Syftet med detta arbete är att synliggöra några förskolepedagogers förhållningssätt och vår förhoppning är att detta ska kunna vara till nytta för alla som arbetar med barn genom att de uppmärksammas på dess betydelse. Våra frågeställningar utgår ifrån det som vi har valt att titta på i vår undersökning; Vygotskijs teorier, det salutogena lösningsinriktade tankesättet, läroplanen för förskolan och dess syn på demokrati samt vikten av att se mer än det som syns, detta kan bland annat förklaras med att se saker ur olika perspektiv. De metoder som vi har valt att använda oss av i vår undersökning är observationer och intervjuer. Vi inledde vår undersökning med två dagars observation i en barngrupp på en förskola i Malmö kommun. Efter observationerna intervjuade vi de två förskollärarna som arbetar med barngruppen. Intervjun innehöll en generell del om förhållningssätt och en del där vi ställde frågor om barn vi sett i barngruppen. Genom vårt examensarbete hoppas vi kunna uppmuntra till reflektion över olika sätt att bemöta och förhålla sig till de barn som pedagogerna dagligen möter i sitt arbete.Nyckelord: Förhållningssätt, läroplanen, demokrati, salutogent tankesätt

Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt läroböcker i samhällskunskap lyfter fram olika demokratiska aspekter och vad som krävs av oss som lärare vid användandet av läroböcker vid undervisning om och i demokrati. I denna undersökning används tre demokratiteorier vilka är val- deltagar- och samtalsdemokrati. Dessa tre modeller har fungerat som en grund när vi gjort en brukstextanalys av tre läroböcker i samhällskunskap. I vår undersökning inriktar vi oss på läroböcker för grundskolans senare år. Vi undersöker i vilken utsträckningläroböckerna tar upp olika aspekter från de olika demokratiteorierna. De tre undersöktaläroböckerna tar alla upp aspekter från de tre demokratiteorierna och kan därför sägasha ett fullgott innehåll. Det är dock bara en av de undersökta böckerna som förmedlar både fakta om demokrati och kunskaper i demokrati. De två andra läroböckerna förmedlar främst fakta om demokrati. För oss som lärare är det viktigt att både läsa och tolka texten i de läroböcker vi använder. För att öka den demokratiska kompetensen krävs att man framförallt lyfter fram deliberativa processer i klassrummet och skapar ett gott klimat för diskussion och acceptans för skilda åsikter. Detta är något läroböckerna inte kan göra men som vi tycker de borde uppmana till i större utsträckning än vad de gör.

Problemformulering: Hur skulle demokratisk lobbyism kännetecknas? Syfte: Utgångspunkten i denna uppsats har sin grund i teoretiska kriterier för hur lobbyism önskas fungera ur ett demokratiskt perspektiv. Syftet är att verka för att fylla en del av kunskap som finns gällande lobbying. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie. Fyra semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på lokal nivå har genomförts. Teoretisk referensram: Avsnittet ger en beskrivning av begreppet lobbyism samt vilka delar som ingår i fenomenet. Empirisk studie: I empirin presenteras materialet från intervjuerna. Respondenterna ger sin syn på lobbyism på lokal nivå samt sin inställning till fenomenet. Detta presenteras i tre delar. Slutsats: Studien leder fram till slutsatsen att lobbying möjligen kan vara ett hot mot demokratin om den inte genomförs på ett planerat och transparent sätt. Beslutsfattarna är positivt inställda till lobbying som de menar är en del av ett demokratiskt samhälle. / Question: How would democratic lobbying be characterized? Purpose: The starting point in this essay is based on theoretical criteria for how lobbying is desired to function from a democratic perspective. The purpose is to work to fill some of the knowledge that exists regarding lobbying. Method: The thesis is a qualitative study. Four semi-structured interviews with policymakers at the local level have been conducted. Theoretical framework: The section provides a description of the concept of lobbying and the parts that are included in the phenomenon. Empircal studies: The empirical material presents the material from the interviews. The respondents give their views on lobbying at the local level as well as their attitude to the phenomenon. This is presented in three parts. Conclusion: The study leads to the conclusion that lobbying may be a threat to democracy if it is not carried out in a planned and transparent manner. Policymakers are positive about lobbying, which they believe is part of a democratic society. / <p>2022-05-25</p>

Projektet ska skildra kärnan av demokrati, vilket jag har valt att definiera enligt den belgiska statsvetaren Chantal Mouffes teorier. Då kan demokrati sammanfattas som ett utrymme för friktion och konflikter. Mouffe talar om konflikter i positiv bemärkelse och liknar begreppet med agnostisk tävlan. Demokrati är enligt henne en både personlig och kollektiv kamp, för att upptäcka och utveckla det bästa i oss som individer och som samhälle. En förutsättning för ett medborgerligt engagemang och skapandet av demokratiska individer är en livsviktig offentlighet, där olika tankar kan konkurrera med varandra. Konflikter, för att bli konstruktiva, måste utspelas inom en relation där alla parter erkänner varandra som legitima motståndare. Torgen i städerna blir särskilt viktiga, och behövs förutom för social interaktion även för upprätthållning av demokrati. Folket måste kunna samlas för att protestera och göra sina röster hörda gemensamt. Att skapa platser där stadens invånare kan samlas och mötas är alltså ett sätt att skapa bättre levnadsförhållanden för invånarna. Demokrati gestaltas i projektet genom att skapa flera offentliga rum som tillåter friktion. Syftet är att stimulera tolerans, skapa gemenskap och bygga bort en hämmande rädsla för konflikter. Genom att skapa rum som tillåter friktion och konflikter skapas förutsättning för att bejaka demokrati. / The project will depict the essence of democracy, which I have chosen to define according to the theories of the Belgian political scientist Chantal Mouffe. She emphasises the potentially positive aspects of certain forms of conflicts. The theory accepts a permanent place for conflicts, but seeks to show how people might accept and channel this positively. The town squares are important for maintaining democracy. People must have a place where they can gather and protest. Creating places where people can gather and meet is one way to create better living conditions. Democracy is embodied in the project by creating several public spaces that allow friction. The purpose is to stimulate tolerance, create a sense of community and eliminate an inhibiting fear of conflicts. By creating spaces that allow friction, conditions are created to support democracy.

