Syftet med uppsatsen är att i teori och praktik undersöka hur principer för demokrati och interkulturell dialog kan tillämpas i utformandet av interkulturella musikmöten och vidare verka för ett samhällstillvänt och inkluderande mångfaldsarbete vid högre musikutbildningar. Dessutom syftar uppsatsen till att utifrån praktisk erfarenhet undersöka vad sådana musikmöten i sin tur kan generera i form av interkulturell förståelse och ny kunskaps-utveckling.    I uppsatsens inledande delar förs resonemang kring principer för demokrati och god interkulturell dialog, samt hur dessa kan överföras till praktiska musikaliska kontexter och bilda teoretiskt och etiskt ramverk för vad som konstituerar ”ett gott interkulturellt musikmöte”. Från denna utgångspunkt planeras och genomförs ett aktionsforskningsprojekt i form av tre interkulturella musikmöten på Musikhögkolan vid Örebro Universitet, där praktiskt musicerande varvas med samtal kring musik, musikupplevelse och musikens kringliggande kulturella sammanhang.     Ur uppsatsens empiri framkommer exempel på hur interkulturella ”musikutbyten” (dvs möten med fokus på repertoar som associeras till deltagarnas kulturella bakgrunder) visserligen erbjuder goda möjligheter till ökad interkulturell förståelse, men också kan befästa stereotypiseringar av ”de andra”. För att undvika det senare argumenteras för att denna typ av möten bör innefatta gott om utrymme för samtal kring exempelvis autenticitet, musikupplevelse och repertoarernas kulturella sammanhang, för att kunna leva upp till idén om Det goda interkulturella musikmötet som eftersökts och skisserats i uppsatsens inledande delar. Genom dylika samtal uppmärksammas tidigare föreställningar om såväl ”den egna” musikkulturen som ”den andres”, samt hur vår upplevelse av såväl bekant som obekant musik i hög grad påverkas av sådana föreställningar.     Vidare argumenteras för interkulturella musikmöten där musicerandet sker ”bortom kultur”, för att fokusera på personliga möten snarare än ”kulturmöten”. Här föreslås utifrån uppsatsens empiri att kollektiv improvisation kan vara en fruktbar väg för upplösande av kulturella gränser och kreativt nyskapande.    Utifrån projektets dialogiska processer presenteras även ett antal konkreta förslag till utvecklat mångfaldsarbete inom uppsatsens platsspecifika kontext, dvs Musikhögskolan vid Örebro Universitet.

The purpose of this study is to investigate how elementary school teachers work with the concept of democracy in the classroom. In this study different methods for teaching about the concept of democracy are analyzed as well as teachers' attitudes towards democracy education.  The Swedish school system is supposed to raise the future generation of democratic members of  the society and our teachers are the ones assigned to implement this difficult task. We grew an interest and curiosity in what methods teachers use in their teaching to ensure democracy awareness among young children.  A number of different sources have been used as a foundation for finding methods for democracy education. Apart from that, other sources have been used to analyze the results of the methods we have found. The methods include cooperative learning (group work, roleplay and drama), current events as resources and deliberative communication. The analysis made in this study shows patterns in the teaching methods as well as how different teachers approach the concept of democracy. Also how student influence impacts democracy education in elementary schools.  The concept of democracy is complex and depending on the individual teacher's approach to democracy teaching the methods tend to vary. In conclusion many of the methods we have come across in our research tend to be of the cooperative kind. For this reason traditional teaching is never recommended. In addition, variation in teaching methods is important for a proper and meaningful democracy education.

Sammanfattning på svenska Detta arbete ämnar att bringa kunskap om hur elever uppfattar och resonerar kring medborgarfostran och demokrati i ämnet samhällskunskap. Detta undersöks via kvalitativa studier med fyra gymnasieelever för att få en nära bild över hur just eleverna upplever medborgarfostran och demokrati ur deras perspektiv. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer. Studiens analysverktyg baserar sig på kunskaper ”i” och ”om” demokrati, medborgarkunskaper samt demokratiteori. Det är med dessa teorier och begrepp som intervjumaterialet har analyserats. Studien pekar på att eleverna uppfattar samhällskunskapens medborgarfostran som förberedande inför samhällslivet och de pratar om hur ämnet har hjälpt dem att förstå världen och samhället. Studien pekar även på att det emellertid finns skillnad i vad eleverna lär sig och uppfattar som viktigt. I vissa abstrakta begrepp så finns en tydlig skillnad mellan respondenterna medan de i andra kategorier är lika exempelvis gällande perspektivtagande och reflexivitet. Således är studiens slutsats att samhällskunskapsämnet är förberedande men att de värden och egenskaper som syns i undervisningen uppfattas väldigt olika.

