Uganda är ett av världens fattigaste länder i dag. Med en kraftigt utbredd fattigdom som försvåras av att landet har en bristande demokrati, vilket har lett till utbredd korruption i landet. Vilkoren för att skapa social välfärd och att bedriva socialt arbete är begränsat. Jag har i detta arbete valt att undersöka hur ett antal personer i Uganda med socialt arbete som specialitet, hur de ser på social välfärd i Uganda. Vilka hinder finns och hur ska man kunna bygga upp social välfärd som inkluderar hela befolkningen, var några av frågorna jag ställde mig. Mitt empiriska material består av sex stycken intervjuer av personer i Uganda som har anknytning till socialt arbete. Jag valde att använda mig av en kvalitativ intervjumetod för att på det viset få en djupare inblick i mina informanters svar på mina frågeställningar. För att underbygga min studie har jag också använt mig av teoretiskt material i form av forskning kring social utveckling och social välfärd. Min studie visar på att definitionerna av välfärd tillhör de mer grundläggande basbehoven. Vilkoren och hinderna för att bygga upp social välfärd kantas av korruption, ojämn resursfördelning likväl som tribalism. Trots misstron mot regeringen visar min studie att regeringen faktiskt borde stå för den sociala välfärden men med ett lokalt samarbete mellan befolkningen och regeringen för att på det viset tillgodose befolkningens behov. / Uganda is one of the world`s poorest countries today. With widespread poverty that has been worsen by the absence of democracy and the presence of widespread corruption. The conditions to create a social welfare system and to carry out social work are limited. I have chosen in this paper to find out how a number of people in Uganda who are specialised in social work view social work in Uganda. What obstacle are present and how social welfare, which includes the hole population in Uganda can be achieved are some of the questions are intended to answer. My empirical materials consist of six interviews of persons with connection to social work. I chose a qualitative method of interview because in this way I will get a deeper insight into my informers answer of the questions asked. To support my study I have also used some theoretical materials in the form of research done on social development and social welfare. My study shows that the definitions of welfare are about the most basic needs. The conditions to put in place a social welfare system are being punctuated by corruptions, unequal distribution of the countries recourses and by tribalism. Despite the distrust of government, my study shows that the government should in fact be responsible for the implementation of social welfare but with the collaboration of the local population. In that respect, the government will see to everyone’s need.

Syftet med föreliggande uppsats är att studera öppen verbal kommunikation mellan elever/elever och lärare/elever under lektionstid i gymnasieskolan. I samband med detta undersöks även elevers inställning till observerad kommunikation. För att uppnå syftet genomförs tio observationer och ett gruppsamtal. Det empiriska materialet analyseras och tolkas sedan utifrån deliberativ kommunikationsteori och element som är betecknande för deliberativa samtal. Enligt analysen och tolkningen av det empiriska materialet återfinns i den observerade kommunikationen vissa av de karaktäristika som utmärker det deliberativa samtalet. Dock bör man framhålla att deliberativa samtal är sällan förekommande och kommunikationen är anpassad till den institutionella omgivning som den skapas i – den formas av betygsättning, elevernas inställning till lärande och att läraren har ett övergripande ansvar för elevernas utbildning.

Sammanfattning.Detta arbete behandlar fyra pedagogers och tolv barns tankar om rättvisa i förskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med barn och pedagoger. Syftet var att undersöka hur dessa barn och pedagoger tänker om begreppet rättvisa. Vi har använt oss av Berglings teori om moralutveckling, Biesta som behandlar demokrati i utbildningen och Piagets teori om kognitiv utveckling. Vi har även tagit med senare forskning och studier som behandlar rättvisa, värdepedagogik, demokrati samt relationsarbete för lärare. Resultatet är att barnen lättare kan förklara tankar kring orättvisa än kring rättvisa. Studien visar att barnen inte tycker att alla regler i förskolan är rättvisa, men ändå har en förståelse för att det kan finnas behov av regler för att upprätthålla ordning. Intervjuerna med pedagogerna visar att de inte uttryckligen använder begreppet rättvisa men ändå arbetar med det och ser det som en del i ett ständigt pågående demokratiarbetet. Slutsatsen är att pedagogerna anser att förhållningssättet såväl till barnen och till de rättvisefrågor som uppstår är det som är viktigast.

Värdegrunden i praktiken Arbetet ger en översikt om forskning och teori kring värdegrunden.Med hjälp av personliga intervjuer vill vi kartlägga om lärare och elever upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola. / Basic values in practise

Syftet med följande arbete är att undersöka hur lärare och skolledning förstår och implementerar den värdegrund som förs fram i de styrdokument som skolan är ålagd att följa. Det är också en målsättning att undersöka hur värdegrunden motiveras och vad den säger ur ett analytiskt filosofiskt perspektiv. Arbetet grundas på fyra intervjuer som gjorts med lärare och skolledning på en gymnasieskola i Malmö 2005. Med hjälp av att analysera intervjuerna och stämma av det hermeneutiska tolkningsresultatet med den filosofisk-rationella analysen av värdegrundens olika påståenden och värderingar skapas en bild av lärarnas och skolledningens förståelse av värdegrunden. I arbetet analyseras också den motiveringsgrund som man från politiskt håll lägger fram och vilka konsekvenser detta får för de värden och rättigheter som återfinns i värdegrunden. Sammanfattningsvis kan det sägas att förståelsen av värdegrunden skiljer sig mellan olika lärare och att den motivering som ges av värdegrundens legala status motiveras legalistiskt med emotivistiska förtecken. Det är också genomgående att skolpersonal anser att en värdegrund är nödvändig men är kritisk till den nuvarande. Analysen visar också att det är finns ett etiskt dilemma med att ha en snäv och politisk värdegrund som skall påtvingas alla elever inklusive de elever som innefattas av den obligatoriska skolformen. Detta strider delvis mot de rättigheter som vi anser att människor har.

