Studien handlar om de arbetssätt fritidslärare väljer att använda när de applicerar elevinflytande på fritidshemmet. Syftet är att undersöka fritidslärares upplevelse av elevinflytandet på fritidshemmet. För att ta reda på hur fritidshemmet förbereder elever för delaktighet och det medansvar som krävs för att bli demokratiska medborgare (Skolverket, 2019), intervjuades fyra fritidslärarna från två olika skolor.

På många gymnasieskolor bjuds politiska partier in för att sprida information om deras ideologi och program. I läroplanen för gymnasieskolan står det om skolans värdegrund och fostransuppdrag. Utbildningen ska förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna (Skolverket:b, 2011). Syftet är att undersöka vilka dilemman som kan uppstå i möten mellan grundlagens yttrandefrihet och skolans värdegrund. Undersökningens material består av texter där gymnasieelever resonerat om politiska partiers närvaro i skolan. För att uppnå syftet och möjliggöra att mina frågeställningar kan besvaras fick elever skriftligen besvara en ämnesrelevant fråga. Elevtexterna bearbetades och kompletterades med intervjuer från personer inom professionen. Jag intervjuade en lärarstudent, en lärare och en rektor. Elevtexterna bearbetades i en argumentationsanalys och jämfördes med intervjupersonernas svar. Resultatet visade att det finns två olika ståndpunkter med olika argument. De argument som talar för partipolitisk närvaro på skolan syftar på att skolan ska vara öppen för alla, vi ska värna om yttrandefriheten. Argumenten mot partipolitisk närvaro handlar om att skolan ska vara en trygg plats. Vissa partier bidrar med orolig stämning bland eleverna. I intervjuerna framgick det att det finns tydliga riktlinjer att utgå från men att frågan är komplex. Skolans värdegrundsuppdrag och värnande om de mänskliga rättigheterna strider mot demokratins rätt att yttra sig och parti- och föreningsfrihet. För vidare forskning hade det varit intressant att studera vilka effekter det skulle innebära att öppna upp dörrarna för alla partier.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare förstår begreppet elevinflytande, samt vilka arbetssätt de använder sig utav för att ge elever inflytande. Vidare är syftet att ta reda på vilka uppfattningar lärare har kring att elever involveras i undervisningen. Undersökningen riktar sig mot lärare som undervisar i ämnet religionskunskap. Undersökningen vilar på tre frågeställningar:  ●  Hur förstår lärare som undervisar i ämnet religion begreppet elevinflytande?  ●  Hur ser lärare på att elever involveras i undervisningen?  ●  Vilka arbetssätt använder lärare för att ge elever elevinflytande i undervisningen?  Teorin som undersökningen utgår ifrån är ett fenomenologiskt perspektiv med inslag av demokratiska, feministiska och didaktiska perspektiv på inflytande och elevdelaktighet. Resultat visar på att majoriteten av lärarna som deltog i undersökningen ställer sig positiva till att elever involveras i undervisningen. Samtidigt visar resultatet att det råder skilda uppfattningar när det kommer till hur lärare förstår begreppet elevinflytande. Vidare visar resultaten på att majoriteten av lärarna som undervisar i ämnet religion arbetar med elevinflytande på ett informellt sätt. Dessutom associerar majoriteten av lärarna begreppet elevinflytande med att elever får inflytande över examinationsformer, medan endast en lärare arbetar på ett mer formellt sätt. Dessutom visar resultatet på att faktorer som påverkar lärarens arbete med elevinflytande hänger ihop med stress, tid och mognad hos elevgruppen.

No description available.

A qualitative study on how teachers actively work to promote student influence in the classroom through the teaching of and through democracy from the perspective of five F-3 teachers.

