Vår studie handlar om barns valmöjligheter i förskolan. Studien går ut på att få kunskap om barns olika valmöjligheter i förskolan. För att få svar på detta använde vi oss av intervju som metod i studien. Förskollärarna fick möjlighet att sätta ord på begreppet barns valmöjligheter genom att dem fick beskriva praktiska exempel på hur barns val kan ske i praktiken. Vi  kan sedan i analysen jämföra dessa svar och därmed belysa hur förskollärarna förhåller sig till barns val.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på kommunikation med barn på förskolan utifrån det demokratiuppdrag som är framskrivet i läropla­nen för förskolan. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspek­tiv på kommunikation och lärande som grundar sig i Vygotskijs teorier. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med elva förskollärare och resultatet visar att förskollärare anser att kommunikation med barn på förskolan är viktig då barns röst ska bli lyssnad till. Resultatet visar även att förskollärarna är med­vetna om när deras sätt att kommunicera inte sker i den demokratiska anda som läroplanen syftar till. En slutsats är att förskollärarnas kommunikation med barnen styrs av hur de bygger upp miljön och vilka ramfaktorer de har att förhålla sig till.

Det svenska politiska systemet har under de senaste decennierna skiftat från ett korporativistiskt system, där organisationer har bjudits in att delta i det politiska beslutsfattandet, till ett mer pluralistiskt system, där lobbying är en viktig komponent. Lagstiftningen har dock inte följt utvecklingen och idag har Sverige ingen direkt lagstiftning mot lobbying.   Denna studie undersöker huruvida de svenska politikerna och de som påverkar anser att lobbying fungerar demokratiskt i Sverige idag och huruvida en lagstiftning bör instiftas eller inte. En jämförelse görs mellan de två grupperna påverkare och påverkade, för att ta reda på vad dessa respondenter anser om lobbying i Sverige utifrån ett demokratiskt perspektiv.   För att svara på syftet används tre av Robert A. Dahls demokratikriterier. Detta för att nå en förståelse huruvida lobbying fungerar demokratiskt och om en lagstiftning skulle behövas utifrån de svar som ges av de tillfrågade. En jämförelse i lagstiftning görs även med USA, som har utarbetat ett regelverk angående lobbyism. Studiens resultat visar att det finns ett demokratiskt problem med lobbying i Sverige utifrån de tre demokratikriterierna. Transparensen är ett problem samt det faktum att politiker kan gå från en politisk roll direkt till en lobbyverksamhet. En lagstiftning kring karenstid för politiker begränsar detta problem, men övrig lagstiftning, likt den i USA, tros inte ha någon effekt. Istället tros normer, moral och tryck från medborgarna vara mer effektfullt.

Syftet med studien är att undersöka lärarens uppfattningar och synsätt kring det elevdemokratiska arbetet, om den moderna informationsteknologin påverkar arbetet, samt att se huruvida det finns några tendenser kring att verksamhetens arbete påverkar lärarens arbete inom samhällskunskapsämnet. I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer bland fem gymnasielärare som sedan analyserades utifrån en tematisk analys. Intervjuerna ägde rum på två olika gymnasieskolor i Östersund, en friskola och en kommunal skola. Resultatet visade på att de flesta av lärarna ansåg sig missnöjda med verksamhetens arbete, och att slutsatsen utifrån detta var att detta kunde påverka lärarens eget arbete med elevdemokrati negativt. Informationsteknologin ansågs av samtliga lärare påverka det elevdemokratiska arbetet i en positiv riktning, och gällande synen på elevdemokratin ansåg lärarna att fenomenet är grundläggande för arbetet inom skolan. / <p>Godkännande datum: 2018-06-02</p>

Sverige är ett demokratiskt land vilket ska återspeglas inom skolsystemet. Andelen nyanlända harökat i jämförelse mot tidigare år. Idag är Sverige ett mångkulturellt samhälle där många olikanationer möts i skolan såväl som i samhället. Skolan har uppdraget att fostra barn och ungdomar tillatt möta det svenska demokratiska systemet. Något som kan vara problematisk för nyanlända attanamma eftersom vardagen präglas av en ny kontext.Syftet med undersökningen är att problematisera förhållandet mellan nyanlända elever och derasdemokratiska kompetens med utgångspunkt i Vilgot Oscarssons analysmodell för skolansdemokratiuppdrag. Avsikten är att på en uppfattning om vilken av de fyra dimensionerna somnyanlända elever behärskar mest men också vilken dimension som de behöver träna mer på.Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats där tio elever, studerandes på språkintroduktionen,har fått besvara ett antal frågor under ett semistrukturerat intervjutillfälle. Eleverna uppvisar att deär mest förtrogna med attityddimensionen och behöver träna mer på den samtalsdemokratiskadimensionen. Ett resultat som antyder att lärare behöver vara tydligare vid kommuniceringen avdemokratins abstrakta delar. Eleverna ges då möjlighet att förstå demokratins principer med ett nyttperspektiv. / <p>Godkännande datum: 2018-05-31</p>

