Bakgrund Denna uppsats bygger på en undersökning kring hur elever i årskurs två och tre ser på sinmöjlighet att påverka skolarbetet. Studien handlar också om elevernas kunskaper ombegreppet demokrati och elevinflytande. Tholander (2005, s.7) redogör för att demokrati harvarit en central del i undervisningen sedan en lång tid tillbaka. Eleverna ska få möjlighet attlära sig om demokrati via praktiska övningar där eleverna övar på att samtala med varandra.Med utgångspunkt ifrån egna erfarenheter utifrån den verksamhetsförlagda utbildningen harelevinflytandet enligt mig inte tydliggjorts tillräckligt noggrant för eleverna i de yngreåldrarna. Därför vill jag nu ta reda på hur eleverna ser på sin möjlighet att påverka i ämnetsvenska. Syfte Syftet är att undersöka hur elever i årskurs två och tre ser på sin delaktighet och sitt inflytandei ämnet svenska. Metod Metoden som har använts i undersökningen är kvantitativ via en enkät med 31 enkätfrågor.Valet av enkät som metod gjordes för att jag ville få in en större mängd insamlad data frånelever i årskurs två och tre. Resultat Resultatet i min undersökning visade att majoriteten (72,3%) av eleverna inte visste vadbegreppet elevinflytande betyder. Flertal elever redogör för att de vill vara delaktiga iskolarbetet men att de inte får möjligheten speciellt ofta. Majoriteten menar att de har elevrådoch klassråd på sin skola. Ett fåtal elever valde att skriva när de får vara med och varadelaktiga i ämnet svenska. Eleverna redogör för att de får vara delaktiga vid tillfällen somröstning om vilken bok klassen ska läsa, om de ska skriva på dator eller för hand samt vad deska skriva för slags text.

This essay examines a presupposed correlation between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context. The more specific purpose is to test the following hypothesis: There is a reversed connection between the way one look upon values and the way one look upon the will of the people in a theoretical democratic context, that is; a strong claim of values give reason to a limited conception of the will of the people and a weak claim of values gives reason for a more unlimited conception of the will of the people. In order to test the hypothesis I examine three different conceptions of democracy, these are: pluralist democracy, deliberative democracy and constitutional democracy. I analyze the way they look upon values, there view of the will of the people and finally if there is a connection between the way they look upon values and the will of the people. Values should be understood in a metaethical context. In other words it is not values in the “common” meaning, instead its how val-ues in them selves should be understood, and even more relevant, what we mean when we ex-press values. My conclusions are, first and foremost, that there is a correlation between the will of the people and values, according to the formulation of the hypothesis. This leaves, for that specific issue, two alternatives; a weak conception of values with a strong conception of the will of the people, and, a strong conception of values with a weak conception of the will of the people. I also conclude that there are problems with both alternatives. A weak conception of values could result in moral diffi-culties, such as a majority oppresses a minority. And a strong conception of values could result in an excavation of democracy. As for the conceptions of democracy, I conclude that the pluralistic democracy has a relativistic view on values and an (more or less) unlimited conception of the will of the people. The delibera-tive democracy has a similar conception with a few exceptions. The constitutional democracy have a somewhat relativistic conception of values but with objectivistic elements, and hence a limited conception of the will of the people.

