No description available.

Studien består av en kvalitativ undersökning genom intervjuer med fyra svensklärare från grundskolan i syftet att undersöka hur svensklärare resonerar och förhåller sig till urval av kontroversiell litteratur. Ett kompendium av kontroversiella texter sammaställdes, som lärarna tog del av och som intervjuerna sedan utgick ifrån. Resultat analyserades sedan induktivt och visade på ett antal kriterier med vilka svensklärare väljer kontroversiell litteratur. Ett antal texter blir problematiska att didaktiskt och moraliskt motivera, men läroplanens värdegrund begränsar inte urvalet nämnvärt. Däremot blir en slutsats att en rad ramfaktorer påverkar och kan utestänga viss skönlitteratur då innehållet tangerar psykisk ohälsa. I målet för att uppnå en allsidig, saklig och demokratisk diskussion av kontroversiella frågor genom litteraturen uppstår en rad moraliska dilemman för svensklärare.

<p>Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat. Framförallt, och i fokus för denna uppsats, har intensiteten i arbetet med att engagera kommuninvånarna minskat. Flera forskare har beskrivit denna utveckling men det finns även en mer demokratiteoretisk diskussion i vad mån det är medborgare eller experter i betydelsen av forskare, politiker och tjänstemän som ska ha företräde i beslutsprocessen. I en tid med växande oro för konsekvenserna av allvarliga miljöproblem och krav på effektiva åtgärder för att komma till rätta med dem finns det inga enkla svar i debatten. Tidigare studier har visat på hur ens uppfattning i frågan ytterst är beroende av hur man ser på förhållandet mellan demokratiska beslutsprocesser och ekologiska imperativ och uppsatsens syfte är därför att bidra till ökad förståelse denna relation och hur den påverkar involverandet av allmänheten i hållbarhetsarbetet. Detta görs genom att tränga djupare in i ett konkret kommunalt arbete för hållbar utveckling och resultatet tyder dels på att den kommunala praktiken inte är mogen för den starkare form av demokrati som ofta lyfts fram i teorin men också på att de lokala aktörerna har olika uppfattningar om vad ett deltagande faktiskt innebär och att detta innebär stora svårigheter för ett mer varaktigt samarbete med allmänheten i det kommunala arbetet med hållbar utveckling.</p>

<p>Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.</p><p>Metod: För att svara mot frågeställningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts på Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med åtta strategiskt utvalda respondenter.</p><p>Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det många fördelar med att använd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men då måste det användas på rätt sätt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta på ett traditionellt sätt har sina fördelar. Därför bör i undervisningen varvas med IT som hjälpmedel och med papper och penna som det är i den traditionella undervisningen. Lärarna ansåg även att IT är bra utifrån demokrati perspektivet.</p><p>Slutsatser: Generellt har lärarna på FG en positiv inställning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall när det fungerar. Vilket det oftast gör tack vare IT-administratören. Lärarna anser att om IT används på rätt, så kan det vara individanpassad, stimulerande, motiverande, lärorikt, effektivt och en viktig informationskälla, t ex Internet. Det är också ett bra kommunikationsverktyg i skolan och i samhället i övrigt, men dess betydelse ska inte överskattas, eftersom lärarens pedagogiska förmåga och hur den övriga organsiationen ser ut är lika viktigt. Detta om IT ska kunna användas i undervisningen i skolan. Många av respondenterna tycker att IT är bra verktyg, som underlättar arbetet både för lärare och elever, även om det kan vara belastande ibland. I och med de vinster som kan uppnås med IT som pedagogiskt verktyg kan det vara värt att använda IT i undervisningen. Lärarna i undersökningen är noga med att eleverna ska granska källorna kritiskt, speciellt från Internet. Lärarna handleder eleverna att de själva ska lära sig, alltså det metakognitiva. Bland eleverna har killarna större förkunskaper inom IT än tjejerna och ser tekniken i sig och dess funktioner, medan tjejerna är mer interesserade av hur IT ska användas som ett pedagogiskt verktyg. Pojkarna spelar mer datorspel än flickorna och flickorna chattar mer än pojkarna.</p>

<p>FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett.</p><p>Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen. En slutledning som kan dras av den här undersökningen är att om vi skall få undervisning för hållbar utveckling inom skolvärlden krävs ett bättre stöd från skolledning och tydligare styrdokument.</p>

No description available.

<p>Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men står likväl utan rösträtt. Denna studie undersöker på vilka grunder vi kan utesluta personer från demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det får för åldersstrecket, vårt sista rösträttsstreck.</p><p> </p><p>Studien utförs från tre perspektiv; empiriskt (är), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material används dels rösträttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgången ser vi hur rösträtten gradvis utvecklats från 1866, från att först innefatta en mängd spärrar mot deltagande till att idag endast avgränsas med åldersstrecket. Dessutom ser vi hur åldersstrecket förändrats och var debatten i rösträttsfrågan står idag. Den normativa analysen presenterar sedan en modifierad princip för demos omfattning och diskuterar alternativ till åldersstrecket samt enligt vilka principer det bör utformas.</p><p>Avslutningsvis föreslås i det konstruktiva kapitlet en sänkt åldersgräns med en tydlig koppling till kompetens. Studien diskuterar även möjligheten att införa ett frivilligt kompetensprov för att kompetenta barn under åldersgränsen ska kunna få rösträtt tidigare.</p>

<p>Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar. De menar att de arbetar både i formella och informella former, när det gäller att förmedla demokratiska värderingar och elevinflytande. Några av de bakomliggande faktorerna till lärarnas skiftande syn på förutsättningarna till arbetet med demokratiuppdraget och hur de anser att detta skall realiseras är lärarnas syn på elevernas förmåga och den egna uppfattningen av demokratibegreppet.</p>

<p>In this study thoughts of the individual’s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.</p><p>A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ”construction”, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination. The empirical material arises from arena rather than actor, where arena is the Swedish labour market with focus on ethnic minority groups.</p><p>The analysis of this study results in that the ideas of affirmative action hold complex values and themes that constitute the idea itself. A tension between formal and real equality and individual and collective rights arise and affirmative action needs to point out those who will be in need for special treatments. In this matter I claim that affirmative action is in danger of becoming a shallow policy of symbols. Is the individual’s right to equality a collective affair?</p>

<p>In this study thoughts of the individual’s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.</p><p>A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ”construction”, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination. The empirical material arises from arena rather than actor, where arena is the Swedish labour market with focus on ethnic minority groups.</p><p>The analysis of this study results in that the ideas of affirmative action hold complex values and themes that constitute the idea itself. A tension between formal and real equality and individual and collective rights arise and affirmative action needs to point out those who will be in need for special treatments. In this matter I claim that affirmative action is in danger of becoming a shallow policy of symbols. Is the individual’s right to equality a collective affair?</p>