För att kunna planera det framtida goda samhället krävs det att medborgarna som ska leva i samhället får vara med och bestämma hur de anser att framtiden ska se ut. Att inkludera medborgarna i beslutsprocessen är dock ofta en komplicerad fråga då en väl genomförd medborgardialog ofta har negativ inverkan på tidseffektiviteten i processen. Problemet som diskuteras i denna uppsats är just hur frågan kring effektivitet och demokrati ska tacklas, då det är två aspekter som det idag eftersträvas en förbättring kring. Uppsatsen bygger mycket på litteratur kring demokratifrågor och hur planprocessen ser ut, då frågeställningarna förutom tidigare nämnda innehåller frågor kring vad syftet med medborgardialoger är, och vilken påverkan tidpunkt för dialog har för effekt på processen. Undersökningen har vidare baserats på två intervjuer och en rapportgenomgång, vilka samtliga har bidragit till den slutsats som presenteras. Enligt intervjuerna och rapporten finns inga tendenser på att en tidig medborgardialog minskar antal överklaganden av planer, men att det tidiga dialogarbetet ändå är värdefullt att ta till vara på av andra orsaker. En ordentligt genomförd medborgardialog ger processen en öppenhet och ger samhället en stärkt lokal demokrati, vilket bidrar till att tilliten till både andra medborgare och de förtroendevalda ökar. För den fysiska planeringen är dialogarbetet viktigt för att få en ökad förståelse om en plats praktiska funktioner. Sammanfattningsvis har kommuner ingenting att förlora på att genomföra en medborgardialog, förutom att effektiviteten blir lidande. Det som är av största vikt när dessa frågor diskuteras är att ett medvetet val kring metod för dialog tas och kommuner måste redan innan processen bestämma sig för om de vill ha en effektiv eller en demokratisk process eftersom dessa inte kan samexistera till den grad som efterfrågas.

Demokrati är en sammanskrivning av de två grekiska orden ’demos’, som betyder folk och ’kratos’, som betyder styre. Demokrati översätts då direkt till ”folkstyre”, vilket innebär att en samling individer, folket, styr över sig självt. För att skapa en heltäckande definition av demokrati krävs det då att man kan definiera vilka folket är, en fråga som benämns som ”avgränsningsproblemet” inom demokratisk teori och som i sort har försummats när demokrati har diskuterats. Denna uppsats diskuterar avgränsningsproblemet och föreslår att problemet bör lösas via ”påverkansprincipen”, vilken hävdar att alla individer som får sina intressen kausalt påverkade av ett beslut taget av en demokrati har rätt att ingå i demokratins folk.

Den här studien utgår från förskollärares förhållningssätt och deras användande av pedagogiskt drama i förskolan för att utveckla barns lärande. Studien har utförts genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. I dataanalysen har vi använt oss av Sternudds (2000) drama pedagogiska perspektiv. Resultatet visar att förskollärare upplever både möjligheter och begränsningar i sitt arbete med pedagogiskt drama. Förskollärare beskriver även olika syften och metoder för att arbeta med det pedagogiska dramat för att främja barns utveckling och lärande. Slutsatsen av studien är att förskollärare är medvetna om både begränsningar och möjligheter med pedagogiska drama. Däremot tenderar förskollärare med ett positivt förhållningssätt mot pedagogiskt drama att se möjligheterna i stället för begränsningarna.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur skolpersonal arbetar för att fostra demokratiska medborgare i mångkulturella F-3-skolor. Kvalitativa intervjuer med två grundskolelärare och fyra skolkuratorer kommer ligga till grund för empirin. Resultatet från intervjuerna har tolkats ur Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I resultatet framkommer det att i fostran av demokratiska medborgare ser respondenterna främst möjligheter med att fostra demokratiska medborgare i en mångkulturell barngrupp. I resultatet framkommer det även att kulturkrockar kan ske och vid stora kulturkrockar finns det inga riktlinjer från ledning över hur dessa ska hanteras utan lärare får utgå från eget sunt förnuft. I slutsatsen går det att utlösa att det sunda förnuftet inte alltid räcker till och att riktlinjer och stöd från ledning är nödvändigt.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga vad fritidspedagogerna tar upp att de gör i sitt arbete på fritidshemmet för att barnen ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt och dess principer. Kartläggningen har gjorts genom att intervjua sex fritidspedagoger på olika fritidshem. I slutet kommer detta analyseras med stöd av min teoretiska förankring om lärande, lärande i fritidshem, informellt och formellt lärande, samt den dolda läroplanen och i den avslutade diskussionen kommer syftet att besvaras med stöd av arbetets forskningsläge om delaktighet, demokrati och lärande i fritidshemmet och demokratiska aktiviteter och barnens delaktighet i dessa, tillsammans med min slutsats av analysen. Resultatet jag kom fram till av undersökningen, är att barnens inflytande på fritidshemmets verksamhet finns men är begränsat utav den vuxna auktoriteten på fritidshemmet, samt att barnen inte är helt medvetna om vissa underförstådda krav som fritidspedagogerna har på dem.

