No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur samhällen organiserar sig för att stärka demokratin. Syftet operationaliseras med stöd av följande två frågeställningar: (1) Vilka praktikgemenskaper skapas inom de valda myndigheterna samt mellan dessa myndigheter och andra verksamheter. (2) Vilka olika former av autonomi och kontroll skapas internt inom de valda myndigheterna och vidare externt i förhållande till medborgarna?. Studien bygger på ett teoretisk ramverk som upprättats av Etienne Wengers teoretiska begrepp om praktikgemenskaper och teoretiska begrepp om autonomi och kontroll. Metoden som används är en kvalitativ textanalys i form av en granskning av regeringsdokument från Polismyndigheten, Försvarsmakten och Skolverket, vilket är de myndigheter vi har valt som våra studieobjekt. Data analyseras med betoning på innehållet och specifika begrepp relaterade till de teorier som används. Resultaten avslöjar att en balans mellan komponenter som förtroende, kontroll, individuell och professionell autonomi, ansvar och transparens samt skyldigheter och rättigheter behövs för att organisera ett samhälle med demokrati. Denna balans kanske inte kan skapas inom varje individuell myndighet utan balansen får ses genom de olika syften som myndigheterna strävar mot.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lärares tankar och uppfattningar av värdegrundsarbetet i årskurserna F-3. Insamlandet av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i olika årskurser mellan F-3. Intervjuerna transkriberades och genom en tematisk analys har data sedan bearbetats och kodats.  Resultatet av studien visar att lärarnas uppfattning av värdegrundsbegreppet är vitt och brett men att samtliga lärare är enade om att det i grund och botten handlar om hur man behandlar varandra. Värdegrundsarbetet i de klasser där lärarna arbetar visar sig främst spontant i situationer som uppstår, där det kräver att värdegrunden behöver påminnas om. Men flera lärare uttrycker att de gärna ser mer struktur och förebyggande arbete. Arbetet med etik och moral upplevs tätt sammanflätat i det övriga värdegrundsarbetet. I flera fall upplevs tidsbrist vid värdegrundsarbetet. Lärarna upplever att de skulle behöva mer tid till planerade värdegrundsarbeten utan att “stjäla” undervisningstid från övriga ämnen. Resultatet visar också att flera lärare önskar ett tätare samarbete mellan kollegor där det även finns möjlighet till att diskutera värdegrundsfrågor mellan pedagoger.

This thesis is about the definition of the public librarian’s profession and how they are affected by stress. Six public librarians were interviewed over the video-chat program zoom during the 2021-summer. It concluded that the democratic mission was not as clear to every participant and there was some confusion as to how they were supposed to work with it. There were two major stresses reaffirmed among the participants: namely role ambiguity and lack of professional autonomy.

In modern societies media have a central role as it is through the media that citizens in particular have access to information about their society. Information about society is crucial for citizens to be able to make thoughtful decisions in a democratic spirit. Political campaigns have started using personally targeted online advertising to reach new voters. This phenomenon is called “microtargeting” and the purpose is to identify individual voters that the parties are most likely to convince. Cambridge Analyticas operations, which are largely based on microtargeting, challenge democratic principles. This study purpose is divided in two parts. First is to map out and explain Cambridge Analyticas operations by analyzing from a democratic perspective. Second is to compile and systematize the proposed measures on democracy problems that are brought up in the debate about Cambridge Analytica. Idea analysis is the method of this paper, and it is of both descriptive and explanatory nature. It appears that Cambridge Analytica operations mainly undermines citizens' right to enlightened understanding and a free and factual debate. This undermines democratic principles in several ways. Furthermore, the studies show that the debate orbits around antitrust laws, how the legislation should formulate on how internet companies should handle personal information and what is the Internet companies own obligation in question. A smaller part of the debate also highlights the citizens' own capacity to be vigilant and critical of the Internet.

