<p>The aim of this inquiry is to investigate which ideals of democracy that three proposals for strengtening the democracy in the European Union consists of and to judge if the desired effects of the proposals are reachable. The method that is used is an analysis of ideas and contents. Theories that are used are deliberative and particiapatory ideals of democracy. The theories are used to investigate if the ideas in the proposals correspond to the ideals of deliberative and participatory democracy. The major result is that the proposals fail to fulfil the ideas of the theories. The reason is that the proposals are lacking ideas of how to make the citizens more aware and active in politics. The point of departure in the proposals is that the European Union will be more democratic if the people are brought in to the politics, but they do not suggest how people should form opinions through communication and become conscious and competent in political issues through participation. It is also likely that the effects of the proposals not are reachable to all the citizens. Only the ones who have an interest in communicating and participating in European politics will be gained by the proposals.</p>

<p>The nation state has over time become the natural locus for democracy and consequently also legitimate governance. Both concepts have been developed within the nation state and are therefore considered closely connected to it. Nation states are, however, not the only actor on the international arena anymore. The European integration is an example of a new actor, where nation states have started collaborating.</p><p>Similar to nation states, EU has decision-making authorities and must therefore attain legitimacy. The thesis questions how legitimacy can be treated within an entity such as the EU. Three different ways of attaining legitimacy are brought up. The first perceives EU as legitimate in its current design with an intergovernmental part and a regulatory part. The intergovernmental part is claimed to be legitimised through democracy from the member states, and the regulatory part is legitimised through non-majoritarian democracy. Non-majoritarian democracy implies decision-making by independent institutions, which relies on expertise and fairness. The second part emphasises the need to enhance democracy for the EU to become legitimate. The EU is considered too similar to a nation state to make do with lesser standards of legitimacy than a liberal democratic nation state. Deliberative democracy could bring legitimacy through creating a dimension where citizens become oriented towards what can be perceived or acknowledged as the “common good” through active participation in deliberative processes. Federalism is brought up as another alternative that would possibly permit for democracy to be practiced in the EU.</p><p>Legitimacy is claimed to be achieved through sustaining values such as mutual respect, reciprocity, compromise and toleration, values that are connected to a commitment to working for the “common good”. The purpose of this essay is to describe different aspects on the concept “legitimacy” in the EU context and to show how it is achieved and/or how it can possibly be achieved in a future union of nation states. The purpose is not to arrive at a solution, or even to construe a common ground, but to construe a limited insight on how “legitimacy” in the EU can be treated according to theorists/theories.</p> / <p>Nationalsstaten har kommit att bli den naturliga platsen för demokrati och legitimt styre. En trolig förklaring till detta är att båda koncepten har utvecklats inom nationsstaten och anses därför vara starkt sammankopplade med den. Nationalsstater är dock inte längre den enda aktören på den internationella arenan. Den Europeiska integrationen är ett exempel på en ny företeelse, ett forum/sammanhang där nationalsstater har börjat sammarbeta. Som med nationsstater har EU beslutsfattande befogenheter och måste därför uppnå legitimitet. </p><p>Uppsatsen ifrågasätter hur legitimitet kan behandlas inom en enhet såsom EU. Tre olika sätt att uppnå legitimitet tas upp. Det första uppfattar EU som legitimt i sitt nuvarande utförande med en mellanstatlig del och en reglerande. Den mellanstatliga delen skulle kunna legitimeras genom medlemsstaternas demokrati, och den reglerande delen legitimeras genom ”icke-majoritets demokrati”. ”Icke majoritets demokrati” innebär beslutsfattande av självständiga instutitioner, som förlitar sig på experter och rättvisa som värdegrund. Den andra delen framhåller behovet av att öka demokrati för att ska bli EU legitimt. Enligt detta synsätt är EU alltför likt en nationsstat för att klara sig med en lägre standard av legitimitet än en liberaldemokratisk nationsstat. Deliberativ demokrati skulle kunna bringa legitimitet genom att tillföra en dimension där medborgare, genom aktivt deltagain i deliberativa processer, blir orienterade mot lösningar som uppfattas och erkänns som ”allmänt goda”. Federalism tas upp som ytterligare ett alternativ. Legitimitet anses kunna uppnås genom upprätthållandet av värden såsom gemensam respekt, ömsesidighet, kompromisser and tålamod. Värden som är kopplade till åtagandet att sträva mot ”det allmäna goda”.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att beskriva olika aspekter av legitimitetsbegreppet i EU och att visa på hur legitimitet uppnås eller kan uppnås i en framtida union av nationalstater. Uppsatsen gör varken anspråk på att tillhandahålla klara lösningar eller ens att föreslå en gemensam bas av möjliga sådana, men att erbjuda läsaren en begränsad insikt i hur legitimitet behandlas utifrån några teoretiska perspektiv, och av några teoretiker.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor. Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt. Andra fora där elevinflytande utövas är de personalorganiserade deltagardemokratiska kurssamråden samt klassråden. Kurssamråden utgörs av samråd mellan lärare och elever vad gäller lektionernas innehåll, arbetssätt samt examinationssätt. Klassråden ger elevinflytande i frågor gällande provschema och den fysiska arbetsmiljön. Den dialogpartner som i de allra flesta fallen nämns är läraren. Rektor och övrig personal upplevs som mycket avlägsna i elevinflytandesammanhang. Detta gäller dock inte för de elever som är representanter i personalorganiserat representativt råd. Dessa upplever tvärtom att de har ett reellt inflytande.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur elever ser på elevinflytande i praktiken, dvs. var de uppfattar att elevinflytande kommer till uttryck, vilka som agerar i dessa sammanhang, vilka frågor elevinflytandet gäller samt vad elever gör då de upplever att de inte får gehör för sitt inflytandebehov. Dessutom är syftet, mot bakgrund av ovanstående, att utröna om alla elever kan påverka sin skolvardag i samma utsträckning. Uppsatsen bygger på intervjuer med sju kvinnor och sju män, alla elever på tre olika gymnasieskolor.</p><p>Det är framförallt i ett forum, närmare bestämt den elevorganiserade deltagardemokratin i skolornas korridorer, korridorkulturen, som eleverna är aktiva vad gäller elevinflytandearbete. Där sker diskussioner gällande elevinflytande, planering av agerande, liksom agerande i elevgenererade inflytandefrågor såsom veckoschema och examinationssätt. Andra fora där elevinflytande utövas är de personalorganiserade deltagardemokratiska kurssamråden samt klassråden. Kurssamråden utgörs av samråd mellan lärare och elever vad gäller lektionernas innehåll, arbetssätt samt examinationssätt. Klassråden ger elevinflytande i frågor gällande provschema och den fysiska arbetsmiljön. Den dialogpartner som i de allra flesta fallen nämns är läraren. Rektor och övrig personal upplevs som mycket avlägsna i elevinflytandesammanhang. Detta gäller dock inte för de elever som är representanter i personalorganiserat representativt råd. Dessa upplever tvärtom att de har ett reellt inflytande.</p>

