The aim of this study is to examine how the teaching of democracy in social studies has been influenced by generative AI. To achieve the objectives of this study, interviews were conducted with high school social studies teachers who reflected on their experiences with this technology. The theoretical framework of the study is based on Robert Dahl's criteria for a democratic process, from which a selection was made. The study's findings, analyzed using Dahl's framework, led to the study's conclusions. The conclusions indicate a diverse range of opinions among the respondents, with difficulty in reaching a consensus, and often individual teachers are divided in their views on generative AI. Many recognize both the advantages and disadvantages of using generative AI in education, particularly regarding democracy.

No description available.

Abstract   Youths and adolescents have for a long period of time, and at a high degree, beenabsent from the party political stage. The causes for this have been discussed inthis essay through a quantitative survey made in an upper secondary school class,consisting of some 19 subjects in the municipality of Kalmar. Tied together withrelevant literature and discourse on the subject, the essay has dealt with thepossible societal-, system- and individual barriers for political interest andinvolvement. Central questions for this essay has been for instance; age, gender,social background, geographical domicile, as well as the decline of ideology, theforms of current party politics, political interest, political engagement and soforth. The concluding remarks contain not only a mix of these barriers existing,not exclusively, for young and adolescents but different ground for them as well.On the one hand, there exist barriers which exclude youth from the conventionalpolitical life, but on the other, the more individualised youth of today, prefer to agreater extent not to participate under the conventional circumstances that partypolitics has to offer. This adds up to one of the most challenging democraticproblems facing Swedish modern day democracy.Youths and adolescents have for a long period of time, and at a high degree, beenabsent from the party political stage. The causes for this have been discussed inthis essay through a quantitative survey made in an upper secondary school class,consisting of some 19 subjects in the municipality of Kalmar. Tied together withrelevant literature and discourse on the subject, the essay has dealt with thepossible societal-, system- and individual barriers for political interest andinvolvement. Central questions for this essay has been for instance; age, gender,social background, geographical domicile, as well as the decline of ideology, theforms of current party politics, political interest, political engagement and soforth. The concluding remarks contain not only a mix of these barriers existing,not exclusively, for young and adolescents but different ground for them as well.On the one hand, there exist barriers which exclude youth from the conventionalpolitical life, but on the other, the more individualised youth of today, prefer to agreater extent not to participate under the conventional circumstances that partypolitics has to offer. This adds up to one of the most challenging democraticproblems facing Swedish modern day democracy.

Arbetet behandlar frågor rörande hur olika politiska subjekt ställs i ett dikotomt förhållande till varandra genom diskursiva praktiker. Meningsmotståndare tänks utmana varandras olika samhällsvisioner inom ett politiskt rum som utgörs av den demokratiska processen. Detta rum kan artikuleras genom olika politiska styrningsformer, exempelvis konsensuspolitik eller agonism. Oavsett form tänks samhällsordningen och dess politiska styrelseform med tiden etableras genom dess allmänna acceptans som underbyggs av dess legitimitet och acceptans av samhället i stort. Denna cementering kännetecknas av begreppet hegemoni. Studien utgår till stor del utifrån Chantal Mouffes tankar om det politiska som något som kräver ett konfliktelement för att driva samhällsutvecklingen framåt. Således ses konsensuspolitik som något som i längden skadar den demokratiska processen och det demokratiska samhället. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt tolkas våldsbejakande extremism som ett fenomen utpekat av och genom samhällets hegemoniska ordning. Våldsbejakande extremism är således de krafter som bjuder den hegemoniska ordningen motstånd genom att presentera alternativa samhällsvisioner. När motstånd och förändringsmöjligheter inte upplevs kunna föras genom de etablerade demokratiska strukturerna riskerar de utlöpa i våldsamma sammandrabbningar, ofta betecknade våldsbejakande extremism. Således undersöker studien hur dessa olika krafter möts inom det politiska rummet och bjuder varandra motstånd. Det teoretiska ramverket konkretiseras genom det empiriska underlaget i form av intervjuer och rapporter.

This study aims to examine how preschool teachers believe that they are working on democracy and children’s rights at mealtimes in preschool. This study aims to find out if preschool teachers could see obstacle to implementing these meals in a democratic manner. Interviews with preschool teachers are used as method as preschool teachers can share their thoughts and ideas about how they work. The results of the study show that preschool teachers tend to focus on the children to be satisfied and have a quiet moment together instead of working with democracy and children’s rights at meals. Preschool teachers mention the available options and obstacles to create democratic meals. The large number of children at the dinner table was one of the obstacles they mentioned. / Sammanfattning Den här studiens syfte är att undersöka hur förskollärare anser att de arbetar med demokrati och barns rättigheter vid måltiderna på förskolan. I undersökningen tar jag även att ta reda på om förskollärarna kunde se några hinder för att kunna genomföra dessa måltider på ett demokratiskt sätt. Metoden som studien utgår från är intervjuer med förskollärare, för att de då får möjlighet att dela med sig av sina tankar och idéer kring hur de arbetar. Resultatet i studien visar att förskollärarna inte har fokus på att arbeta med demokrati och barns rättigheter vid måltiderna, fokus ligger istället på att barnen ska bli mätta och ha en lugn stund tillsammans. Förskollärarna tar även upp de möjligheter och hinder som de kan stöta på för att skapa demokratiska måltider. Det stora barnantalet vid matbordet var ett av de hinder som de såg.