This licentiate dissertation is about the democratic aspects of science education. 264 student teachers provided their written reflections on various arguments for scientific knowledge and literacy, often situating these in relation to their own school experiences. Many of them believe that scientific literacy is necessary, particularly for dealing with social issues related to nature and the environment. Also, many of them have missed - and are now requesting - democratic arguments in science education, describing current methods of science education as difficult, boring, and old-fashioned. They are surprised to see that scientific literacy and education can be motivated for democratic purposes, but they also report experiencing a clash between democracy and science with regard to both content and educational methods. The lack of democracy aspects in science education and the contrast between subject matter and democracy form the starting point of this project, which problematises the relationship between teachers' two main tasks: teaching subject matter and fostering democratic citizens. Supported by socio-cultural perspectives on learning as well as research into the importance of dialogue for education in both subject matter and democratic competence, I propose that dialogue-based efforts could help bridge the gap between subject matter and democracy in science education. By democracy, I primarily refer to deliberative processes in which participants engage in mutual communication to discover how well their own and others' arguments hold up when seen from a universal perspective. The idea that deliberative discussions are of both democratic and educational importance suggests that this type of dialogue can be seen as one possibility to integrate the teaching of subject matter and democratic competence. I suggest that education for sustainable development is a conceivable way to integrate discussions about complex social issues and scientific facts. I also outline a possible teaching scenario in which pupils engage in deliberative discussions on a theme involving these areas. / Avhandlingen behandlar demokratiaspekten i naturvetenskaplig undervisning. 264 lärarstudenter har skriftligen reflekterat över olika argument för naturvetenskaplig kunskapsbildning, och då ofta satt dessa i relation till egna skolerfarenheter. Flertalet menar att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga, framför allt för att hantera samhällsfrågor om natur och miljö. Många har saknat och efterfrågar demokratiargument i naturvetenskaplig ämnesundervisning, vilken de beskriver som svår, tråkig och omodern. De ser med förvåning att naturvetenskaplig kunskap kan motiveras av demokratiskäl, men de uttrycker att de snarast upplevt en motsättning mellan demokrati och naturvetenskap, vad gäller såväl innehåll som undervisningsformer. De upplevda bristerna på demokratiaspekter och motsättningarna mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet, som belyser förhållandet mellan lärarens dubbla uppgift; ämnesuppdraget och demokratiuppdraget. Denna tudelade uppgift innebär, som jag ser det, att lärarstudenter bör träna möjliga vägar att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund inom ramen för sin ämnesdidaktiska utbildning. Med stöd i sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning kring samtalets betydelse för såväl ämnesmässigt lärande som demokratisk utveckling föreslår jag samtalsinriktade ansatser för att överbrygga klyftan mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning. Med demokrati avser jag främst deliberativa processer där deltagarna i en ömsesidig kommunikation prövar hur långt egna och andras argument håller i ett universellt perspektiv. Tanken om det deliberativa samtalets såväl demokratiska som kunskapsutvecklande betydelse gör att sådana samtal kan ses som en möjlighet att i undervisningen integrera ämnesuppdraget med demokratiuppdraget. Jag föreslår hållbar utveckling som ett tänkbart undervisningsområde för integrativa ansatser i form av samtal kring komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt faktainnehåll. Jag skisserar även ett tänkt undervisningsscenario med deliberativa elevsamtal kring ett tema med sådant innehåll.

Denna studies syfte är att synliggöra demokratiska ideal i läromedel för åldrarna 6 till 9 år samt visa på dessa ideals något motsägelsefulla innehåll. Frågeställningarna i studien undersöker och diskuterar medborgarideal i läromedel samt vilka didaktiska utmaningar idealen kan innebära för lärare. Metodiskt så har olika ideal i läromedlen kategoriserats och analyserats utifrån en tematisk analys med avstamp i demokratiteori. De slutsatser som studien visar är att skolan och utbildning är viktig för att eleverna ska utveckla förmågor för att utöva inflytande, delaktighet, påverkan och ansvar och att dessa förmågor kräver att eleverna lär sig läsa och skriva för att utveckla dessa förmågor visar på skolan som viktig samhällsfunktion. Läraren blir därför en avgörande faktor för hur det demokratiska utfallet i slutändan blir.

No description available.

The purpose of this essay is to examine whether current EU regulation of disinformation online is justifiable from a constitutional law perspective, assessed in relation to the protec­tion of the freedom of expression and information. The study initially clarifies the motives behind the EU regulation in question by examining the potential effects that a widespread dissemination of misleading or false information could have on democracy. The protection of the freedom of speech and information provided for by Article 10 of the ECHR and Article 11 of the EU Charter is later examined as regards to the possibility of regulating disinformation and the possibility to hold online intermediaries responsible for the content which they mediate and store. Both existing and recently proposed EU regulation of disinformation is mainly based on what can be considered as a union initiated self-regulation: platform companies are encouraged to counter disinformation on their own initiative through terms of use and content moderation. To some extent, these efforts are then monitored and supervised by the EU. The primary motivation to counteract disinformation is that it may jeopardize citizens’ abilities to make informed decisions and thereby impede public debate. Addi­tionally, an extensive spread of disinformation is considered to undermine citizens' trust in democratic institutions. Since the regulation aims to protect the purposes of the freedom of expression and information, as central preconditions in a well-functioning democracy, it can to a certain extent be considered advantageous from a rights perspective. Meanwhile, the regulation also raises some concerns evaluated in the light of the Convention and the Charter. In particular, it could be questioned whether the regulation is compatible with the legality requirement of Article 10 ECHR and Article 52 (1) of the EU Charter. Furthermore, the risk of platform companies removing more content than the provisions allow may be con­sidered significant, especially in view of the broad EU definition of disinformation. Hence, the EU regulation of disinformation raises a conflict of interest regarding the risk of disinformation and the protection of freedom of expression and information in today's digitalized democracies.

