<p>According to the curriculum the Swedish school system should aim to let the democratic values permeate the school as a whole, and the school should assume each student's individual abilities in teaching. (Lpo -94) Democratic education is what the pragmatist John Dewey strongly encourages in his book <em>Democracy and Education</em>, which is why he stands for the theoretical framework of the concept of democracy in the school context. This study aims to examine whether and if so, the social roles in a classroom can affect students' opportunities for learning. The main research questions asked were:</p><ul><li>How can the social roles affect students' opportunities for learning in a classroom? </li><li>How do students perceive that the social roles in the classroom affect their opportunities for learning? </li></ul><p>This has been investigated by two complementary perspectives.  Partly thru a student perspective to raise the students 'own experiences, and partly from an outside perspective to show how I, as an observer can see that social roles affect students' opportunities for learning. The study encompasses three observation opportunities in a grade three, and six interviews with students from this class. The results of the study showed that social roles have significant impact on individuals' opportunities for learning in the classroom. The study reaches the conclusion that the social roles are not something that is possible to, or even desirable to ignore. However, it is important to be aware that different social roles in a classroom have different conditions. An education that is guided by democratic values will ensure that all pupils in the widest extent possible are given the same opportunities to learn and develop.</p><p> </p>

<p>Reklambrus och mediebrus är begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste åren. Den privata lika väl som den offentliga sfären är ständigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna måste hitta nya vägar för att nå fram till dem. Med mer och mer reklam omkring är risken stor att övrig kommunikation inte når fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet är främst marknadskommunikation i form av reklam. Det offentliga rummet tillhör oss alla och därför borde reklamens intåg i det vara något som berör och angår oss medborgare.</p><p>De intressenter som intervjuats inom ramen för denna uppsats talar om demokrati i det offentliga rummet, men deras syn på demokrati skiljer sig åt. Demokrati betyder olika saker för olika människor beroende på om de sitter som stora företag som säljer reklamplats i det offentliga rummet, om de är intresseorganisationer som försöker motverka denna trend eller om de är stat och kommun. Uppsatsen ställer därför frågan: Hur tillämpas demokrati i fråga om reklam i det offentliga rummet? Syftet med undersökningen är att utreda och beskriva hur demokrati beaktas av olika intressenter i fråga om reklam i det offentliga rummet. Slutsatsen är att demokrati tillämpas på olika nivåer. Demokrati utövas dels genom val av medborgerliga representanter till Stockholms Stad, men även via ett mer direktdemokratiskt agerande genom exempelvis aktioner i det offentliga rummet.</p>

<p>The aim of this study is to describe and analyze how the European union relates to the different dimensions of abortion. What kind of problem is abortion and whose right is it? Does difference framings of the problem enable different solutions?</p><p>By analyzing debates from the European parliament through Carol Lee Bacchis method “What’s the problem approach” I have come to see that different representations of a problem changes the problem it self. This emphasis that a problem is a problem in one context, but not in an other.</p><p>Depending on the work of, among others, Barbara Hobson and Ailbhe Smyth I have focused upon the European union as a economical project, leaving social issues to national competence. This makes the EU a patriarchal project that fails to guarantee women’s rights. By not being able to assure women the right of abortion, the women of Europe is treated as second class citizens.</p><p>Through the eyes of the European union my material has shown that abortion is not only a conflict between the woman’s right to choose and the child’s right to live, but also a conflict of democracy. National sovereignty is challenged by a European citizenship of women.</p><p>The right to information and the right to freedom of movement within the EU puts the European question of abortion in a new focus. By framing the problem of abortion as a problem of mobility it enables a way of placing women’s right in the free market system. A Europe that allows women to choose where to perform an abortion, and also provide them with information on contraceptives and the morning-after pill, is a Europe that falls within the idea of the EU as a economical project.</p>

<p>Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida. Analysen visar på att Lpo 94 fastslår en värdekonservativ undervisning med ett särskiljande. Individsynen är en autonom individ som går att definiera, vilket innebär rationalistiska synsätt. Kunskapssynen innebär att värden ses som objektiva och jämförbara med kunskap, vilket innebär objektivism. Den pedagogiska traditionen med barnet i centrum är fastslagen i det statligt bindande styrdokumentet, vilket innebär att den pedagog som sätter ämneskunskaper i centrum blir motarbetad och hamnar i ett utanförskap i en organisationskultur med gemensamt tänkande och handlande. Resultatet visar på att Lpo 94 tillvaratar rationalistiska synsätt och objektivism, vilket aktuella kulturvetenskapliga teorier radikalt tar avstånd till.</p>

