I denna uppsats kommer värdegrunden i Sverigedemokraternas parti att granskas utifrån de partipolitiska program som finns tillgängliga sedan 1989. Sverigedemokraterna kom in i Sveriges riksdag år 2010 och gör nu stora politiska framsteg som tredje största partiet i svensk riksdag. De är hyllade av många och kanske precis lika fruktade för sin historiska bakgrund. Syftet är att undersöka om de värderingar som utgör skolans värdegrund uttrycks i SD:s partiprogram. Metoden som har använts är en innehållsanalys med intresse för partiets formulerade värdegrund och hur Sverigedemokraterna förhåller sig till värdegrunden. Resultatet som presenteras är att Sverigedemokraterna har en historisk bakgrund som de inte kommer ifrån. De har utvecklats från år 1989 och de har blivit mer rumsrena. Idag företräder Sverigedemokraterna ett konservativt samhälle som har kristna värderingar. / In this essay the core values of the Sweden Democrats Party will be reviewed on the basis of political party programs available since 1989. The Sweden Democrats entered the Swedish parliament in 2010 and are now making major political progress as the third largest party in the Swedish parliament. They are acclaimed by many and perhaps equally feared for their historical background. The purpose is to investigate if the values that make up the school´s values are expressed in SD´s party program. The method used is content analysis with the interest of the party’s formulated values and how the Sweden Democrats relate to the core values. The results that will be presented are that Sweden Democrats have a historical background that they never can escape from. They have made progress from the year 1989 and have become more accepted. Today Sweden Democrats represent a conservative society with Christian values.

The aim of this study is to investigate and understand the current political situation in Bosnia and why it not has been improving. The failed democratic process and the country's current continuing problems are studied through factors that deal with the country's ethnic diversity and the problematic constitution after the Bosnian war which separates the country. In this paper, a case study is used as the method, and by applying a reconciliation theory about the reconciliation process in Bosnia, the analysis shows that politicians, religious leaders and citizens show large cooperation problems and are holding back a democratic development in the country. Constitutional democracy is also used as theory, and the analysis in this study shows that this form of democracy can work in Bosnia after a reconciliation process. The conclusion of this study means that reconciliation is very important and must be implemented because no democratic improvement can be done without it. If there is no reconciliation in future Bosnia, it is more likely that the country will separate in two or more parts and that Bosnia as a state will not survive when the conflicts between the different ethnic groups in the country is so great.

Journalism plays a central role in the liberal democratic society and it enables the citizens to make informed decisions. In a local community it also holds many social functions such as creating a common local identity and a geographical belonging. This study investigates different aspects of local journalistic output such as news outlets, news topics, democratic value dimensions, framing, original reporting and sourcing. The output includes all types of published material from legacy media organizations. The method has been to make a quantitative content analysis of all the journalistic output produced in seven randomly picked days between July 1 of 2014 and June 30 of 2015 in three different municipalities - Malå, Tranemo and Sandviken. They are all manufacturing municipalities and represents one small, one medium sized and one large community within this type. The result of the analysis shows that a majority of the news items is produced by the local newspapers. They are the key stone media in these municipalities and without the newspapers there is a low number of local news produced by public service media. Sports is the biggest news topic in total but it is especially Sandviken who has the highest ratio of sports news. The democratic values of reporting on societal actors who disagree, decision-making authorities, policy plans and actors concerned are not commonly used. The framing of the news is mostly individual and episodical but that can be explained through the high ratio of sports news. In the more democratically relevant news about politics, economy and social issues, the framing is mostly public and thematic. A large proportion of the news is produced by original reporting with a byline. Letters to the editor is also a common type of content. When it comes to sourcing one third of the news content is not mentioning any sources at all. Sourcing is mostly common in the sports news. The study finally discusses how the local journalistic output seems to relate to democratic functions and social identity. Future studies of more municipalities or qualitative studies of citizen views or journalistic working methods would be ways of creating a deeper understanding of the state of local journalism.

