show that in practice there are challenges in the interpretation and implementation of the curriculum's goals in terms of children's influence. The study also addresses how educators define the concept of influence and what consequences it has in the educational activities. In our study, we have used the term educators for the respondents.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera hur förskollärare konstruerar demokratii relation till förskolans utbildning och undervisning. Detta har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en socialkonstruktionistisk teori, där förskollärarnas sätt att samtala och beskriva demokrati i deras arbete förståtts som deras sätt att konstruera demokrati. Studiens resultat visar att förskollärarna konstruerar demokrati som arbetssätt i såväl utbildningen som undervisningen, där barn ges möjlighet att utöva delaktighet och inflytande, lyssnas till, tillskrivas som fullvärdiga samhällsmedborgare samt delta i beslutsfattande processer. Det framträder en motvilja till att planera för demokrati hos förskollärarna, med motiveringen att det skulle motverka en naturlig och genomsyrande demokrati. Detta har i sin tur resulterat i att demokrati inte tar sig i uttryck som innehåll för undervisning i denna studie, utan uteslutande konstrueras som arbetssätt och genomsyrande såtillvida att den ständigt ska prägla förskollärarnas förhållningssätt och värderingar.

Denna uppsats har syftat till att undersöka tillitsdelegationens bakomliggande idéers överlevnad i den kommunala verksamheten. Genom en induktiv idéanalys av tillitsdelegationens fyra kommittédirektiv har de bakomliggande idéerna identifierats, för att verka som grund för de semistrukturerade intervjuerna i fallstudien av Tranemo kommun. Efter att identifierat VAD kvarstår frågan om HUR dessa har överlevt. Det är även via det som framkommit av den initiala idéanalys som Tranemo kommuns styrmodell har studerats för att identifiera om och i så fall vilka idéer som lever kvar i verksamheten efter det att tillitsdelegationen lagts ner 2020. Det framgår i resultatet att det går att återfinna idéer ifrån den induktiva idéanalysen, om än inte fullt ut och i vissa fall inte explicit. Idéer som rör bland annat styrningsidéal, uttryck för tillit till professionen och statens vägledning. Det som ser ut att vara de största överlevnadfaktorerna för dessa idéer är att de blivit institutionaliserade1 via institutionella entreprenörers arbete, delade värderingar och en agil verksamhet. / This thesis aimed to investigate the survival of the underlying ideas of the ”Tillitsdelegationen”2 within municipal operations. Through an inductive ideational analysis of  ”tillitsdelegationen´s” four government directives, the foundational ideas were identified to serve as the basis for the semi-structured interviews in the case study of Tranemo Municipality. Having identified WHAT remains, the question of HOW these ideas have persisted arises. It's also through the initial ideational analysis that Tranemo Municipality's governance model has been examined to ascertain whether, and if so, which ideas endure in the operations after ”tillitsdelegationen” was dissolved in 2020. The results indicate that ideas from the inductive ideational analysis are identifiable, albeit not entirely and, in some cases, not explicitly. Ideas in terms of organization, trust and governmental guidance. The primary factor contributing to the survival of these ideas seems to be their institutionalization through institutional entrepreneurs work, shared values, and an agile operation.

Elevers inflytande och delaktighet är en central roll i läroplanen för fritidshem och ett viktigt globalt ämne. Hur inflytandet och de demokratiska möjligheterna för elever tas till vara på inom fritidsverksamheten. Samt elevers perspektiv inom praktisering, inflytande och delaktighet på grundskolan och anpassad grundskola. Denna studie syftar till att identifiera och jämföra elevers möjligheter till demokratiskt inflytande i fritidshem på grundskolan och anpassad grundskola. Studien visar att eleverna känner en viss delaktighet utifrån sina förutsättningar, men alla önskar ett ännu större inflytande under sin fritidstid. Eleverna på fritidshemmen har forum i form av samlingar, fritidsråd eller stormöten där det praktiseras demokratiska processer och inflytande. Studien bygger på den pragmatiska teorin som har sin grund i praktisering av demokratiska processer som leder till ett inflytande. Vi ser att detta till viss del utövas kontinuerligt i verksamheterna för att eleverna ska utvecklas och bli goda samhällsmedborgare. Studien visar även en jämförelse mellan grundskolan och anpassad grundskola där vi ser en viss skillnad i inflytandet. Empirin pekar på att verksamheterna skiljer sig åt i det demokratiska arbetet.