Syftet med studien är att undersöka hur åtta lärare i årskurs 1-3 ser på demokratisk undervisning. Metoden som användes för att samla in data var intervjuer som transkriberades och sedan sorterades enligt innehållsanalysens olika steg. Det resultat som framkommit under studien är att majoriteten av lärarna anser att demokrati är att elever ska få komma till tals och bli sedda i klassrummet, få chans att påverka och lyssna på varandras åsikter. I det praktiska menar flertalet av lärarna att de använder majoritetsbeslut i sin undervisning. Andra arbetssätt som nämns av lärarna är till exempel samarbetsövningar, klassråd och att slumpa vem som får ordet genom att dra glasspinnar med elevers namn på. Möjligheter inom demokratiskt lärande är bland annat elevers egen påverkan på undervisningen och att elever löser konflikter på egen hand. Svårigheter i demokratisk undervisning kan vara att läraren tar enväldiga beslut och för läraren att se till att alla elever får komma till tals. Slutsatsen av studien är att majoriteten av lärarna definierar demokrati som- och arbetar efter att elever ska få påverka undervisningen, våga göra sig hörda och sedda samt lyssna in andra och visa respekt och hänsyn gentemot varandra.

Målet med vår forskningsstudie var att undersöka den makt och styrning som uppstår i relationen mellan pedagoger och barn i förskolans olika vardagssituationer. Observationerna gjordes med videoinspelning och gick ut på att filma autentiska vardagssituationer i förskolan. De teoretiska utgångspunkter och begrepp vi valde ut för att analysera dessa videoinspelningar var: Disciplinär makt/styrning, pastoral makt/styrning, normaliserande tekniker, barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av analysen visar på att makt och styrning mellan pedagoger och barn är en ständigt pågående process. Med detta menar vi att barn konstant gör motstånd mot pedagogers högre maktposition, i mindre eller större utsträckningar, och pedagogerna alltid försöker behålla makten. I vissa situationer ”lyckades” barnen överta makten från pedagogen, men detta skedde alltid genom att pedagogen gav upp sin makt. För att barnen skulle kunna få makt krävdes det att pedagogerna gav dem möjligheter till det – barnen var alltså aldrig helt fria från pedagogers styrning.

Syftet med denna uppsats är att genom en strukturerad litteraturstudie få en bild avolika påverkansfaktorer i demokratiundervisningen inom SO-ämnena utöver lärarens ämnes-kunskap. Dessa påverkansfaktorer har vi specificerat genom frågeställningarna nedan. Frågeställningarna är induktiva (Bryman, 2018, s. 49) och har uppkommit ur analysen av materialet. Vad säger forskningen om betydelsen av lärarens personliga egenskaper i demokratiundervisningen? Vad säger forskningen om betydelsen av samarbete mellan hem och skolas för demokratiundervisningen? Vad säger forskningen om olika verktygs betydelse för demokratiundervisningen? Vad säger forskningen om den sociala klassrumsmiljöns betydelse för demokratiundervisningen?

<p> </p><p>Syftet med denna studie är att få en bild av hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollärare på sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-åringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar värdena solidaritet, frihet, förståelse, jämlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans. Den härskande barnsynen bland förskollärarna är att se barnen som <em>medmänniskor</em> men vi ser även spår av synen att <em>vuxna vet bättre</em> samt att se <em>barnet som irrationellt</em>. Det visar sig att inflytande ges på fyra olika nivåer vilka är: barnet har inget inflytande, barnet ges valmöjligheter, barnet kan vara med och påverka samt barnet ges möjlighet att bestämma. Makt är en underliggande aspekt som framkommit vid bearbetning av transkriptionerna. I diskussionen av studien kommer vi fram till hur barnsynerna uppkommit, vad inflytande kan få för konsekvenser samt makt som opersonlig styrning.</p><p> </p>

<p>Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, så</p><p>som den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoende</p><p>aktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FN</p><p>rapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau of</p><p>Democracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analys</p><p>av det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratisk</p><p>analysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy and</p><p>Electoral Assistance).</p><p>Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuella</p><p>rättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrev</p><p>inte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där. Vid en</p><p>jämförelse med de externa aktörernas utsagor visade sig många av dessa rättigheter</p><p>och garantier ej fungera i praktiken. De största diskrepanserna återfanns i det civila</p><p>samhället och speciellt vad gäller yttrandefrihet, i samhället genom diskriminering av</p><p>vissa grupper och i staten genom en ofullständig demokratisk organisation av styret.</p><p>Alla dessa punkter hade långtgående garantier i konstitutionen men visade sig vid en</p><p>granskning i många fall ha förbisetts.</p><p>Samtidigt fanns några ljuspunkter. På många områden följde Kuwait konstitutionen.</p><p>På senare tid hade man även förbättrat vissa punkter. Kvinnor hade fått rösträtt,</p><p>bidoun (statslösa) hade börjat få tillgång till välfärdssystemet och ett flertal val hade</p><p>ägt rum enligt principer värdiga en demokrati. Arbetet avslutas med en fråga; Om inte</p><p>en långsam, men försiktig utveckling av demokrati så som sker i Kuwait är bättre och</p><p>mer långsiktig än dagens mer moderna snabba reformiver som ofta förs fram av USA och väst.</p>