This essay aims to explain why Colombia has not consolidated into a liberal democracy between the years 1991 to 2015. To examine the purpose of this essay five interactive arenas are analyzed in order to describe to which extent Colombia is affected by the various arenas. Three questions are being discussed and answered; to which extent have the political society and civil society affected the consolidation of a liberal democracy, to which extent have rule of law and the state bureaucracy affected the consolidation of a liberal democracy and, to which extent have the economic society affected the consolidation of a liberal democracy.The theoretical framework is based upon theories regarding different types of democracy and democratic consolidation. The essay is a theory consuming case study, with descriptive questions and explanatory approach. The framework is used to qualitatively illuminate empirical material to the study research questions. The conclusions of this essay shows that Colombia has not consolidated into a liberal democracy because of large illegal activities, physical attacks from non-state groups, widespread distrust of the political system and absence of conflict resolution through a democratic process.

Syftet med studien var att undersöka barns erfarenheter av planerade aktiviteter utifrån ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Frågeställningarna behandlar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet samt barnens åsikter kring aktiviteterna. Studien utgår från en barnsyn där barnen ses som kompetenta, dessutom används både ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Som metod användes videoobservationer av två aktiviteter på en förskola och i samband med detta genomfördes samtal med barn. Analysverktyget som användes var Shiers inflytande- och delaktighetsmodell som innehåller fem olika steg som berör barns inflytande. Dessutom analyserades förskollärarnas förhållningssätt utifrån kontroll och styrning. Resultatet visade att barnen hade möjligheter till inflytande och delaktighet beroende på hur de bemöttes av de vuxna. Studien visade att barnen fick inflytande enligt Shiers modell men även situationer där barnen inte gavs möjlighet till inflytande förekom. Det fanns även ett samband mellan inflytande, delaktighet och demokrati vilket uppmärksammades genom Shiers modell. Resultatet innehåller även kategorierna barnen blir delaktiga och att barnen inte blir delaktiga. Barnens åsikter kring de olika aktiviteterna belyser hur de ser på vem det är som bestämmer i verksamheten. Studien visar på hur viktigt förskollärarnas förhållningssätt är för att barn ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Dessutom lyfts förskolans roll som en demokratisk mötesplats och hur olika ramfaktorer kan påverka verksamheten. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att reflektera kring begreppen inflytande och delaktighet då de är komplexa. Förhoppning är dessutom att verksamma i förskolan ska reflektera kring meningsfullhet i aktiviteter, för vem planerar man aktiviteterna ute i förskolorna och för vem ska de vara betydelsefulla? Barnens perspektiv bör få ta plats. De didaktiska val som förskollärare gör har en stor betydelse för utfallet i verksamheten.

Den här uppsatsen redogör för en kvalitativ textanalys av svensk hemundervisningsdebatt mellan åren 2000 och 2015. Det empiriska materialet bestående av 17 insändare, debattartiklar och ledare från en variation av svensk dagsmedia har analyserats med hjälp av systematisk-logisk analys samt kritisk ideologianalys. Syftet med undersökningen är att analysera debatten. Resultatet visar att argument som förekommer i debatten kan sorteras in under fyra teman: Barnet och familjen, Hemmets plats i samhället, Skolans plats i samhället samt Samhällets grund. Resultatet visar också att argument för hemundervisning liksom argument mot hemundervisning förekommer i alla teman. De framkomna argumenten har via de fyra konstruerade temana analyserats i relation till två teoretiska begrepp, public good och private good. Diskussionen av undersökningsresultatet visar att argument inom de två förstnämnda temana tenderar att vara ”mer” private good medan argument inom de två sistnämnda temana tenderar att vara ”mer” public good.