No description available.

Genom en interpretativ fenomenologisk analys av dramapedagogers syn på dramapedagogik som demokratiarbete, syftar studien till att öka kunskapen om hur dramapedagoger upplever demo­kratins väsen och hur detta konkretiseras och utspelas i deras praktik. Uppsatsen syftar bidra till förståelsen av dramapedagogikens potential och didaktik att i praktiken verka i glappet mellan ett svävande och generellt - i styrdokument formulerat - samhälleligt demo­krati­uppdrag och fördjupade, mer komplexa insikter om demokratis väsen.  I bakgrunden lyfts demokratins nedgång globalt sett samt kritik mot att demokrati­perspektiv­en i svenska läroplaner och läromedel rört sig mot ekonom­isk liberalism och ensidigt fokuserar på en formande aspekt. Vidare lyfts beskrivningar av dramapedagogik som ett demokratiskt arbetssätt. Som teoretiska perspektiv på demokrati, dialog, lärande och för­ändrings­processer tas begrepp som dialogism, det flerstämmiga klassrummet, transgressive learning, norm­kritisk pedagogik, trans­kontextualitet, vita activa, etisk stress och paktivitet upp i uppsatsens teoridel via tänkare som Arendt, Bateson, Bornemark, Dewey, Dysthe, Freire och hooks. Det empiriska materialet som består av tre djupintervjuer och ett fokussamtal med dramapedagoger, redovisas och analyseras genom en klustermodell samt en fiktiv tolkande dialog mellan nämnda tänkare. Resultatet stärker tidigare forskning och bidrar med fördjupning om hur dramapedagogik kan ses som ett politiskt, demokratiskt förändringsarbete och möjliggör komplexitet och trans­kontext­ualitet samtidigt som den uppmuntrar ställnings­taganden och demokratiskt hand­lande. I motsats till en nyliberal logik av individualism och konkurrens, kan dramapedagogik sägas förena människor genom samspel mellan individers unika särarter och leda till mångfald och växande. Resultatet lyfter en syn på demokrati och drama­pedagogisk praktik som krävande, gränsöverskridande och normkritiskt förändrande.

No description available.

No description available.

Uppsatsen är skriven med syftet att undersöka hur elever framställer sig själva genom socialamedier, men även hur sociala medier kan påverka högstadieelevers förmåga att behärskamedie- och informationskunnighet och demokratiska frågor. Dessutom kommer ett fokusriktas mot hur sociala medier kan användas i och runt ämnet samhällskunskap för att stärkaeleverna inom medie- och informationskunnighet. Undersökningen är en kvalitativ studie därfokusgruppsintervjuer har varit metoden som använts. I undersökningen är det totalt tregrupper av elever som undersökts, med 4-6 elever i varje grupp. Vidare har empirinanalyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv, dels för att tydliggöra elevernasidentiteter, men också för att se hur de påverkas av de sociala rum de befinner sig i. Resultatetav studien visar att eleverna framställer sig på olika sätt beroende på kontext på socialamedier, samtidigt som de hela tiden måste visa en identitet som inte utmärker sig från detsociala rum som är gemensamt konstruerat av eleverna. Dessutom visar resultatet attrespondenterna inte använder sociala medier i syftet att diskutera och förstå demokratiskafrågor, som exempelvis politiskt deltagande. Avslutningsvis kommer studien fram till attinom samhällskunskapen och andra ämne behövs mer arbete med medie- ochinformationskunnighet för att elever ska få godare kunskap om sociala medier, så attdesinformation och propaganda inte sprids.

Yttrandefriheten har sedan påskupploppen 2022 varit ett flitigt debatterat ämne. Motsättningar mellan yttrandefrihet och andra demokratiska värden skapar konflikter som det inte finns någon tydlig och klar lösning på. Vissa menar att man inte bör inskränka yttrandefriheten medan andra menar att det måste balanseras mellan olika värden för att kunna upprätthålla det demokratiska samhället. Syftet med den här uppsatsen är att se hur yttrandefrihet kommer till uttryck i samhällsdebatten i svenska tidningsmedier sedan koranbränningarna och påskupploppen 2022. I undersökningen har vi analyserat 40 artiklar från de fyra stora tidningsmedierna i Sverige, med hjälp av den Carol Bacchi lanserade What’s the Problem Represented to be (WPR) ansatsen. Frågorna vi utgått ifrån är; Hur är problemet inramat? Hur är orsakerna till problemet inramat? Hur är lösningen inramad? Med hjälp av WPR frågor har vi analyserat för att kunna urskilja och tolka problemrepresentationer i artiklarna. Vi har funnit flera olika problemrepresentationer som vi också delat in i teman för att få en tydligare bild av representationerna. I slutsatsen knyter vi an resultatet från analysen till de teorier som tidigare presenteras. Övergripande har vi kommit fram till att en stor del av hur debatten är utformad handlar om de motsättningar som finns mellan olika demokratiska värden som till exempel den mellan säkerhetsintressen och yttrandefrihet.