The purpose of this study was to make visible whether the children are given the opportunity to affect their activities and environment of the preschool. Are their thoughts and reflections taken into consideration? Is it at all possible to give the children the opportunity to affect their environment and educational activities on the preschool? The focus in this study has been put on two issues in specific:  What opportunities do the older children (3-5 yrs) have to influence on the activities offered/given in the so called " free play"? What opportunities do the older children (3-5 yrs) have to affect the environment in which the "free play" is taking place? The methods used for this study are non-participating/unstructured observations and semi structured interviews. The reason for choosing these two methods of my study was because I believe they complement each other and help strengthen the results of the study as well as its liability. The results shows the complexity and uncertainty of describing the actual opportunity given the child to influence on the activities, from a child's perspective. There are many contributing factors whether the children in fact should be given these opportunities. The children do not use the term 'influence' themselves, when asked. They refer to who is in charge of the preschool.

The overarching aim of this master’s thesis is to investigate what role the accessibility of EU documents plays for the democracy in the EU. A three-pillar approach was adopted, consisting of a text analysis of the Regulation 1049/2001, which promotes transparency, and an analytical induction analysis of the cases where access to EU documents was denied despite the European Ombudsman’s recommendation to the contrary. The third pillar refers to the interplay between the two first; a contested field with ideals on the one side and the political reality on the other. The main findings are that the positive picture of openness presented in the Regulation does not correspond with the cases. Although openness is used as a rhetorical tool in the Regulation, the case material shows that the EU has tried to restrain the development towards openness. The study suggests that although the EU officially promotes accountability through openness, its unofficial attitudes rather reminds of the concept of responsibility (Lewin 2007) that enables a more restrictive approach to transparency. Thus, both the legal frameworks and the informal factors play a role in determining the accessibility of the EU archives and its role for European democracy. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum Studies with special focus on Archival Science. / Den här masteruppsatsen behandlar tillgänglighetsfrågor i samband med EU:s arkiv- och dokumenthantering och dess roll och betydelse för demokratin inom EU. Först undersöktes förordning 1049/2001 med hjälp av en textanalys för att ta reda på hur EU värderar öppenhet. Därefter vändes fokus till de fall där tillgång till dokument nekats, trots Europeiska Ombudsmannens råd. Slutligen sammanfördes dessa komponenter för att skapa en bild av spänningsfältet mellan ideal och realitet. Studien visar att öppenhet framställs mycket positivt i förordningen. Emellertid stämmer den bilden inte överens med fallmaterialet. Detta visar hur EU i de enskilda fallen försökt motverka utvecklingen mot ökad öppenhet. En trolig slutsats vore att EU stödjer koncepten öppenhet och ansvarsskyldighet i teorin, men att attityden i praktiken snarare ligger nära begreppet ”responsibility” (Lewin 2007), som möjliggör en mer restriktiv inställning till öppenhet. Det lagliga ramverket är därmed inte den enda faktorn som påverkar hur tillgängliga EU:s handlingar verkligen är och vilken roll de spelar för demokratin inom unionen. Denna masteruppsats är skriven inom mastersprogrammet i ABM (arkiv, bibliotek, museum), inriktning arkivvetenskap.

