Syftet med studien är att undersöka hur begreppen inflytande och demokrati tolkas av pedagogerna och hur dessa kommer till uttryck i verksamheten. Undersökningen riktas även åt hur man som förskollärare arbetar med främjandet av barns inflytande och hur arbetet synliggörs i planeringsprocessen. Metoder som använts för att samla information är i form av en enkät samt uppföljande intervjuer med pedagoger. Det var tolv pedagoger som deltog i enkäten och fyra av dessa ställde sedan upp på intervjun. Enkäten bestod av åtta frågor och intervjun baserades på svaren från tre av enkätfrågorna. Med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv och tidigare forskning har analys och diskussion utformats. Arbetets olika delar har hela tiden utgått ifrån studiens tre frågeställningar samt syftet. Resultatet visade att alla förskolor som deltog i undersökningen arbetar med inflytande och demokrati men arbetssätten kan se olika ut. Det visade sig även att tolkningen av begreppen var liknande på alla förskolor. Läroplanens mål gällande begreppen används av samtliga vid planering och reflektion men de kommer till uttryck på olika sätt. Arbetet med att främja barns inflytande var synligt på samtliga förskolor.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis. Vi kom fram till att det var mycket regler och rutiner som styrde verksamheten, så barnens möjlighet till delaktighet och inflytande begränsades. Pedagogerna skyllde mycket på att barngruppen var ”jobbig” och att de inte kunde släppa på tyglarna så mycket som de önskat.

Jag är bland de första studenterna som genomgått en utbildning med huvudämnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet är att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper är för verksamheten ute på skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en åk 2-3. Min frågeställning är: Hur kan styrdokumentens direktiv om medieundervisning omsättas i praktiken? Jag har använt mig av enkät, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag. Elever kan förhålla sig kritiska till media. Men det förutsätter att vi lär dom utifrån deras erfarenhetsområden och fokuserar på estetisk form istället för innehåll. Att använda media i undervisning kan ge upphov till en både individuell och social process. Det råder stor osäkerhet bland pedagoger hur mediaundervisning ska utformas. Därför tvivlar jag inte på att mina kunskaper är relevanta i skolpraktiken.

No description available.

Vårt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestämmande och demokrati i skolan. Vi har lämnat ut enkäter och intervjuat i två klasser från två olika skolor. Resultatet av enkäterna och intervjuerna visar att när eleverna får frågan om vad de skulle vilja göra på lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade även att eleverna skulle vilja bestämma mer angående innehållet i lektionerna. De ville dock inte i så stor utsträckning planera tillsammans med läraren, hellre ge förslag som läraren kunde planera utifrån. Eleverna var alltså positiva till att få mer inflytande när det gäller lektionerna, men de menade att de inte hade erfarenhet nog att vara med i planeringsarbetet.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på elevinflytande i lärandeprocessen i vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad elevinflytande är i lärandeprocessen. Elevinflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om inflytandets innehåll. Vidare tycker de att lärarnas eventuella negativa inställning till elevernas inflytande är ett hinder, samt när lärarna och eleverna har en dålig kommunikation. Det som skiljer elevernas och lärarnas upplevelser av hinder, är att lärarna anser tidsbrist och dålig ekonomi som ett hinder och eleverna ser sitt underläge i relation till lärarna som ett hinder.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad samhällskunskapslärare i Skåne anser att elever med odemokratiska åsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssätt ska kunna få ett betyg i ämnet samhällskunskap samt hur Skolverket menar att Lgr 11 ska tolkas och tillämpas när det kommer till odemokratiska elever. Jag undersökte hur skolan ser på elever inom extremvänstern och extremhögern och deras möjlighet att få ett betyg i samhällskunskap. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning med samhällslärare på högstadiet i Skåne samt en intervju med en representant för Skolverket. Analysen av enkätundersökningen utgick från teorier om skolans demokratiuppdrag samt styrdokumenten i Lpo 94. Intervjun jämfördes sedan med resultaten av enkätundersökningen. Resultatet av min undersökning visar att majoriteten av de tillfrågade skånska samhällskunskapslärarna på grundskolan menar att elever med odemokratiska åsikter och/eller ett odemokratiskt arbetssätt ska kunna få betyg i samhällskunskap. Skolverket menar att det är kunskaper och inte åsikter som ska betygsättas i samhällskunskapsämnet enligt kursplanen för Lgr 11 och åtskillnaden mellan kunskapsmålen och skolans övergripande demokratiuppdrag är ännu tydligare i Lgr 11 än i Lpo 94. Slutsatsen av detta är att lärarna såväl som Lgr 11 menar att det räcker för eleverna att ha kunskap om demokratin, de behöver inte omfamna eller hålla med om den. Det finns alltså en samstämmighet i resultatet av undersökningens båda delar då lärarna följer de intentioner som Skolverket har när de betygsätter i samhällskunskap. Jag menar att skolan ska spegla demokratins alla aspekter och i demokratins namn framkommer ibland åsikter som inte följer samhällets norm. Dessa åsikter bör kunna yttras i samhället och detsamma gäller för skolan. När eleverna vågar uttrycka sina åsikter kan de också bemötas av läraren. Skolan ska vara en plats för dialog. Där det finns dialog finns demokrati.