<p>Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor. Flera ungdomar upplevde ansvaret inom Ungdomens hus som ett låtsasansvar. Det viktigaste hos dessa informanter var att få ta eget ansvar i deras vardag. För att unga ska kunna påverka bör vuxna lyssna, i annat fall mists intresset. Överlag ses demokrati som otydlig, intresset för politik i denna studie ses både positivt och negativt. I en demokrati upplever informanterna nya sätt för sitt samhällsengagemang. Den största brist på delaktighet upplever de informanter som inte var aktiva i ungdomsrådet eftersom det saknades information. Dessa resultat stöds av Bourdieus teorier och begrepp.</p>

<p> </p><p><p>Vårt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 år och deras pedagoger upplever<p>barns medinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.</p></p><p>De metoder vi har använt i studien är intervjuer av pedagoger och barn, samt observationer.<p>Vi valde att utföra undersökningarna på två olika förskoleavdelningar av</p><p>praktiska skäl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vårt resultat från</p><p>förskolorna för att nå fram till vår diskussion och våra slutsatser.</p></p><p>Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större inflytande<p>över vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen också önskar det och</p><p>ibland känner sig maktlösa. En orsak är att mycket i verksamheten är styrt och reglerat</p><p>vilket varken pedagoger eller barn kan påverka. De flesta pedagoger upplever att</p><p>då de provat att ha ett mer tillåtande klimat har tillvaron blivit avsevärt lugnare.</p></p><p>Respondenternas syn på arbetet med barns medinflytande, samt synpunkterna som<p>framkommer i relevant litteratur, pekar på svårigheterna att kombinera barnens behov</p><p>och rätt till medinflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som är</p><p>praktiskt genomförbart. Här kan vi se att förskolans engagemang och förutsättningar</p><p>påverkar, men även pedagogernas intresse, vilja, förmåga och kunskap om både barnen</p><p>och innehållet i styrdokumenten.</p></p></p>

<p>Detta examensarbete handlar om att undersöka hur pedagoger arbetar för att stärka barnens/elevernas inflytande i förskolan till årskurs 2. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom semistrukturerade intervjuer. Vi valde respondenter som arbetar inom förskolan och skolan. Resultatet visade att pedagogerna inte arbetar aktivt och medvetet med elevinflytande, vilket våra läroplaner ger stort utrymme för. Via analysen kom vi fram till att Lpfö 98 och Lpo 94 uttrycker stort utrymme för elevinflytande vilket pedagogerna inte utnyttjar i sitt pedagogiska arbete. Slutsatser vi kom fram till är att barnet/eleven måste stå i centrum och att pedagogens attityd är avgörande för elevinflytande omfattning och kvalité.</p>

<p>Vår avsikt med denna studie var att undersöka och jämföra relationen mellan hur lärare tolkar begreppet elevinflytande samt hur de beskriver att de arbetar med elevinflytande i praktiken. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsansats med ostrukturerad enkät som datainsamlingsmetod. Enkäterna besvarades av 20 stycken lärare som är verksamma inom grundskolans tidigare  år. Resultatet visade att begreppsuppfattningen ser relativt lika ut hos pedagogerna och innefattar både <em>formellt </em>och <em>informellt </em>inflytande, med störst fokus på det <em>informella </em>inflytandets betydelse för lärandet. Hur lärare arbetar med elevinflytande ser olika ut men beskrivs främst genom <em>formella </em>beslutsprocesser i form av klassråd. Pedagogerna beskriver en tolkning som inte helt stämmer överrens med hur de beskriver att de arbetar då det <em>informella </em>inflytandet inte genomsyrar hela skolans arbete utan enbart praktiseras i perioder då eleverna arbetar i teman eller grupparabeten. I vår analys kom vi fram till att pedagogerna är medvetna om läroplanens mål angående elevinflytande i fråga om vad elevinflytande är och varför det är viktigt. De beskrivningar av praktiskt arbete med elevinflytande som pedagogerna uttrycker visar på att man inte arbetar med elevinflytande på ett sådant sätt att målen uppfylls. Pedagogernas tolkningar av elevinflytande <em>informellt </em>sett kommer inte till sin rätt i undervisningen. Analysen visar att den faktorn som bidrar till detta är att pedagogerna inte vet hur man kan arbeta med elevinflytande i praktiken på ett sätt som läroplanen ger uttryck för.</p>

<p>Detta arbete syftar till att ta reda på hur en 5:e klass uppfattar begreppet demokrati och hur den uppfattningen ändras under ett års tid. Förutom detta diskuteras hur läroplaner och kursplaner från 1969 och framåt tar upp begreppet demokrati.</p>