Ett grundläggande argument för yttrandefrihet är att ett fritt flöde av information leder till att felaktiga yttranden sållas bort. Till följd av internetutvecklingen har den idén satts på prov. Algoritmer gör det lätt att endast ta del av information som stödjer de åsikter människor redan har. Intag av information avgörs i allt större omfattning av värderingar och politiska åsikter. I det nya landskapet kan den faktabaserade informationen sållas bort till förmån för desinformation. Samtidigt som media har fått svårare att finansiera sin verksamhet pågår en infodemi enligt WHO. EU har uppställt krav på att plattformar ska motarbeta desinformation trots att det inte nödvändigtvis är olagligt innehåll. Myndigheten för press, radio och tv vill dra in mediestöd till medier som publicerar desinformation. Dessa åtgärder kan anses stå i strid med de värden som yttrande- och informationsfriheterna finns till för att skydda, så som medias frihet och oberoende. I uppsatsen utreds åtgärder som vidtagits mot desinformation i relation till yttrande- och informationsfriheterna.

No description available.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares resonemang om hur de arbetar medoch tolkar begreppen demokrati, delaktighet och inflytande i relation till förskolans yngsta barn,ett till tre år. För att svara på studiens syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åttaförskollärare, som vi sedan har analyserat utifrån Deweys begrepp och kunskapssyn inompragmatismen och tidigare forskning. Den tidigare forskningen visade att de yngsta barnensännu inte utvecklade verbala språk var avgörande för barns inflytande i förskolan då de äldrebarnen ges mer förutsättningar till inflytande än de yngre. Forskningen visade att pedagoger harmakten att avgöra om barn får bestämma eller inte baserat på deras ålder. Däremot visade ävenforskning att barn ska ges möjlighet att få påverka verksamheten. Studiens resultat visar attförskollärarna ser fler möjligheter än utmaningar med förskolans yngsta barn trots att barnenännu inte har det utvecklade verbala språket. Resultatet visar även att barns språkliga förmågaeller ålder inte spelar någon roll i arbetet med demokrati, delaktighet och inflytande. Vi finnerdet glädjande att vår studie kan bidra med kunskap till pedagoger inom förskolan i arbetet medde yngsta barnen som ännu inte har ett utvecklat verbalt språk.

Syftet med studien var att beskriva och synliggöra förskollärares arbete med förskolans värdegrund. Problemformuleringen i vår studie var att värdegrundsarbetet hanterades olika i förskollärarnas arbete, även fast förskollärarna var utbildade. Studien besvarades genom frågeställningarna: Vad innebär värdegrund i förskolan för förskollärarna, hur upplever förskollärarna att de får stöd av läroplanens mål och riktlinjer i sitt värdegrundsarbete, samt hur förskollärarna beskriver sitt värdegrundsarbete i förskolan med barnen. Den metod som användes var en kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju, där fem förskollärares uppfattningar om värdegrundsarbetet i förskolan synliggjordes. Genom en tematisk analysmetod fick vi fram nio olika teman: respekt för andra, demokrati, dokumentation, förtydliganden till vårdnadshavare, förskollärarnas individuella syn på värdegrundsarbetet i förskolan, förebyggande arbete mot kränkande behandling, samtal och bemötande. Resultatet utifrån vår studie visade att förskollärarens arbete med värdegrunden var betydelsefull för förskolans verksamhet och gentemot barnen, då allas lika värde beaktades. Vår studie visade att värdegrunden under de senaste åren inom förskolan fått en betydande roll, då Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 förtydligar vikten av allas lika värde som förskollärare ska följa. Arbetet med värdegrunden kunde se olika ut på grund av att Lpfö 18 är tolkningsbar, då Lpfö 18 poängterar att värdegrundsarbetet ska göras men inte hur, samt att fortbildning om värdegrund för förskollärare inte alltid utfördes.

This study aimed to investigate how teachers work methodically in subjects such as social studies and mathematics in high school, with the educational task of educating students to become good democratic citizens. According to the National Agency for Education's curriculum, the educational task of educating students to become adequate democratic citizens should permeate all subjects in school. In addition, the study aimed to investigate how these teachers worked to implement fundamental value issues in their teaching. The results of the survey indicate that there are no major differences between the subjects in how teachers work with various assignments in education and values. It rather reflects the personal values, personality, and interests among teachers. Therefore, clearer guidelines for teachers would have been preferable when it comes to the upbringing assignment and fundamental value issues in order to gain an increased understanding and meaning of the assignments themselves, both for students and teachers.