The Public Administration in Sweden has been adaptning to the market during the past 20 years. In the last years the Toyota production philosophy or more known as Lean-philosophy, has been introduced in the Swedish public sector. The Lean-philosophy is the idea of maximizing the profit through constant improvement of the production and by minimizing waste of resources. The reason for this measure was to lower expenses of the public sector and makes it more effective. The Swedish Migration Agency is one of the agencies which have been implemented the Lean-philosophy. This paper will investigate if the role of the agency officials changed with Lean-philosophy, during the past years, when the large amount of migrants applied for asylum in Sweden. This study will inquire the requirement that the Public Administration has by the Swedish Constitutional Law to preserve and protect democracy and through looking at the impact that Lean-philosophy have on the public sector. The question is if the Lean-philopsohy is compatible with the Swedish Public Administration?

Fem år har gått sedan hela världens strålkastare riktades mot länder i Mellanöstern och Nordafrika. Storögda och förväntansfulla var världspubliken när de såg hur tiotusentals människor samlades runt flera gator och torg och krävde att få sina röster hörda och att de styrande diktatorerna skulle avgå. Det skanderades då, år 2011, om demokrati och frigörelse från decennielånga förtryck. Men i dagens Egypten vittnar människor om att det under de här fem åren regredierat till ett lika illa, om inte värre, samhälle än innan. Oppositionella röster motverkas och tystas genom att sprida skräck hos dem som en gång vågat tala. En oförutsägbar statsapparat fängslar, griper och styr. Tunisien lyckades som det enda land att reformera statsskicket och gå från diktatur till ett demokratiskt styre. Men däremot är vissa viktiga institutioner, som polisväsendet, kvar i det gamla och påverkar de som redan är utsatta då landet befinner sig i ett politisk och ekonomisk limbo. I flera andra länder i regionen, brinner det än i dag fullbordade inbördeskrig. Vilka var det som så hängivet stod där på torgen och dessutom inspirerade fler till att ansluta sig? Och hur gick det sen för dem och deras länder?

In this study, our aim is to problematize the curriculum's core values through practical examples drawn from observations in children’s recreation centers. We want to examine the premises and common assumptions that are written up in the elementary school, pre-school and recreation center curriculum (Lgr11), in relation to current values on the ideal pupil and how these can be problematized. We do this by focusing on how children's acting space is limited by normative processes in the recreation center from a power perspective. Our empirical work consists of three excerpts in the Lgr11 values that we argue contains utopian premises and common assumptions; transferring basic values, articulate and convey, and from one generation to the next. We also point out two examples from the observations in a recreation center we have done for our B-level, where we indicate what we believe exemplifies the discrepancy we see between the school's practical activities and curriculum formulations. Through our theoretical framework consisting of conceptions in relation to age, power and democratic intentions, we have analyzed our material and found that the premises and common assumptions that are projected promote and maintain an asymmetric power relation in the relationship between teachers and students. The analysis also shows the importance of students' participation in values-oriented work, and the importance of discussing the meaning of the values that are put forward. / I detta självständiga arbete är vårt syfte är att problematisera läroplanens värdegrund genom praktiska exempel hämtade från observationer i fritidshemmet. Vi vill undersöka vilka premisser och förgivettaganden som uttrycks i Lgr11 gällande värderingar kring den ideala eleven och hur dessa kan problematiseras. Detta gör vi med fokus på hur barns handlingsutrymme begränsas via normativa processer i fritidshemmet utifrån ett maktperspektiv. Vår empiri består av tre utdrag ur Lgr11s värdegrund som vi menar innehåller utopiska premisser och förgivettaganden; överföra grundläggande värden, gestalta och förmedla samt från en generation till nästa, vilket vi kommer pröva med en teoretisk begreppsanalys. Vi redogör även för två exempel ur de observationer i ett fritidshem vi tidigare gjort till vår B-uppsats, där vi lyfter den diskrepans vi uppfattar finns mellan skolans praktiska verksamhet och läroplanens formuleringar. Genom vår teoretiska ram bestående av begrepp i relation till ålder, makt och demokratiska intentioner har vi analyserat vårt material och funnit att de premisser och förgivettaganden som uttrycks främjar och upprätthåller en asymmetrisk maktbalans i relationen mellan pedagoger och elever. Analysen visar även på vikten av elevers delaktighet vid värdegrundsarbete samt vikten av att diskutera innebörden i de värden som anses ska gälla.