Artificial intelligence has in recent years taken center stage in the technological development. Major corporations, operating in a variety of economic sectors, are investing heavily in AI in order to stay competitive in the years and decades to come. What differentiates this technology from traditional computing is that it can carry out tasks previously limited to humans. As such it contains the possibility to revolutionize every aspect of our society. Until now, social science has not given the proper attention that this emerging technological phenomena deserves, a phenomena which, according to some, is increasing in strength exponentially. This paper aims to problematize AI in the light of democratic elections, both as an analytical tool and as a tool for manipulation. It also looks at three recent empirical cases where AI technology was used extensively. The results show that there in fact are reasons to worry. AI as an instrument can be used to covertly affect the public debate, to depress voter turnout, to polarize the population, and to hinder understanding of political issues.

Här följer en kvalitativ tvärsnittsstudie genom metodtriangulering vilken undersöker och tar fasta på den maximalistiska demokratiteorin i läroplanen, fem läromedel och fyra intervjuer med samhällskunskapslärare. Detta sker analytiskt utifrån utgångspunkten i tre demokratiteoretiska idealtyper: Shumpeters elitdemokrati, Dahls polyarki samt Goodharts Democracy as Human Rights (DHR). Syftet är att finna vilken idealtyp som ligger närmast verkligheten i gymnasieskolan idag sedan 2011. Slutsatsen efter textanalys och intervjuer visar på en övervägande maximalistisk demokratiteori, en liberal polyarkisk demokrati som även bär inslag av deltagande i form av massdemokrati och rättighetsanspråk närliggande teorin om DHR.