Syftet med denna undersökning är att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks är om barn får möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn får möjlighet till inflytande och hur det i så fall är kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra både vuxnas och barns olika svar på frågan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute på en förskola där två avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och tillvägagångssättet har varit semistrukturerade intervjuer. Både vuxna och barn blir intervjuade. Barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. I dagens styrdokument betonas vikten av att inta barns perspektiv och bejaka barns rätt till inflytande och delaktighet där demokrati ska vara grunden. Inflytande, delaktighet och demokrati är begrepp som, i enlighet med styrdokumenten, skall ges en konkret innebörd i den vardagliga praktiken.Resultatet visar att delaktighet och inflytande kommer till uttryck på den förskola som jag har utfört min undersökning på, men att delaktighet är mer förekommande än inflytande. Barn får delta och påverka i små val i förskolans vardag, men inte bestämma.Min slutsats är att det behövs utbildningsinsatser som förklarar begreppen inflytande och delaktighet och som visar på hur man kan arbeta med dessa i praktiken. Även om inflytande och delaktighet kom till uttryck på den förskolan där jag utförde undersökningen på, tror jag att man behöver bli mer medveten om innebörden av arbetet med dessa begrepp.

AbstractMalin Holst och Anja Olsson (2011) ”Lugn, sansad och inget skrik”- En studie om lärares ledarskap i klassrummet. Lärarutbildningen: Malmö Högskola.Denna studie bygger på en mindre empirisk studie kring lärarens ledarskap i klassrummet. Syftet är att hitta och försöka förstå likheter och skillnader mellan lärares och elevers olika perspektiv och uppfattningar på lärarens ledaregenskaper och auktoritet. Genom att jämföra lärares och elevers syn på ledarskap i skolan, strävar uppsatsen efter att finna svar på hur ledarskapsdiskursen upprätthålls och verkar i en svensk grundskola idag. Studiens teoretiska bakgrund fokuserar på forskning och teorier om ledarskap, ledarstilar samt pedagogisk ledarskap. Utgångspunkten är Christer Stensmos teorier kring lärarens ledaregenskaper och arbete i klassrummet. Begrepp som auktoritet, demokrati och elevperspektiv är centrala i den litteratur som tas upp. Det empiriska materialet har samlats in genom gruppintervjuer på en grundskola och informanterna är två elevgrupper med fyra elever i varje, samt ett arbetslag med fyra lärare. Resultatet för studien visar att lärare och elever har en relativt överensstämmande syn på vilka ledaregenskaper som kännetecknar en bra lärare. Både lärare och elever söker en sansad, rolig, snäll men bestämd ledare i skolan.Nyckelord: Auktoritet, demokrati, elevperspektiv, ledarskap, ledarstilar

I denna studie får ni ta del av fyra pedagogers perspektiv på hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi använt oss av är teorier som utgår från begreppet demokrati där inflytande och delaktighet inte går att bortse från. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bättre kunna nå våra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom våra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns många faktorer i deras arbete med barnen som både hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande. Dessa faktorer är bland annat rutinsituationer, den fysiska miljön och dess material samt det verbala- och ickeverbala språket. Arbetet kan försvåras av tidsbrist då pedagogerna känner att de inte räcker till för varje barn. De nämner även att det råder personalbrist, de uttrycker en stark önskan om fler pedagoger i förskolan. Denna personalbrist kan leda till stress hos pedagogerna.Nyckelord: delaktighet, demokrati, förskola, inflytande