Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder. Frågan vi ställer oss är om förskollärarnas tolkning av begreppet hållbar utveckling har någon betydelse för hur de arbetar med ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Det visar sig att majoriteten av förskollärarna förknippar hållbar utveckling med alla tre delarna; den ekologiska, den sociala och den ekonomiska delen. De anser sig dock inte arbeta med alla delarna. Samtliga förskollärare säger sig arbeta med den ekologiska delen. Studien visar att trots att samtliga förskollärare arbetar med den sociala delen av hållbar utveckling, anser inte alla att det är lärande för hållbar utveckling som ligger till grund för detta arbete.

No description available.

This is a study of how democracy is affected by regionalization. The study focuses on values related to the democracy; these values are representative, transparency, participation, anchoring of decisions and accountability. The case study for this essay is the Regional Development Council of Värmland case study of Region Värmland. 1997 a proposition was put forward the Swedish government about changes in responsibilities regarding four Swedish counties. It was decided that Kalmar, Gotland, Skåne and Västra Götaland County would be part of pilot project with extended regional autonomy. Region Värmland was formed at 2001 as a Region Development Council and was at 2007 transformed to a co-cooperative body. Region Värmland has an indirectly elected council, i.e. the members are not directly elected in the regions but nominated by its constituent members. The reason for choosing Region Värmland as a case study is because it is indirectly elected.    The aim of this essay is to explore if becoming a region has affected the democracy and within the county and the democratic values, representative, transparency, participation, anchoring of decisions, and accountability. This is done by text analysis of regulatory documents which sets out the working procedures of the Region Värmland. The results founds is that some values of democracy have weakened at the regional level of governance. Representativeness is one democratic value that weakens of because of the indirectly elected council. But at the same time it have strengthened because it is in all cases the politicians that we have chosen and feel confident for that govern our region. Further the study found that value of accountability with this type of governance has weakened of that reason that we can´t control our politicians with threats or promises at the next election. Transparency, participation and anchoring of decisions are values that do not seem to be affected negative, rather positive as these democratic values ​​increase when the decision-making comes closer to the citizen. So the conclusions is when municipalities which work together with other actors in the form of public authorities, organizations, businesses and the public to jointly strive to improve the future of Värmland is positive from a democratic perspective.