I en demokrati är yttrandefriheten en grundbult. Men ett demokratiskt samhälle innefattar även religionsfriheten, som skyddar individers eller gruppers rättighet att utöva religion. Religiösa utövare placerar ofta religionen över allt annat och individens frihet att yttra sig uppfattas därmed som sekundärt. Det resulterar ofta i att religion blir måltavla för kränkande yttringar, något som av de religiösa uppfattas som otillåtligt. Den 19 augusti 2007 publicerades Lars Vilks blyertsteckning ”Profeten Muhammed som rondellhund.” Karikatyren spred sig snabbt och extremister placerade Vilks på sin officiella dödslista. Vilks testar gränser och de religiösa reagerar, ett tydligt exempel på den turbulens som kan skapas mellan yttrandefrihet och religionsfrihet. Genom en analys av de argument som förs fram i debatten om Lars Vilks, är vårt syfte att skapa en ökad förståelse för det ambivalenta förhållandet mellan yttrandefrihet och religionsfrihet. Vår frågeställning består av två delar: Vilka är de mest frekventa för- och motargumenten som förs fram i debatten kring Lars Vilks i samband med yttrandefrihet och religionsfrihet? Hur kan vi, genom dessa för- och motargument, skapa förståelse för det ambivalenta förhållandet mellan yttrandefrihet och religionsfrihet? Studien bygger på en argumentationsanalys, som fokuserar på debatten om Lars Vilks i samband med yttrandefrihet och religionsfrihet. Empirin utgörs av 62 åsiktsartiklar, hämtade från tidningarna Dagens Nyheter och Expressen från åren 2007, 2010 samt 2015. För att ha ett påstående att förhålla oss till urskilde vi vår huvudtes: Religion får inte inskränka yttrandefriheten i en demokrati. Utifrån det identifierade vi fyra argument som understödjer tesen: I en demokrati får man kränka religion, Ett demokratiskt samhälle ska inte tystas av hot och rädsla, Yttrandefriheten är grundläggande i en demokrati och Religion måste utmanas för att samhället ska utvecklas, samt två som undergräver tesen: Yttranden om religion bör inte användas omdömeslöst och Yttrandefrihet ska inte utnyttjas i syfte att kränka religion. Anhängarna argumenterar för att alla åsikter får yttras. En vädring av obekväma yttranden anses vara avgörande för det demokratiska samhället. Opponenterna anser att oförnuftiga yttranden leder till ett mer konfliktfyllt samhälle och att de därför bör begränsas. Det ambivalenta förhållandet belyses extra i och med att majoriteten argumenterar för att yttrandefriheten är grundläggande i en demokrati, men att utlåtanden kräver ett personligt ansvar. Det personliga ansvaret är dock subjektivt, och en gränsdragning för vad som bör och inte bör sägas blir svår, framför allt i ett samhälle som känner sig hotat av extremister. För att förstå det ambivalenta förhållandet mellan yttrandefrihet och religionsfrihet är det nödvändigt att begripa konflikten mellan de legala rättigheterna och de moraliska förpliktelserna.

Bonnier is one of the largest media companies in the Nordic. Because of their strong position in the market, they have an opportunity to influence the media landscape in Sweden. Due to the affects of media concentration, we wanted to find out if Bonniers concentrated ownership changes the outcome of news in the swedish newspaper Dagens Nyheter. Through an quantitive content analysis, we examined how Dagens Nyheter writes news about the two swedish TV-channels TV4 and SVT. Since Bonnier is the owner of both Dagens Nyheter and TV4, it was interesting to see if the news about the two channels somehow differ. Our results indicate that there where no major differences in how the two channels were represented in Dagens Nyheter. Although, the newspaper seems to put more focus on the TV4-profiles, as well as they use more pictures for the articles about TV4. According to the results of this study, our conclusion is that media concentration is not yet a threat to the media landscape in Sweden, at least not when it comes to the cross-ownership of TV-channels and newspaper.

Bakgrunden till studien är att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen vid valet 2014. De sägs även vara mest aktiva på sociala medier av partierna, samtidigt som användningen av dessa medier som kanalen YouTube är vanligt för alla partier att sprida sin politiska kommunikation. Vårt syfte består av flera delar: dels att undersöka riksdagspartiernas YouTube-användning; dels att analysera text, diskursiv- och social praktik i politiska kommunikation hos partier med öppna kommentarfält. För att studera detta använder vi begreppen  “det goda samhället” och demokratism med avsikten att förstå och problematisera politisk kommunikationen på YouTube utifrån ett demokratiskt perspektiv. Teoretisk ram är Arthos (etisk propagandaanvändning), Calderaro (web 2.0s demokratifrämjande), Dahlgren (“det goda samhället” och demokratism), Ekman (extremhögergruppers YouTube-användning), Falkheimer & Heide (historisk överblick av strategisk kommunikaiton), Giansante (demokrati i social medier), Halpern & Gibbs (politiska diskussioner i kommentarfält) och Neumayer (politiskt oliktänkandes diskussion i kommentarfält). Materialet är alla åtta riksdagspartiers (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna) YouTube-kanaler med  kommentarfält och tre filmer och deras kommentarfält. Filmerna är en valfilm från 2014 från både Centern respektive Vänstern samt en reklamfilm från 2015 från SD. Metoden för analysen av YouTube-kanalerna och kommentarerna är en liten översiktlig kvantitativ deskriptiv innehållsanalys, medan den djupgående analysen av filmer och kommentarfält är Faircloughs kvalitativa kritiska diskursanalys kompletterad med semiotisk analys. Resultatet visar att äldre och stora har sedan 2014 många stängda fält och lägre videouppladdningsfrekvens, medan yngre och mindre partier generellt sedan 2014 har många öppna fält och hög videouppladdningsfrekvens. Av de tre undersökta partiernas filmer och fält tillåter minst två av dem kritisk dialog mellan politiskt oliktänkande i dessa vilket främjar demokratin. Slutsatsen är då att YouTube bidrar till utvecklingen av politisk kommunikation mot det demokratiskt goda samhället.