I denna studie har vi undersökt hur barns inflytande kommer till uttryck med fokus på verksamhetens dagliga rutiner. Syftet med undersökningen har varit att synliggöra i vilken grad barnen kan vara med och påverka innehållet i förskolan och de rutiner som finns och hur förskollärare arbetar med barns inflytande. För att undersöka detta har vi intervjuat åtta förskollärare på två olika förskolor i Mellansverige. Varje intervju har skett individuellt och respondenterna har ej fått ta del av frågorna innan intervjutillfället. Båda studenterna medverkade vid varje intervju. Alla förskollärare i denna studie definierade barns inflytande på samma sätt. För dem handlade inflytande inte om att få bestämma utan det handlade om att få en chans att påverka, att få göra sin röst hörd. Resultatet i denna studie visar att förskollärarna upplevde att rutiner kunde vara till hinder för barns inflytande i verksamheten. Något som också påverkade barns möjligheter till inflytande kunde vara yttre faktorer som förskollärarna själva inte kunde styra över som till exempel personaltäthet, eller att de var beroende av andra yrkesgrupper så som kökspersonal eller liknande.

The purpose of this study is to examine the strategic choice of mainstream parties in relation to the competition of voters posed by a niche party and their most important issue, in this case radicalist rightwing populists and the migration issue. The study uses a comparative approach to examine the mainstream parties Social Democrats and Moderates reaction to the niche parties New Democracy 1991-1994 and Sweden Democrats 2010-2015. Using Meguid´s PSO-theory and by performing an qualitative analyse of the parties rhetoric and political suggestions in the parliamentary debates as well as in government bills and reservations in committee reports, the study aims to describe mainstream parties position on the issue and if and how they change position and strategy. The results of the study shows that both mainstream parties over all applies an adversarial strategy, aiming to maintain distance to the niche party and its position but with time and due to changes in the political environment, changes in position and strategy takes place and the mainstream parties applies a slightly more accommodative strategy.

<p>Uppsatsens syfte är att belysa företaget Bonniers ställning på den svenska mediemarknaden och frågan om mediekoncentration i Sverige. Den övergripande frågeställningen är om Bonniers medieägande är ett hot mot demokratin. Den forskning jag knyter an till tar upp vilken makt olika mediemonopol har och orsaker till mediekoncentration. Slutsatserna från Demokratiutredningen 2000 utgör ett avstamp för mina resonemang om demokrati. Studien innefattar intervjuer med per-soner från tre läger med olika perspektiv. De jag sökte svar ifrån var journalisten Agneta Lindblom Hulthén (ordföranden i Journalistför-bundet), sju politiker (en person från vardera riksdagsparti) och två representanter för näringslivet; Erik Månsson (Bonniers) och Gunnar Strömblad (Schibsted). I studiens resultat framkommer att det finns en oenighet mellan intervjupersonerna när det gäller Bonniers medieägande och mediekoncentrationen i Sverige. Representanterna för journalisterna, vänsterpartiet och miljöpartiet intar ofta samma håll-ning medan representanterna från näringslivet och de borgerliga parti-erna i många frågor tycker lika.</p>

