Diss. Örebro : Univ., 2004.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2004.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

<p>Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15p</p><p>University of Skövde</p><p>Title The Battle of the School – The attempt of four organizations to influence the Swedish school and the good citizen.</p><p>Number of pages: 43</p><p>Author: Christoffer Härsjö</p><p>Tutor: Erik Andersson</p><p>Date: January 2009</p><p> </p><p>Keywords: Democracy, organizations, school, influence, citizen</p><p> </p><p>This exam discusses the influence of four different organizations in the public school. The chosen organizations are the Confederation of Swedish Enterprise, LO, the Enforcement Authority and the political party Feminist Initiative. They all have different agendas about what they think the school should teach children. These agendas will be analyzed from the point of view of lobbying, corporatism, influencing of public opinion and the theory of curriculum, to find out what impact they have on the Swedish school system. I have studied their homepages on the Internet to see what their agenda is on school issues. It says in the curriculum that the school should form contact with business companies and other organizations so the pupils will be firmly established in society. The questions how much influence these organizations should have and what the contact should be, are however open to suggestions. This will be discussed to try to answer why these four organizations are trying to influence the pupils. There is nothing illegal about the different organizations being in the school trying to co-operate, but different theories about democracy believes this to be either good or harmful. I have discussed possible consequences for the organizations being in school, but the answer depends on what point of view one has of the commission of the school.</p>

Fysisk planering är en praktik som påverkar och berör alla medborgare. Alla använder den fysiska omgivningen som på ett eller annat sätt är resultatet av just den fysiska planeringspraktiken. Det är också lagstadgat genom Plan- och bygglagen (PBL) att alla medborgare skall ha demokratisk möjlighet till insyn och påverkan vad gäller planering. Ändå fylls samrådsmötena till största del av priviligierade, välutbildade, äldre män, vilket skapat debatt om rättviseaspekter i medborgardeltagandet, att en skevhet i representationen även skapar en skevhet i de önskemål och viljor som kommer fram i samrådsskedet. För barn och unga är möjligheten att kunna utöva sin demokratiska rätt enligt PBL till stor del en fråga om tillgänglighet - hur tillgänglig planeringen är för just barn och unga. PBL:s bestämmelse om möjlighet till insyn och påverkan gäller alla medborgare, oavsett ålder. Ju yngre barnet är desto större behov har det av en talesperson eller en slags guide som kan slussa och hjälpa barnet att förstå och berätta om vad som gäller i den aktuella situationen, till exempel vid upprättandet av en detaljplan. Därmed har de också sämre tillgång till planering och planfrågor. Men hur väl fungerar PBL:s bestämmelser om samråd och kungörelse när det kommer till ungdomar? Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka ungdomars möjligheter till medborgardeltagande i fysisk planering genom att se på deras kunskaper gällande planer och planprocess, intresse för deltagande samt hur väl de nås av planeringens kommunikation i planprocessen. Genom en enkätundersökning har ungdomar därför besvarat frågor om sitt intresse att delta i planering, sin användning av samrådets kommunikationskanaler samt kunskaper i planer och planeringens demokratiaspekter. Undersökningen visar att ungdomarna, trots att de är intresserade, inte ser planeringen. De har även goda kunskaper om demokratin i planprocessen men vet däremot inte vart de vänder sig i de fall de har synpunkter gällande fysisk planering. Här tycks finnas något av planeringens moment 22, ungdomarna hittar inte planeringen, använder inte dess kanaler och känner inte till tillräckligt för att själv uppsöka den. Samtidigt behöver samrådsdeltagarna bli fler och yngre för att möjliggöra hållbara planer som är förankrade hos medborgarna. Arbetet presenterar ett antal möjliga vägar för att öka synligheten i planeringen liksom föreslår sätt för att öka dess tillgänglighet ur ett ungt perspektiv.

The purpose of this essay is to examine the attitudes towards the democracy-task among preschool teachers. The questions addressed are: The preschool view of basic democratic values. The preschool teachers’ view of children´s understanding of democracy and the possibilities and limitations these teachers see. I have also examined the preschool teachers’ view of the child as a citizen from birth or citizen through education. How does our own understanding of democracy influence our view of the child in this context? By using the method of discourse analysis I have analyzed the opinions among the preschool teachers and the intentions expressed in the curriculum to see if I could find different ways to describe democracy in the preschool education. I found that the preschool teachers and the curriculum shared the same view. The opinion among the preschool teachers is that democracy in the preschool goes without saying; with regard to conveying and establishing equal rights as well as responsibilities and possibilities. Nobody questions the principles of democracy in theory, and that I regard as a complexity when it comes to their daily work, because the theory and the practical every day work does not always go hand in hand. My ambition is to present an idea establishing the child as playing an active part in a democratic process here and now, instead of seeing the child in a passive role given democratic tools to be used in a future role as citizen. My opinion is that the child is an adequate citizen from birth.

Syftet med denna uppsats är att undersöka olika faktorer som kan ha en inverkan på länders reducering av miljöförstöring samt ekologiska fotavtryck. Teorier av forskare som bl.a. Ronald Inglehart och Christian Welzel har använts för att kunna förstå de resultat som analysen ger. Studien kommer fram till att välstånd mätt i BNP per capita, mänsklig egenmakt och postmaterialistiska värderingar har en statistisk signifikant påverkan på länders reducering av miljöförstöring. Välstånd och pressfrihet visar sig ha en signifikant påverkan på länders ekologiska fotavtryck. Uppsatsen kommer fram till att länder genom ökat välstånd tenderar att divergera sin produktion till länder där det är billigare att producera vilket gör att kvaliteten på miljön i hemlandet kan förbättras medan det ekologiska fotavtrycket på andra länder ökar. Postmaterialistiska värderingar ger en ökad oro för negativ miljöpåverkan men länder som karaktäriseras av dessa värderingar tenderar samtidigt att ha ett högt ekologiskt fotavtryck p.g.a. deras ohållbara konsumtionsmönster.

This essay is a comparative case study of the democratization in Bhutan and Burkina Faso. The question this essay ask of its theories and empirical facts are that of ; what kind of similarities can be found in two cases so different, regarding their modern democratization process. To answer that question, two theories are used. Dankwart A. Rustows four phases of democratization and Samuel P. Huntingtons waves of democratization. They are later compared to the empirical data of Bhutan and Burkina Fasos political development and historical backgrounds to democracy. Whilst comparing them, similarities are found in that of leaders institutionalizing the democratic process, and in the rise of new political forums where the democratic process is being applied to actual political problems and then resolved and worked with by politicians. This research concludes with Bhutan being the exception to the democratic process, having had monarks giving up their absolute power to benefit the democratic process, whereas the former leader of Burkina Faso who institutionalized democratic process used it to gain and sustain his own power of the state.

Results in this study appears to show that the moral curriculum of the swedish school, from 1946 to 2011, has contributed to increasing equality between men and woman, the possibilities for self-realization, civics knowledge and choice of profession at the same time as it has participated in creating old and new form of exclusion/alienation. The conclusions lands in the advocacy of regaining the neutrality requirements in the moral curriculum of swedish schools. The school should work according to democratic practices but should not proclaim democratic-poltical doctrines. The moral curriculum should be as thin as possible and use a vocabulary which is open for relativism. The description of the Christian and humanist tradition should be developed into something more inclusive or complemented by the design of the diverse and actual society.