Denna studies syfte är att belysa hur pedagoger på ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingår pedagogernas personliga åsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet är deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin särskilda verksamhet. Vårt material är insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgått från i denna studie är barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv.Studien är främst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men även till de familjer som har eller är i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och är intresserade av att få en insyn i deras pedagogiska arbete.

Då vi 2006 skrev ett projektarbete om Brobyggarna i skolans verksamhet väcktes vår nyfikenhet för deras verksamheter på ett större samhälleligt plan. Därför har vi här utgått från att undersöka om Brobyggarnas utsagor om sina verksamheter stämmer överens med de uppdrag verksamheterna officiellt har. Vår uppfattning är att utvärderingar och rapporter på ett otillräckligt sätt knyter an till den svenska integrations- och storstadspolitiken och vi vill därför även undersöka hur väl förankrad denna politik är i Brobyggarnas verksamheter.Våra syften med uppsatsen är att ställa Brobyggarnas utsagor i relation till Malmö Stads målsättningar inom ramen för storstadssatsningen och integrationspolitiken, och analysera och diskutera förankringen av politiken samt om verksamheterna leder till integration eller ytterligare segregation.De empiriska resultaten har vi kopplat till teorier om demokrati och integration, vilka har visat sig vara grundläggande utgångspunkter för vår studie. För att underlätta läsarens förståelse för våra diskussioner och resultat har vi även redogjort för den politik som ligger till grund för verksamheterna.Vi anser att våra viktigaste slutsatser är, att integrationspolitikens otydliga direktiv leder till att Malmö Stads ambitiösa integrations- och demokratiarbete försvåras genom begränsningen av antalet bostadsområden, istället för att även arbeta övergripande i hela Malmö. Ibland riskerar arbetet dessutom att öka segregationen och stigmatiseringen på grund av fokuseringen på vissa befolkningsgrupper, enligt oss involverar integration alla. För att åstadkomma integration krävs ökad delaktighet, av alla medborgare, i samhället.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att undersöka hur högstadie- och gymnasielärare i ämnet svenska resonerar kring sina val av skönlitteratur samt hur lärarna utformar sin undervisning för att uppfylla skolans demokratiuppdrag. Forskningen visar att skolans demokratiska uppdrag ofta nedprioriteras då litteraturundervisningen ofta baseras på mätbara, kvantitativa värden. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med sju ämneslärare i svenska. Materialet har sedan analyserats och bearbetats utifrån tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk – det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att utöver att kursplanerna tas i beaktning vid planeringen kan exempelvis elevernas programval också ha betydelse. Lärarna ger många förslag på skönlitteraturundervisningens innehåll såsom att arbeta värdegrundsinriktat genom enskilda verk eller genrer, där även kanonundervisningens för- och nackdelar uppmärksammas. Vanligast är att behandla demokratiuppdraget genom muntliga diskussioner där hela eller delar av klassen läser samma verk. Vid skrivuppgifter är det mer vanligt att se till andra aspekter än värdegrunden.

Studiens  avsikt  var  att  få  fördjupad  kunskap  om  hur  barns  normer  och  handlande  med relevans för hållbar utveckling kan beskrivas i termer av kunskaper och värderingar, samt hur dessa kan förändras genom undervisning som bygger på berättelser. Studien var av kvalitativ karaktär och den utfördes på en förskola där fem barn i åldern 3-5 år deltog. De gruppsamtal som ägde rum var dels under två skogspromenader (ett förtest och ett eftertest) och dels efter högläsning av berättelser. Berättelserna handlade om nedskräpning och återvinning. Efter att vi  genomfört  alla  moment  med  barnen  analyserades  barnens  förändrade  kunskaper  och värderingar  samt  vad  i  undervisningen  som  möjliggjorde  förändring.  Resultatet  visade  att berättelserna  med  de  efterföljande  gruppsamtalen  möjliggjorde  att  barnen  utvecklade  sina kunskaper  om  nedskräpning  och  återvinning.  Barnens  uttryckta  värderingar  var  även  mer utvecklade i eftertestet än i förtestet.

The purpose of this systematic review is to compile earlier research regarding student democracy and the different attitudes to it from student- and teacher perspectives. The world we live in is in a constant state of change and even though the world changes, we can’t forget the democratic values that society relies on. This work aims to help my future colleagues in the Swedish school environment to better understand, develop and work with democratic values. So that democracy can live on. My goal has been to find research that touches on the area from several perspectives. To achieve my purpose, the following questions were formulated: What are the different expressions of student democracy?  Do students have knowledge of what democracy and student democracy are? In what way do students and teachers see democracy? The survey method has been information retrieval in various databases that resulted in both national and international research. Most of the research shows that there are several benefits with student democracy, one of the benefits is that pupils with higher understanding or knowledge of what student democracy is, are more likely to engage in his or her work in school. The research also showed that it is clear that it is a relevant topic and important for our future profession and that the expression student democracy has different meaning for a teacher and a student. The results of this work shows that younger pupils have the opportunity to influence certain things in the school context, but that it differs between the different school subjects. It also shows that student council is an important aspect, even if it is not primary.