<p>In agreement with Agenda 21, Baltic 21 Education and the UN decade for education for sustainable development 2005-2014, Sweden has agreed to reform its educational system in order to support a sustainable development. This thesis aims to examine the implications of education for sustainable development from the perspective of teachers of grade seven to nine by identifying the possibilities, difficulties and knowledge that exists around the concept today. This has been done by combining a literature review and a qualitative case-study, which was conducted through five indepth interviews with teachers. The purpose of these interviews was to identify a few different opinions regarding what sustainable development could imply in the reality of the school and classroom. The most important results derived from this study were: Firstly, that there exist problems in applying education for sustainable development in schools today. The reason for this is a lack of understanding of the need for dealing with sustainable development in schools, as well as a lack of understanding of what education for sustainable development implies for education. The second result of importance was that the teachers who took part in the case-study had knowledge and experiences that could easily be combined with education for sustainable development, but that there is a need for teacher education and training on several levels to increase the possibilities of successfully implementing education for sustainable development in the Swedish school-system.</p> / <p>I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem så att de stödjer en hållbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hållbar utveckling innebär för lärare i grundskolans högre årskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svårigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrån en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades på vetenskaplig litteratur såväl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lärare. Detta syftade till att identifiera några olika åsikter om vad perspektivet utbildning för hållbar utveckling kan innebära i skolans verklighet. De viktigaste resultaten som framkom ur denna studie var att det idag förekommer problem med att tillämpa utbildning för hållbar utveckling i skolvärlden. Detta beror dels på bristfällig förståelse för behovet av hållbar utveckling i skolan, och bristfällig förståelse för innebörden av utbildning för hållbar utveckling. Dessutom framkom att de intervjuade lärarna hade mycket kunskap och erfarenhet som är förenlig med utbildning för hållbar utveckling, men att det kommer att behövas lärarfortbildning och utbildning på olika nivåer för att lyckas integrera perspektivet i skolverksamheten.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p> </p><p>Youths and adolescents have for a long period of time, and at a high degree, beenabsent from the party political stage. The causes for this have been discussed inthis essay through a quantitative survey made in an upper secondary school class,consisting of some 19 subjects in the municipality of Kalmar. Tied together withrelevant literature and discourse on the subject, the essay has dealt with thepossible societal-, system- and individual barriers for political interest andinvolvement. Central questions for this essay has been for instance; age, gender,social background, geographical domicile, as well as the decline of ideology, theforms of current party politics, political interest, political engagement and soforth. The concluding remarks contain not only a mix of these barriers existing,not exclusively, for young and adolescents but different ground for them as well.On the one hand, there exist barriers which exclude youth from the conventionalpolitical life, but on the other, the more individualised youth of today, prefer to agreater extent not to participate under the conventional circumstances that partypolitics has to offer. This adds up to one of the most challenging democraticproblems facing Swedish modern day democracy.Youths and adolescents have for a long period of time, and at a high degree, beenabsent from the party political stage. The causes for this have been discussed inthis essay through a quantitative survey made in an upper secondary school class,consisting of some 19 subjects in the municipality of Kalmar. Tied together withrelevant literature and discourse on the subject, the essay has dealt with thepossible societal-, system- and individual barriers for political interest andinvolvement. Central questions for this essay has been for instance; age, gender,social background, geographical domicile, as well as the decline of ideology, theforms of current party politics, political interest, political engagement and soforth. The concluding remarks contain not only a mix of these barriers existing,not exclusively, for young and adolescents but different ground for them as well.On the one hand, there exist barriers which exclude youth from the conventionalpolitical life, but on the other, the more individualised youth of today, prefer to agreater extent not to participate under the conventional circumstances that partypolitics has to offer. This adds up to one of the most challenging democraticproblems facing Swedish modern day democracy.</p>

This paper is about teachers ‘attitudes towards their pupils, both today and in the past. It describes various events with Adam, Elsa and Kajsa which I have observed at my preschool. Via a retrospective analysis I have attempted to understand how teachers ‘views of their pupils has changed from the beginning of the century to the present day. One of the questions was: How do preschool teachers pay attention to pupil’s participation? The school curriculum, equality plan and the United Convention on the Right of the Child were used as help documents during the preparation of this paper. In order to answer to the question, I have taken note of the various kinds of literature and theories, such as those of Vygotsky.

Syftet med denna studie är att urskilja likheter och skillnader mellan de verklighetsbilder som de brittiska tidningarna The Sun och The Daily Telegraph skapade åt sina läsare veckan innan Storbritanniens folkomröstning om medlemskapet i EU. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorierna om gestaltning, medielogik och kunskapsklyftan. Genom en kvalitativ textanalys grundad i massmedieretoriken undersöks om tidningarna uppfyllde det demokratiska uppdraget att informera medborgarna inför valet och i vilken grad de drogs mot populistiska tendenser i sin rapportering.   Resultatet av analysen visar att det finns markanta skillnader mellan de typer av information som de olika tidningarna erbjuder sina läsare. The Sun gav en förenklad och polariserad världsbild som närmast bidrog till att befästa fördomar. The Daily Telegraphs världsbild var mer komplex, men också mer högtravande och därmed exkluderande. Detta är knappast förvånande och stämmer väl överens med den bild som tidigare forskning ger av den nyhetsvärdering som styr kvalitetstidningar respektive tabloider världen över. Genom en jämförelse mellan de två tidningarna görs de skilda verklighetsbilder läsarna tar till sig tydliga, vilket kan öppna upp för en diskussion om tidningarnas demokratiska roll i samhället.