Forskare argumenterar för att det krävs mer deliberativa kvaliteter i dagensdemokratiska Sverige för att vi dels ska kunna kallas oss för en fungerande demokratioch dels för att vi ska ha en chans att kunna nå något vi nästan alla strävar efter idag –hållbar utveckling. En lagstadgad och därmed vanlig metod som används idag för attutreda en planerad verksamhets miljökonsekvenser är att upprätta enmiljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsprocessen i MKB:s för projekt är ettmedel att göra processen mer demokratisk. Syftet med denna studie är att utvärderadetta demokratiska medel för att kunna dra slutsatser kring om det fyller sin funktionoch hur det skulle gå att förbättra för att generera fler positiva utfall. Syftet harbesvarats med hjälp av två litteraturstudier, sex djupintervjuer och enenkätundersökning som alla har kopplats till studiens teoretiska utgångspunkter. En delav uppsatsens teori är relevant bakgrund (d.v.s. avsnitt Miljökonsekvensbeskrivningar)medan andra delar är vetenskapliga och har som syfte att jämföras med resultaten (d.v.s.avsnitt Samtalsdemokrati). Det viktigaste resultatet från de två litteraturstudierna var att kapitlet om MKB imiljöbalken inte har genomgått någon större förändring från det att det skapades tillsidag och att det behövs andra metoder (ex. intervjuer och observationer) för att kunnaavgöra om det som kommer fram på samrådet tas hänsyn till i MKB:n. Det mestframträdande resultatet från intervjuer och enkätundersökning var dels att denvanligaste formen på samråd är antingen skriftligt eller ett stormöte och dels attupplägget på stormöten ofta inleds med att verksamhetsutövaren håller en långpresentation och i slutet blir det en kort frågestund. Resultatet visar också att det verkarvara form och upplägg på samrådsprocessen som skapar de största problemen för att videls ska få ut de kvaliteter som konsulter och verksamhetsutövare själva anser ärviktigast, nämligen synpunkter och dels för att kunna säkra att detta verktyg för att ökademokratin, som samråd just är, inte bara gör det i teorin utan också i praktiken. Det ärkring detta som diskussionen till största del har kretsat och det är detta som äruppsatsens viktigaste slutsats. Resultatet visar också att konsulter ochverksamhetsutövare är medvetna om att de vanligaste formerna för samråd inte äroptimala för att leverera de synpunkter de så gärna vill ha, ändå finns en motvilja till attändra och utveckla formen. Ett förslag för vidare utredning är att gå djupare in på vaddetta beror på för att på sikt kanske finna nyckeln till hur man kan ändra på dennamotvilja att utveckla form och upplägg på samrådsförfarandet. / Researchers argue that it takes more deliberative qualities in today's democratic Swedenboth that we should be able to call us for a functioning democracy but also for us tohave a chance to achieve something we almost all endeavors today - sustainabledevelopment. A statutory and thus a common method used today to investigate whatenvironmental impact a planned activity may cause is to establish an EnvironmentalImpact Assessment (EIA). The consultation process in EIA:s for projects is a means tomake the process more democratic. The purpose of this study is to evaluate thisdemocratic means in order to draw conclusions about whether it fulfills its function andwhether it would be possible to improve in order to generate more positive outcomes.The aim has been answered with the help of two literary studies, six in-depth interviewsand a survey which has been linked to the study's theoretical points. Part of the thesis isrelevant background theory (i.e the Environmental Impact Assessments section) whileother parts are scientific and are intended to be compared with the results (i.e thedeliberative democracy section).The most important result from the two literature studies was that the chapter on EIA inthe environmental code has not undergone any major change from the time it wascreated until today and the need for other methods (e.g. interviews and observations) todetermine whether the comments during the consultation will be considered in the EIA. The most striking result from the interviews and survey were that the most commonform of consultation is either writing or a public meeting and partly that the layup atlarge meetings often begin with the operator holding a long presentation and in the endit will be a short question and answer session. The result also shows that it seems to bethe form and structure of the consultation process that creates the biggest problems forus both to get out the qualities that consultants and operators themselves consider mostimportant, namely observations, and partly to ensure that this tool can enhancedemocracy, which consultation is about, not just in theory but also in practice. It is onthis that the discussion mainly revolved around, and it is this that is the essay's mainconclusion. The result also shows that consultants and operators are aware that the mostcommon forms of consultation are not optimal to deliver the comments they want sobadly, yet there is a reluctance to change and develop shape of the consultation process.A proposal for further investigation is to go deeper into what causes this to be able toeventually find the key to how to change this reluctance to develop the form andstructure of the consultation process.

This is a study about the relation between the Swedish school and the political system of Sweden. I wanted to see if the relation had changed since the election of 2010 as it was in that election the Sweden Democrats got over five percent of the votes and took seat in the Swedish parliament. The thing that is unique about this election is that it was really the first time a right-wing party had been elected into the Swedish parliament. Many experts argue that this is the first xenophobic party that has been elected into the Swedish parliament. This led to a problem for schools and their principals and a difficult question to answer because xenophobia is contrary to the school’s core values and the school’s democratic mission. Should the school still be open for political parties? How do schools manage to distinguish between political information and political propaganda? If parties still are welcome into the schools, which parties should be allowed? The equality ombudsman has said in a report that the schools have to comply with the principle of objectivity, which stipulates that the public sector has to be unbiased. I have chosen to make use of a qualitative method because I think the study then gets a deeper understanding of the topic. However, it does not provide the same opportunities for generalization as a quantitative method does with a greater range of participants. This study has concluded that Swedish schools are still open for political parties. They have not been scared to invite parties. Schools still arrange debates, and allow political information tables inside their buildings. The principals are of the opinion that the schools should be an open part of the society.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande. Delaktigheten i de olika projekten är beroende på faktorer som engagemang och hur projektet påverkar informanternas vardag. Medborgarskapet i skolan är beroende av om man ser det som ett individuellt ansvar eller som en kollektiv process. Ses eleven som icke-kompetent lägger man bördan att ändra detta på individen. Människosynen är avgörande för om man ser medborgarskap som något som eleverna och ungdomarna har rätt till idag eller om det är något de ska ha möjlighet till i framtiden.

Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och på vilket sätt lärare låter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien är att problematisera och visa på hur verksamma lärare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillåts bestämma. Studien bygger på intervjuer med fem förskollärare och fyra grundskollärare. Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig åt mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig åt i verksamheterna. Våra intervjusvar pekar på att förskollärarna lägger fokus på barns idéer och initiativ och att barnen är delaktiga i de lärandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vår undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara på dessa idéer och initiativ och utifrån dessa forma verksamheten. Intervjusvaren med grundskollärarna visar att barn inflytande och delaktighet i grundskolan är begränsat till att barn enbart kan påverka en mindre del av vardagens planering. Det vill säga att i resultatet synliggörs en mer lärarstyrd verksamhet i grundskolan än den som framträder i förskola.

Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var även att genom forsningsfrågorna få syn på vad ett demokratiskt ledarskap är för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen påverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvägagångssätt i att inhämta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lästes igenom och lämpligt material som gav svar på mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfällena som gav mig svar på mitt syfte valdes även de ut till resultatdelen och analysen. I studiens analys låg Vygotskijs sociokulturella teori och Maria Westling Allodis inflytandemodell till grund.  I resultatet framkom det att barnen i de observerade aktiviteterna gavs gott om talutrymme, blev lyssnade på och gjordes till aktiva deltagare. Här stod samtal och samspel i fokus. I fokusgruppsamtalet diskuterades där att det är viktigt att utgå från barns intressen vid planering av aktiviteter och att barn ska ses som medbestämmande individer. Slutsatsen av denna studie är att det demokratiska ledarskapet kännetecknas av ett gott samspel mellan vuxna- barn genom att barns tankar, idéer och intressen ska uppmuntras och utmanas, samt utgöra en del av förskolans verksamhet.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en årskurs två i en grundskola och syftar till att utveckla lärares förmåga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag är begränsat och olikvärdigt. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket vi vill eftersträva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. Därför vill vi med det här utvecklingsarbetet se om det är möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och på det sättet göra utbildningen mer likvärdig. Vi har ett demokratiperspektiv och använder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstämmighet som metod. Genom formella strukturer har vi skapat en situation där elever till viss del förstår att vi litar till deras förmågor, under utvecklingsarbetet tog eleverna mer initiativ och mer kontakt med Johanna för varje vecka som gick. Deliberativa samtal och flerstämmighet i klassrummet hjälpte oss att se elevperspektivet genom att eleverna kom till tals i samtalen. Eleverna uppmuntrades och vi tror att de upplevde att de var viktiga. Resultatet av vårt utvecklingsarbete har också hjälpt oss att se vilka fallgropar vi i fortsättningen ska undvika när vi skapar möjligheter för våra elever att utöva inflytande. Vi skulle ha börjat utvecklingsarbetet med samtal om elevernas erfarenheter av demokrati och elevinflytande. För många är begreppet demokrati lättdefinierat medan andra upplever det mer komplext. Vi vill göra ett försök att sammansmälta två definitioner av demokrati, struktur för folkstyre och sätt att leva tillsammans, till en väg för likvärdig utbildning.

Discussions about the democratic deficit of the European Union have gotten more intense and the criticism usually points towards a great gap between the citizens and the EU politics. In this study the political communication policy is being put under the scope to investigate to what extent the policy is designed to counter the democratic deficit, supported by the theory of deliberative democracy. The analysis examines three aspects of the deficit – decentralization, participation and the distribution of information – and makes research into the communicative measures that have been implemented. The importance for EU to make deliberation possible is stressed throughout the essay and in the conclusion I argue that improvements still need to be made.