Avsikten med en värdegrund är att påverka attityder, och arbetet med skolans värdegrund kan användas för att skapa goda miljöer för inlärning. Värdegrunden är därför ett viktigt instrument för rektorer och lärare. Vårt syfte med denna studie är att analysera betydelsen av skolans värdegrund för gymnasiets teknikundervisning. Våra frågeställningar är: “Hur har läroplanernas värdegrunder utvecklats över tid fram till idag?”, “Hur anser rektorerna och lärarna att värdegrunden i dagens läroplan påverkar undervisningen?” och “På vilka sätt tror lärare använda värdegrunden i dagens läroplan för att gynna elevernas lärande?” Våra undersökningsmetoder är kvalitativa och består av dels en innehållsanalys av läroplaner, dels semistruktu

AbstractSyftet med studien är att belysa hur pedagoger ser på barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet utifrån fyra frågeställningar; Vad är ”barns inflytande och delaktighet” enligt pedagogerna? På vilket sätt har barn inflytande över verksamheten enligt pedagogerna? På vilket sätt arbetar pedagogerna för att stärka och utveckla barns inflytande och delaktighet? Vilka möjligheter och utmaningar ställs pedagogerna inför i arbetet med barns inflytande och delaktighet? Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande. För att samla in vårt material till studien har vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att begreppen inflytande och delaktighet är svåra att särskilja för respondenterna och att begreppen kan tolkas på olika sätt. Studien har dock visat att pedagogerna medvetet arbetar med barns inflytande och delaktighet i de förskolor vi har besökt. Pedagogerna menar att barnen har möjlighet att påverka och göra sina röster hörda i verksamheten. Genom observationer och att vara lyhörd för det barnen säger kan barnens intressen tillvaratas och detta menar pedagogerna är en hjälp i utformningen och planeringen av verksamheten. Nyckelord: Delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagoger

Uppsatsens 3 huvudbegrepp är demokrati, elevinflytande och förintelsen. De hör ihop på det sättet att skolan har ett demokratiskt uppdrag som ska fostra demokratiska medborgare både praktiskt och teoretiskt. Elevinflytande gynnar elevers lärande och demokratiska lärande i praktiken. Förintelsen är en del av historieundervisningen som ska lära elever att inse värdet av demokratin och vad som kan hända när odemokratiska makter styr. Uppsatsen är byggd på en empirisk undersökning gällande vad 4 stycken 9:or har för relation till demokrati och elevinflytande, men främst hur de med elevinflytande vill bli undervisade om förintelsen för att verkligen förstå händelsen och dess sammankoppling och verkan på dagens samhälle och demokrati. / <p>Godkänt datum 2020-08-27</p>

Syftet med studien är att undersöka hur arbetslag i förskolan arbetar med demokrati och vad begreppet innebär utifrån deras vardagliga arbete med barnen. Frågeställningarna handlar om hur arbetslagen arbetar med demokrati i förskoleverksamheten och vad begreppet innebär för dem i det vardagliga arbetet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Robert A. Dahls (1989) teori som handlar om att demokrati kan ses utifrån två aspekter, som beslutsform och livsform. För att svara på syftet och frågeställningarna utförde vi en flerfallsstudie, där fallen bestod av tre arbetslag på samma förskoleområde. Under tre dagar förde arbetslagen loggböcker över sitt demokratiarbete och vi genomförde även semistrukturerade gruppintervjuer med respektive arbetslag. Resultatet visar att demokratin synliggörs på många olika sätt i förskolans praktik. Arbetslagen lyfter samtalande som en betydande del i deras demokratiarbete. Genom samtalande möjliggörs att varje barn får uttrycka sin röst och känna sig lyssnad till. Demokratin tas även till uttryck genom beslutsfattande där barnen får vara med och fatta beslut som påverkar sin vardag på förskolan. Resultatet visar vidare att arbetslagens förhållningssätt blir en förutsättning för demokratins innebörd i deras praktik. Det är därmed viktigt att arbetslagen för en ständig diskussion om demokratins innebörd, för att det ska bli synligt i praktiken.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur realiseringen av förskolans demokratiuppdrag upplevdes och beskrevs av förskollärare och barnskötare. Semistrukturerade intervjuer valdes som datainsamlingsmetod och totalt intervjuades fyra förskollärare och två barnskötare. Biestas idéer om demokrati och begreppen kvalifikation, socialisation och subjektifiering har använts som teoretiska utgångspunkter i studien. Resultatet visade att realiseringen av demokratiuppdraget i förskolan kan förstås som en utmaning för de verksamma. Organisatoriska faktorer som personaltäthet och barngruppens storlek visade sig ha betydelse för hur väl pedagogerna upplevde att de kunde nå målformuleringarna kring den demokratiska grunden som förskolans utbildning ska vila på. Resultatet visar också på att en samsyn i arbetslaget underlättar realiseringen av demokratiuppdraget. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>