I denna kandidatuppsats undersöks vilken upplevd makt Sveriges riksdagspartiers pressekreterare har över den politik deras parti för samt i vilka dimensioner av deras arbete denna makt finns och fungerar. Detta är av intresse eftersom pressekreterare är politiska tjänstemän utan demokratiskt mandat att påverka politiken. Är det så att de genom sitt kommunikativa arbete påverkar politiska beslut kan de anses spela en stor roll i det politiska systemet. Studien tar avstamp från tidigare forskning som hävdar att politiska tjänstemän utgör en egen social kategori med homogena intressen och stort politiskt inflytande. Till hjälp i analysen återfinns här teorier kring maktbegreppet, politikens medialisering och samt problematiserande av pressekreterarrollen. Vissa teoretiker menar att pressekreterare inte kan anses ta hänsyn till folkviljan och att en högt uppsatt grupp specialiserade experter utgör ett hot mot demokratin. Med mediernas ökade inverkan på politiken påstås att behovet av en specialiserad pressekreterarkår ökar. För att undersöka detta har jag använt kvalitativa intervjuer med en pressekreterare ur samtliga åtta riksdagspartier. Detta har sedan analyserats tematiskt. Flertalet pressekreterare upplever en viss makt över utformningen av politiken, medan andra helt avvisar den bilden och kritiserar den av principiella skäl. Det som respondenterna är överens om är dock att de har stort inflytande över den mediekontakt och det påverkansarbete som ingår i deras arbetsuppgifter. Detta trots att medierna alltid har sista ordet och påverkar den politiska agendan. Pressekreterare menar att inflytande kommer med erfarenhet och förtroende inom partiet. Deras påverkan på politikutvecklingen sker främst via förslag och idéer som presenteras för andra högt uppsatta i partiet, både tjänstemän och förtroendevalda. Pressekreterare har dock en medvetenhet kring sin egen position och känner ett ansvar inför väljarna och inte endast lojalitet mot sin arbetsgivare. Så är pressekreterares medieexpertis ett demokratiskt problem? Det är mycket möjligt eftersom den bild kritikerna målar upp liknar det resultat som denna studie visar. Dock är det troligtvis inte ett så pass stort problem som det kritikerna menar. Pressekreterarens makt är dock speciell för vårt politiska system och ska inte helt förbises.

<p>Validerat; 20160617 (global_studentproject_submitter)</p>

Undervisningen i gymnasieskolan har ett mål att förmedla kunskaper och värden som samhället vilar på, samtidigt ska eleverna utrustas med ett kritiskt tänkande för att kunna granska påståenden och förhållanden. Detta kan ses som ett dubbelt uppdrag i skolan och denna uppsats syftar till att belysa hur läroböcker i samhällskunskap, som riktar sig mot yrkesförberedande respektive studieförberedande elever, hanterar det dubbla uppdraget i framställningen av demokrati och medborgarskap. Fyra läroböcker har använts i undersökningen och analyserats med hjälp av diskursanalys och Chantal Mouffes teori om demokrati. Analysen visar att läroböckernas föreställning av demokrati karaktäriseras av representativ demokrati med medborgerliga rättigheter som yttrandefrihet, likhet inför lagen och allmän rösträtt. Alternativa sätt att konstruera ett demokratiskt samhälle exkluderas och olika tolkningar och perspektiv kring demokratiska principer saknas i läroböckerna. Kritisk tänkande riktas mot det som hotar det rådande demokratiska samhället, exempelvis direktdemokrati, politiska åsikter som inte respekterar yttrandefrihet och rättssäkerhet samt trakasserier och personliga påhopp mot politiker. Därmed undviker läroböckerna till stor del ett kritiskt tänkande mot den föreställda demokratin och det rådande demokratiska samhället, i synnerhet i läroböckerna som riktar sig mot yrkesförberedande elever.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i vilken utsträckning det finns en samsyn kring vad värdegrundsarbete innebär. Studien är kvalitativ med stöd från John Deweys Pragmatismen samt tidigare forskning. Resultatet visar att det inte finns någon samsyn på definitionen av vad värdegrunden är och ska innehålla. Däremot finns det en samsyn gällande möjligheter och svårigheter. Studiens resultat visar att den främst framträdande möjligheten är att värdegrunden är förutsättningen för att kunskapsuppdraget ska fungera. De främsta svårigheterna är att värdegrunden är tolkningsbar och att tiden inte räcker till. Slutsatsen blir att undervisningen behöver innehålla delar som leder till att eleverna utvecklar handlingsberedskap och ett normkritiskt förhållningssätt. För att detta ska uppnås behövs det en utökad kompetens bland lärarna.