<p>The aim with my work is to get a deeper knowledge about the preschool's views of environmental work. I also want to examine how the preschool teachers along with the children work with the project Green Flag in the preschool. I have used structured interview with two teachers in a preschool that works with Green Flag. Green Flag is an environment certification and is an evidence on that one works daily with a document aimed environmental work along with the children. I have found out that each year they work with different themes within Green Flag. They have among other thing worked with water, the forest, the cycle in nature and now they works with lifestyle and health. Each week they also have different types of duties that will be done. They throw debris to the compost, the soil from the compost is then used in order to cultivate vegetables and flowers. They do waste sorting; for example papers, plastics and glass and then they go and throw everything at the recycling central. They often go to the forest, and are outdoors much every day. To achive the goals for Green Flag, it is required it that all personnel in the preschool are equally involved in the work and think that it is funny and interesting with environmental work.</p> / <p>Syftet med mitt arbete är att få fördjupande kunskaper om förskolans syn på miljöarbete. Jag vill även ta reda på hur pedagogerna tillsammans med barnen arbetar med projektet Grön Flagg på förskolan. Jag har använt mig av strukturerad intervju med två stycken pedagoger på en förskola som arbetar med Grön Flagg. Grön Flagg är en miljöcertifiering och är ett bevis på att man jobbar dagligen med ett handlingsinriktat miljöarbete tillsammans med barnen. Jag har kommit fram till att varje år arbetar de med olika teman inom Grön Flagg. De har bland annat arbetat med vatten, skogen, kretsloppet och nu arbetar de med livsstil och hälsa. Varje vecka har de även olika sorters göromål som ska göras. De slänger skräp till komposten, kompostjorden använder de sedan för att odla grönsaker och blommor. De källsorterar papper, plast, glas med mera som de sedan går och slänger på återvinningscentralen. De går ofta till skogen, och är ute mycket varje dag. För att förskolan ska nå sina Grön Flagg mål så krävs det att all personal är lika mycket inblandade i arbetet och tycker att det är roligt och intressant med miljöarbete.</p>

<p>The aim of this master thesis was to examine the European Commission's information resources from a user perspective in order to clarify the needs and circumstances of the search of EU-information among students at Örebro University. 41 students participated in a survey, and four of them was interviewed. On the basis of Pendelton- and Chatmans theories of information behaviour in small worlds, it were assumed that the students' education and citizenship in the European Union affected their needs and the search of EU information.</p><p>The study showed that the students needs for EU-related information has increased, with the current education, but also been linked to earlier educations. The students Citizens need were mainly associated with elections such as the EMU-election, but also in some cases to a need of the general knowledge.</p><p>A review of the European Commission's information resources were made with an emphasis on European Documentation Centre, EDC. The survey showed that most students used the EDC and the EU-databases that was made available by the European Commission through the EDC and the university library but were not aware that they used EDC.</p><p>The survey also showed that students made use of familiar sources and resources when they searched the EU-information, such as the library's regular database list, the library catalogue and search engine on the internet are not requested of other resources. In line with Pendelton and Chatmans's theory the students did not seek information if it was not consider necessary.</p>

Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt.

Subsidiaritetsprincipen är ett verktyg för att kontrollera maktfördelningen i en konstruktion som innebär att det finns olika nivåer av beslutsfattande. Principen har i EU två huvudsakliga funktioner; att värna medlemsstaternas suveränintet samt, om nödvändigt, ge beslutsmakten till den nivå som på mest effektiva sätt kan genomföra en åtgärd. Subsidiaritetsprincipens utformning i fördragen har gett upphov till ett flertal diskussioner. Exempelvis om vilka åtgärder som faller inom EU:s exklusiva kompetens respektive vilka åtgärder som bör fallla under den konkurrerande kompetensen och därmed avgöras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Mitt syfte med denna uppsats är att ge en utförlig beskrivning av, samt diskutera kring, subsidiaritetsprincipens innebörd och omfattning, både i sitt EU-sammanhang samt som ett teoretiskt naturrättsligt begrepp. Vidare diskuteras det i uppsatsen hur långt subsidiaritetsprincipen bör sträcka sig samt huruvida en kompetenskatalog bör skapas för att reglera förhållandet mellan EU och dess medlemsstater. Min slutsats är att subsidiaritetsprincipen endast bör reglera förhållandet mellan EU och medlemsstaterna, samt att en kompetenskatalog kan komma att innebära ett skapande av en europeisk konstitution.

Syftet med denna intervjustudie är att ge pedagogens perspektiv på det demokratiska uppdraget i dagens skola och på några faktorer som påverkar förutsättningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats då vi genomfört intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, År 1-3. I resultatet synliggörs att lärarna anser demokratiuppdraget väsentligt i undervisningen men att de upplever det svårt att prioritera demokratiuppdraget jämfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation på hur de intervjuade lärarna beskriver sitt arbete i klassrummet. Lärarnas syn på förutsättningarna för sitt arbete varierar. De menar att de arbetar både i formella och informella former, när det gäller att förmedla demokratiska värderingar och elevinflytande. Några av de bakomliggande faktorerna till lärarnas skiftande syn på förutsättningarna till arbetet med demokratiuppdraget och hur de anser att detta skall realiseras är lärarnas syn på elevernas förmåga och den egna uppfattningen av demokratibegreppet.

Reklambrus och mediebrus är begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste åren. Den privata lika väl som den offentliga sfären är ständigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna måste hitta nya vägar för att nå fram till dem. Med mer och mer reklam omkring är risken stor att övrig kommunikation inte når fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet är främst marknadskommunikation i form av reklam. Det offentliga rummet tillhör oss alla och därför borde reklamens intåg i det vara något som berör och angår oss medborgare. De intressenter som intervjuats inom ramen för denna uppsats talar om demokrati i det offentliga rummet, men deras syn på demokrati skiljer sig åt. Demokrati betyder olika saker för olika människor beroende på om de sitter som stora företag som säljer reklamplats i det offentliga rummet, om de är intresseorganisationer som försöker motverka denna trend eller om de är stat och kommun. Uppsatsen ställer därför frågan: Hur tillämpas demokrati i fråga om reklam i det offentliga rummet? Syftet med undersökningen är att utreda och beskriva hur demokrati beaktas av olika intressenter i fråga om reklam i det offentliga rummet. Slutsatsen är att demokrati tillämpas på olika nivåer. Demokrati utövas dels genom val av medborgerliga representanter till Stockholms Stad, men även via ett mer direktdemokratiskt agerande genom exempelvis aktioner i det offentliga rummet.