Syftet med studien är att utifrån barns perspektiv fördjupa kunskapen om barns inflytande i förskolan utifrån samhällets demokratiska ambitioner om att göra barn delaktiga. Undersökningsfrågan för studien är: Hur uppfattar barn sitt inflytande i förskolan? Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade par-intervjuer med 16 förskolebarn i åldrarna 4–5 år, vid två olika förskolor. Utifrån barns perspektiv som teoretisk ansats analyserades empirin och fyra kategorier bildades som beskriver hur barn uppfattar sitt inflytande i förskolan. Resultatet visar att barnen uppfattar att vuxnas närvaro och regler är något som hindrar deras initiativ till inflytande. Barnen upplever däremot att inflytandet ökar när vuxna inte är närvarande och när de själva får styra leken. Resultatet visar också att barnen uppfattar sitt inflytande på skilda sätt där majoriteten av barnen inte vet varför de ska bestämma i förskolan. Slutsatsen visar att utifrån barns perspektiv uppfattar barnen att det finns både begränsningar och möjligheter i deras utövande av inflytande.

Uppsatsen studerar tre svenska läromedel som omfattar Samhällskunskap kurs 1b i gymnasiet. Den undersöker om dessa lever upp till skolans styrdokuments krav på saklighet och allsidighet samt tar upp olika demokratimodeller i undervisningen kring demokrati och hur dessa värderas. Den teoretiska utgångspunkten är Robert Dahls idealtyper för fullständig proceduriell demokrati samt tre demokratimodeller: den liberala, den republikanska och den marxistiska. Slutsatsen är att det finns en tydlig bias, där läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på saklighet och allsidighet, utan den liberala demokratimodellen dominerar och värdesätts tydligt positivt i relation till alternativen, om de alls diskuteras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Kils kommun använder sig av digitala kanaler i ett platsmarknadsföringssyfte. Intresset för undersökningen grundas i hur marknadsföring av platsen blir av allt större vikt för mindre kommuners överlevnad, som en konsekvens av den ökade urbaniseringen. Att marknadsföra en plats är inte ett nytt fenomen, men det blir i dagens samhälle allt viktigare i konkurrensen om invånare. Uppsatsen fokuserar på platsmarknadsföringen inom de digitala kanalerna, då dessa anses vara en stor tillgång för kommuner att marknadsföra sig genom. Samtidigt kan de innebära en demokratisk problematik, då det finns människor som fortfarande är analoga och av olika anledningar inte anammat den digitala utvecklingen. Digitala nätverk har skapat en lättillgänglig plattform som når ut till en stor mängd människor, vilket innebär ett kostnadseffektivt alternativ för platsmarknadsföring. Hur Kils kommun förhåller sig till digitala medier är något som intresserat oss under hela uppsatsarbetet. Även frågan huruvida vissa målgrupper anses mer eftertraktade i syftet att locka invånare, och därför prioriteras i platsmarknadsföringsarbetet, är föremål för uppsatsens undersökningar. Arbetet har utförts genom intervju med företrädare från Kils kommun, samt en visuell analys av kommunens digitala kanaler där Instagram varit i fokus. Frågeställningar som uppsatsarbetet avser besvara är: hur marknadsför sig Kils kommun digitalt? Vilka målgrupper riktar sig marknadsföringen till? Och hur vill Kils kommun framställa sin profil? Utifrån dessa frågeställningar analyseras och diskuteras den framtagna empirin i uppsatsen.

Studiens syfte är att bidra med kunskaper om hur det demokratiska uppdraget i förskolan beskrivs av förskollärare. Studien har utgått från följande frågeställningar:  Hur resonerar förskollärare om det demokratiska uppdraget i förskolan?  Hur beskriver förskollärare sitt praktiska arbete med demokrati? Studien har tagit teoretisk inspiration i Biestas (2006) tankar kring demokrati kopplat till utbildning. Metoden för studien har varit semistrukturerade gruppintervjuer som genomförts med sammanlagt sex förskollärare, i tre par. För att analysera den insamlade empirin har en tematisk analys använts. Resultatet i studien visar att förskollärarna ansåg att deras förhållningssätt var väldigt viktigt för hur det demokratiska uppdraget genomfördes. Förskollärarna beskrev även olika demokratiska verktyg som barnen kunde behöva samt deras roll i att skapa förutsättningar för barnen att delta i olika demokratiska händelser.