Forskning kring hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar med elevinflytande i sin undervisning och deras ställning till elevinflytande är begränsad och med tanke på fördelar som finns för eleverna som motivation är det av intresse att studera närmre hur idrottslärare arbetar med elevers inflytande. Syftet med arbetet är att beskriva hur idrottslärare på Högstadiet arbetar med elevinflytande. Pragmatiskt samt hermeneutiskt perspektiv användes i studien och metoden blev kvalitativ metod där åtta idrottslärare intervjuades antingen digitalt eller fysiskt. Intervjuerna transkriberades sedan till text för att hitta mönster och beskriva dessa. Resultatet delades sedan in i fyra rubriker med tillhörande underrubriker. Lärarna beskrev hur de tänkte kring elevinflytande, att eleverna skulle få påverka undervisningen och vara delaktiga i kursplanen, även att de såg ett större engagemang och positivitet bland eleverna vid inflytande men uttryckte ändå en oro att ge eleverna för mycket inflytande. Lärarna berättade att eleverna fick inflytande genom omröstning under lektionerna, främst inom centrala innehållet Rörelse i kursplanen och att en god relation med eleverna är viktigt. Hur mycket inflytande de kunde ge eleverna berodde delvis på klassammansättning och ålder. Slutsatsen för arbetet är, att hellre bjuda in elever till inflytande än att begränsa. Fördelar med elevinflytande, så som lärarna uttrycker sig och tidigare forskning, är motivation och engagemang för eleverna. Men även att eleverna får öva på ett demokratiskt förhållningssätt i ämnet Idrott och hälsa.

I denna vetenskapligaessä undersöker jag hur förskolan arbetar med deliberativ demokrati, dvs i vilken utsträckning barnen har möjlighet att diskutera och debattera frågor för att sedan kunna påverka gemensamma beslut på ett inkluderande sätt. Jag har främst fokus på de barn med begränsat eller obefintligt talspråk, där jag ställer mig frågande till om deliberativ demokratiform är möjlig. I essän beskriver jag två olika händelser från mitt yrkesliv där barn är frusterade av olika anledningar och hur jag som förskollärare bemöter dem och hanterar situationerna. Jag har också gjort en deltagande observation på en förskola som jag besökt, som gav mig mycket stoff och tankar i min text, där jag fick ställa mig lite utanför situationer och observera dessa istället för att själv vara aktiv. John Deweys och Jürgen Habermas idéer om kommunikation och lärandet i samspel lyfter jag för att få en inblick i deliberativ demokrati. Under studiens gång har språkets betydelse, makt och tolkning, förskolans förutsättningar och praktisk kunskap blivit de centrala delarna. Jag reflekterar kring mina erfarenheter, observationer och de valda teoretiska perspektiven. Det har givit mig många infallsvinklar och tankar under resan. Jag har blivit mer medveten om hur dominerande det individualistiska tänkandet är inom förskolan och att vi tappar den gemensamma tanken och känslan för varandra. Begreppen "motstånd" och "obemärkt styrning", som förskoleforskaren Klara Dolk använder sig av, har gjort ett starkt avtryck hos mig och understryker vilken kraft och tolkningsföreträde vi pedagoger har. Vidare öppnar jag upp för reflektion om utbildningen ska ha samma styrdokument från ett års ålder till sex år, eller om den måste förtydligas och anpassas till olika utvecklingsnivåer. En förskola för alla, men där alla kan bli sitt bästa jag i relation till andra.

Syftet med den här uppsatsen är att identifiera hur lärare i grundskolan, arbetar med demokratiuppdraget i en mångkulturell kontext. Studien ämnar ta reda på hur lärare upplever sitt demokratiuppdrag med tanke på fostran av elever med annan kulturell bakgrund än den svenska. Metoden som använts är kvalitativa, semistrukturerade intervjuermed fenomenologiskt fokus. De tio lärare som har intervjuats till den här studien arbetar alla med mångkulturella elever. Lärarna beskriver olika stödstrukturer och arbetsformer som de använder i arbetet med demokrati rent allmänt.Svårigheter som beskrivs istudien är elever med avvikande värden än de svenska,kulturkrockar samt skillnad i beteenden mellan svenska elever och elever med andraetniciteter. Berikande är att få ta del av andra kulturer.