Alla medborgare i en demokratisk stat skall ha en möjlighet att yttra, forma och påverka både den privata likväl som den offentliga sfären där yttrandefriheten utgör en vital roll. Det finns emellertid en utvidgad oro idag att yttrandefriheten i verkligheten underminerar och hindrar utsatta minoriteter i samhället från att ta del av demokratins egenskaper. Det kan argumenteras för att yttrandefriheten med den rådande förhållningen idag blir ett verktyg för en priviligierad majoritet att fortsätta sin dominans över minoriteter i samhället. Den problematiken leder fram till studiens tes att ett större skydd för minoriteter i samhället kan komma att främja och stärka demokratin. Syftet blir således att upplysa om den priviligierade utgångspunkten somliga i samhället har och hur det inte får utvinna i en form av majoritetstyranni. Vidare analyserar studien detta utifrån generella termer och ett flertal exempel från bland annat Sverige framställs för att ge en förankring till verkligheten. För att kunna genomföra en studie av denna art och ambition krävs det således en normativ metod som analyserar de olika perspektiven för och emot studiens tes samt analysera om tesen går att legitimera eller förkasta utifrån givna premisser. På grund av individens subjektiva åsikt och förståelse i frågan blir det en svår balansgång för vart restriktionen skall gå och när den går från att utvidga den politiska jämlikheten till att skada demokratin. Varje restriktion av yttrandefriheten begränsar någon i samhället men frågan blir vem som tystas. Hatiska yttringar som är menade att skada individers värdighet hör inte hemma i en demokrati.  En fortsatt begränsning eller att stater börjar tillämpa de klausuler som redan finns i lagstiftningen kan ligga inom demokratins ramar och urholka den cirkulära process genom vilken den skadar sig själv.

Democracy and value education within the subject social studies – a literature study about how teachers encourage student’s knowledge in democracy and values within the subject social studies. / Demokrati och värdegrundsarbete i SO-undervisningen – en litteraturstudie om hur läraren kan främja elevernas kunskaper inom demokratin och värdegrundsarbete i samhällsorienterande ämnen.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som berör skolans roll och möjlighet till att fostra aktiva medborgare samt hur undervisningen bör utformas för att främja elevers vilja och förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Kunskapsöversikten är framför allt kopplad till ämnesplanen i samhällskunskap på gymnasiet. För att hitta material som kunde besvara frågeställningen användes en systematisk litteratursökning genom sökningar i Swepub och Libsearch. Befintliga litteraturlistor har också använts i sökandet av relevant forskning.  Resultatet visar att skolans demokratiuppdrag är komplext och att innebörden av uppdraget måste förstås i rådande samhällelig kontext. Den presenterade forskningen belyser olika aspekter av den utmaning skolan står inför och de svårigheter som ligger i uppfyllandet av demokratiuppdraget, både på policynivå och i praktiken. Vidare visar resultatet också att en deliberativ undervisningsform kan vara fördelaktig för att fostra demokratiska, aktiva medborgare. Att arbeta med samhällsfrågor och ämnen som berör elevernas livsvärldar tycks också viktigt för att väcka ett engagemang hos eleverna. Andra faktorer så som upplevt inflytande och elevers självbild påverkar också viljan och förmågan till aktivt deltagande.  I diskussionen beskrivs hur mer forskning behövs på området, speciellt för att kunna dra slutsatser om vilken metod som är mest gynnsamt för fostrandet av aktiva medborgare. Även resultatets relevans för lärarprofessionen diskuteras.

No description available.

Denna studie bottnar i att demokrati handlar om att individen vågar och kan göra sin röst hörd i det offentliga rummet och att skolan i sin tur ska främja elevers utveckling mot detta. Den muntliga redogörelsen, som finns i kunskapskravet för svenska, blir i detta sammanhang, särskilt intressant. Syftet med denna studie var utifrån detta att bilda kunskap om lärares erfarenhet av elevers talängslan inför muntliga redogörelser. Sex lärare som undervisar i svenska i årskurs 4-6 har intervjuats för studien. I den tidigare forskningen går att urskilja tre viktiga delar för att elever ska få en positiv erfarenhet av detta: förberedelsen, responsen och klassrumsklimatet. Resultatet visar att de intervjuade lärarna arbetar på flera sätt i enlighet med ovanstående områden. Dock visade det även att en mer traditionell syn av den muntliga redogörelsen ligger kvar där genomförandet får störst fokus. Idag visar forskningen att hela processen är viktig, inklusive förberedelsen. Resultatet i denna studie visar att förberedelse tolkas olika och behovet av undervisning i muntlighet diskuteras.