The purpose of the study is to investigate how the curriculum for the Swedish upper secondary school meets the democratic challenges facing Sweden. These challenges come in the form of democratic exclusion, anti-democratic values​​and threats to the democratic conversation. The study is based on a qualitative text analysis in the form of discourse analysis. The material that forms the basis for the work is the Swedish curriculum for the upper secondary school and the syllabus for social science. Social science is a subject that has a special position in the sense that the subject should also convey knowledge about democracy. The study shows that the curriculum seeks to provide students with knowledge and values​​in order to gain skills for effective participation in society. The curriculum together with the syllabus for social science seeks to create justice oriented citizens with a focus on academic reasoning. A large part of how the curriculum manages to meet the democratic challenges lies in the curriculum's intention to transfer certain values. Human rights, gender equality and people's equal value are some of the fundamental values ​​that counter democratic challenges. On the other hand, the so-called democracy mission faces challenges in itself. Discussions about the goal- and knowledge-oriented curriculum are conducted. Even the high level of interpretability of the curriculum may be the basis for a problem.

No description available.

Skolan har ett viktigt arbete i att förbereda eleverna för ett liv i vårt demokratiska samhälle och utbilda dem till goda medborgare med kunskaper om demokrati och värdegrund vilket ska leda till att de ska kunna verka för dessa. Förskning kring demokrati och värdegrund är främst riktad mot grundskolans högre år och gymnasiet. På mellanstadiet finns inte lika mycket gjort och forskning på lågstadiet är så gott som obefintlig. Min studie handlar om arbetet med och undervisningen om demokrati och värdegrund på lågstadiet. Syftet är att undersöka hur demokrati och värdegrund kommer till uttryck i läroplanen, kursplanen, läromedel och lärares tal på svenskt lågstadium, både som en del i ämnet samhällskunskap och ett generellt uppdrag för skolan. Läroplanen, kursplanen och läromedel utgör betingelserna för demokrati och värdegrund i skolan och undervisningen medan talet om detta representerar iscensättningen. Genom textanalys har jag undersökt innehållet i betingelserna medan jag använt intervjuer för att undersöka iscensättningen av demokrati och värdegrund både som samhällskunskapsundervisning och skolarbetet mer allmänt. Resultaten av studien visar att lärarna arbetar mycket med demokrati och värdegrund både i ämnet samhällskunskap och det övergripande uppdraget, tydligt uppbackad av läroplan, kursplan och läroböcker. I undervisningen handlar det mycket om klassråd och majoritetsprincipen. I värdegrunden är kompistema om bemötande och allas lika värde centrala delar. Det som står klart med studien är att det viktiga arbetet kring demokrati och värdegrund startar redan på lågstadiet och är väl etablerat både som betingelser som iscensättning. / The school has an important task in preparing students for life in our democratic society by educating them to be good citizens with knowledge of democracy and the values our society rest on. Research on democracy and values is mainly aimed at the upper school and upper secondary school. In the middle school there is less research to found and even lesser in primary school.   My study is focus on the work with and teaching about democracy and values in primary school. The purpose is to investigate how democracy and values are expressed in the curriculum, syllabus, teaching materials and teachers´accounts at Swedish primary school, both as part of the subject social studies and a general assignment for the school. The curriculum, syllabus and teaching materials constitute conditions for democracy and values in school and teaching, while teachers’ accounrs about this represents what it means to put this into work.   Through text analysis, I have examined the content of the conditions while I have used interviews to examine how democracy and values is put to work, both as social studies teaching and school work more generally. The results of the study show that the teachers work a lot with democracy and values both in the subject of social studies and the overall mission, backed up by the curriuculum, syllabis abd textbooks. In teaching, it is very much about class councils and the majority principle. Regarding values, it often consists of how to be a good friend, how to treat eachother and how to learn about the idea of equal rights and equal value. What is clear from the study is that the important work on democracy and values already starts in primary school and is well established both as conditions and everyday work.

No description available.