Mitt examensarbete belyser lärarnas arbetssätt med etik och värdegrund från en skola. Det innehåller redogörelser för hur de definierar begreppen etik och värdegrund. Jag belyser även deras uppfattning när det gäller arbetet och värderingar. Slutligen klargör jag lärarnas upplevelser och hantering av etiska dilemman. Som forskningsmetod valde jag att genomföra en kvalitativ studie med sex intervjuer. De intervjuade personerna är lärare som arbetar i grundskolans tidigare och senare år. Ur mitt undersökningsresultat har jag kommit fram till att lärare som medverkade är medvetna om sin betydelse för etik- och värdegrundsarbetet. De var eniga om arbetets syfte och betydelse och anser etik- och värdegrundsarbetet som en självklar del av skolans verksamhet. Lärare använder sig av likartat arbetssätt som främjar elevernas lärande kring etik och värdegrund. De arbetsformer de använder för att främja lärandet och utveckla kompetensen är exempelvis; samtal, värdeövningar, skönlitteratur, tv program, reflektionsstunder. Därtill beskriver lärare viktiga värderingar som anses vara avgörande för ett etiskt och demokratiskt förhållningssätt. Många lärare verkar ha svårt att hantera särskilda etiska dilemman och upplever det som ett arbete som aldrig tar slut.

Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi harvalt att fokusera på pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning omdemokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå frånbarnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på tvåförskolor. Vi har följande frågeställningar: Hur ser pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna? På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagligaverksamheten? Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersöktaförskolorna?Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på tvåförskolor som tillhör våra partnerområden. Vi har observerat sammanlagt cirka femtiobarn, intervjuat tjugo ett barn och intervjuat sex pedagoger. Vårt resultat visar attpedagogerna har intresse för att arbeta efter demokratiska grunder. De är lyhörda ochlåter barnen ha inflytande i verksamheten inom de ramar, som pedagogerna själv harsatt upp. Synen på vad demokrati och inflytande innebär varierar från pedagog tillpedagog. Barnen på båda förskolor har ingen uppfattning om vad inflytande ochdemokrati betyder. Dock är alla barn medvetna om, att de bestämmer i leken

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Frågeställningen behandlar både kunskapssynen och vilken typ av demokrati som framställs i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Detta för att förtydliga vad som menas med skolans demokratiuppdrag. Genom att studera läroböcker i samhällskunskap, utifrån kvalitativa metoder identifieras vilken typ av demokrati som framställs. Studien utgår från två kunskapstyper, i-kunskaper och om-kunskaper. I-kunskaper betonar kunskaper för att kunna leva i ett demokratiskt samhälle, och om-kunskaper betonar faktabaserad kunskap. Utifrån denna kategorisering belyses vilka demokratimodeller som framträder i läroböcker för gymnasiet. Med idéanalytisk metod och ett hermeneutiskt förhållningssätt identifieras demokratimodeller som förekommer i läroböckerna utifrån tre demokratimodeller: val-, deltagar-, och samtalsdemokrati. Resultatet visar både att faktabaserade om-kunskaper dominerar i samtliga läroböcker och att valdemokrati är den modell som förespråkas mest. / The purpose with this study is to contribute to a better understanding regarding the task of teaching democratic and basic values in school today. This study intends to discuss both the perception of knowledge and what type of democracy that is presented in school text books in civics, at high school level. This is to explicate what the task of teaching democratic and basic values in school means. By studying school text books in civics, through a qualitative method this study aims to identify what type of democracy that is being described and emphasized. The study works with two types of knowledge’s, in-knowledge and about-knowledge. The in-knowledge emphasizes the knowledge’s of how to live in a democratic society, and about-knowledge emphasizes the factual knowledge about a democratic society. By these two categories this study attempts to illustrate what democratic model is described in school text books in high school. With an idea- analysis and a hermeneutic approach three democratic models will be identified, electoral-, participative-, and deliberative democracy. The result shows that factual based knowledge, about-knowledge dominates in school text books and that the electoral democratic model is being most advocated.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna. Mitt resultat visar att pedagogerna dagligen arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet. Demokratiska principer tillämpas genom att barnen får rösta från förslag till aktiviteter och liknande givna av dem själva eller pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna arbetar med att försöka se verksamheten utifrån ett barns perspektiv och utformar verksamheten så att den anpassas till barnens behov. / This essay concentrates around teachers work with children´s influence at the preschool and how that affects the days there for the children and the teachers. The purpose of the essay is to present how four educationalists placed at two different preschools work with childrens influence at the preschool and their point of wiev of the matter. With that I also wanted to expose how the educationalists work with childrens rights at the preschool and to that I added how democracy is used at the preschool. The investigation´s starting point was the questions: What does childrens influence at the preschool mean for the educationalists? How do the educationalists think regarding childrens rights? When can the children be included in dessisionmaking at the preschool? When is it not possible for the children to be included in the dessisionmaking? The four educationalists were intervjued seperately to get the most honest answers. The result showed that the educationalists work daily with childrens influence in the preschool. Democracy is implemented through childrens voting from choices of activities given by them selves or the educaionalists. The conclusion is that the educationalists try to see the oporation throung the eyes of a child and form the days to fit the needs of the children.