Bakgrunden till studien är våra tankar kring barn och elevers olika förutsättningar att medverka i ett demokratiskt sammanhang. Påverkansfaktorer som framhålls är aktuell samhällssyn och människosyn, förändringen från kollektiva till individuella utbildningssammanhang i förskola och skola samt de konsekvenser pedagogers roll får i förhållande till barn och elevers likvärdiga möjligheter till inflytande. För att arbeta utifrån barns olikheter och jämlika värde uppfattar vi att specialpedagogiska tankar väcks. Ett kvalitativt angreppssätt genom en fenomenografisk studie ligger till grund för både metod, analys och resultat. Vårt resultat visar hinder för barn och elevers möjligheter till likvärdigt inflytande som är kopplade till pedagogers teoretiska grundsyn samt inkonsekvens när det gäller arbetssätt byggda på demokratiska värderingar. Vi finner flera exempel på hur formuleringsarenan och realiseringsarenan skiljer sig åt vad gäller såväl muntligt formulerade beslut som utifrån de nationella styrdokumentens strävansmål.

Studien syftar till att undersöka hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter i förskolan. Studien tar en utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Studien är baserad på enkäter och har en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet tyder på att pedagoger i förskolan har olika erfarenheter om hur de arbetar med barns inflytande och delaktighet i planerade aktiviter. Slutsatsen är att pedagogers förhållningsätt påverkar hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter.

Denna studie bygger på fyra musiklärares resonemang och erfarenheter beträffande begreppet elevinflytande och huruvida det är implementerat i undervisningen inom ämnet musik. Syftet är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva och ge en inblick i hur lärare aktiva i yrket, reflekterar kring begreppet elevinflytande. Dels utifrån de lagliga kraven och dels utifrån deras subjektiva åsikter och uppfattningar i undervisningen de bedriver. Genom på förhand redan formulerade frågeställningar så har dessa lärare intervjuats individuellt och därefter har materialet bearbetats utifrån en fenomenologisk ansats. I resultatkapitlet framkommer vad som kan ses som både positiva och negativa aspekter, när det gäller elevinflytande i undervisningen. Bland annat visar respondenternas intervjuer på hur det upplevs problematiskt, att som lärare hinna ge elevinflytandet det utrymme som läroplanen kräver. Därför visar sig tidsbrist vara en betydande faktor och växer fram som gemensam nämnare för samtliga lärare, då sett som en negativ aspekt kring begreppet. Men resultatet lyfter även fram flertalet fördelar kopplat till elevers inflytande i undervisningssammanhang och då utrymme ges skapar det märkbart resultat, med ökad motivation och delaktighet som biprodukt.

Syftet med studien var att analysera hur fyra lärare arbetar med skolans demokratiska uppdrag i grundskolans tidigare år. För att uppnå syftet har studien utgått från fyra frågeställningar: Hur definierar lärarna skolans demokratiska uppdrag? Vad anser lärarna att det finns för möjligheter med att arbeta med demokratiuppdraget i klassrummet? Vad anser lärarna att det finns för begränsningar med att arbeta med demokratiuppdraget i klassrummet? Hur tillämpar lärarna demokrati i undervisningen? Studiens empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer och tematiserades utifrån studiens frågeställningar.   Resultatet visade att samtliga lärare förmedlar demokrati till eleverna i någon form men att det skiljde sig i utsträckning samt hur lärarna tillämpar det i undervisningen. Det visade sig att demokratiuppdraget är ett svårdefinierat begrepp och två av lärarna menade att de har stora elevgrupper och säger sig därför behöva en resurs för att lyckas bättre vid förmedlandet av skolans demokratiuppdrag. Det visade sig även att två lärare menade att det är positivt för undervisningen med demokratiska arbetsformer där eleverna görs delaktiga och blir därmed engagerade.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande på fritids. Detta undersöks med hjälp av enkäter som alla lågstadieelever på en vald skola har besvarat, samt med hjälp av tre semistrukturerade djupintervjuer med tre barn från olika klasser. Resultatet visar att barn upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande på fritids som begränsade av olika förutsättningar, exempelvis tid, personaltäthet och tillgång till lokaler. Studien kan inte påvisa några samband mellan styrda former av elevdemokrati och barnens upplevelser av delaktighet och inflytande. Barn upplever att de har goda möjligheter att framförhandla sina önskemål i samtal med personal och är genom dessa samtal delaktiga i utformningen av fritidsverksamhet.