I denna studie beskriver jag problemet hur planering och zonering av destinationer för friluftsliv och ekoturism kan göras. Genom att utveckla och analysera teori och resultat abduktivt har analys och slutsats utvecklats med Kristianstad Vattenrike som utvalt studerat område. Kristianstad Vattenrike är ett av Sveriges fem biosfärområden och sträcker sig nästan över hela Kristianstad kommun med en mångfald av olika naturtyper. Som utnämnt biosfärområde ska man bidra till hållbar utveckling och utveckla området utefter ledorden bevara, utveckla och stödja och planera området i kärnområden, buffertzoner och utvecklingsområden. För att uppnå studiens syfte att abduktivt visa i teoretisk och analytisk växelverkan hur man kan planera och zonera en destination för friluftsliv och ekoturism så har jag valt att beskriva hur planering av friluftsliv kan göras, om zonering, om planering för ekoturism och rural turismutveckling. Dessa har utvecklats abduktivt med utvald kvalitativ metod för analys av en destination, Kristianstad Vattenrike, och hur det planeras i praktiken för eventuell zonering av friluftsliv och ekoturism enligt tre intervjuer och skriftliga källor om Kristianstad Vattenrike. I studiens resultat och analys analyseras tre frågeställningar för syftet: 1) Vilka förutsättningar för friluftsupplevelser och ekoturism erbjuder natur, landskap samt infrastruktur i Kristianstad Vattenrike?, 2) Hur planeras det för friluftsliv och ekoturism i Kristianstad Vattenrike? och 3) Varför ska zonering användas som medel för att planera hållbara destinationer för friluftsliv och ekoturism? Här beskrivs vilket brett utbud av naturtyper som erbjuds i ett friluftsliv som hela tiden utvecklas med behov och efterfrågan på området, men också med produktutveckling. Det beskrivs att de använt bl a plan för att utveckla badplatser inom Kristianstad Vattenrike som kan utvecklas generellt för friluftslivet. För ekoturism görs vissa näringslivssatsningar men inget som direkt lyckas inspirera till ett hållbart ansvarstagande för företag, men ett par uthålliga entreprenörer har lyckats med utveckling av säsonger för upplevelse av Vattenriket över året. Zonering som medel för planering av friluftsliv och ekoturism beskrivs och klargörs att det är en eftersatt modell i Sverige för planering av friluftsliv och ekoturism och även så i Kristianstad Vattenrike. Efter granskade resultat och analyser så dras slutsatser med studien att zonering behöver en svensk uttalad definition för att lättare kommuniceras och förstås för implementering som destinationer som Kristianstad Vattenrike skulle dra fördel av vid planering och zonering för friluftsliv och ekoturism.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom besöksnäringen i Stockholms skärgård samarbetar och om samarbete kan leda till längre säsonger. Samt huruvida de statligt finansierade utvecklingsprojekten i skärgården bidragit till längre säsonger enligt de undersökta företagen. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer används för insamling av empiri. Sex företag på två skärgårdsöar har intervjuats och används som empiriskt huvudmaterial men även en intervju som gjorts med Värmdö kommun har fått ligga till grund för en del av det empiriska materialet. Slutsatser: Det har under studien framkommit att samarbete mellan lokala aktörer är en viktig del i utvecklingen av destinationen. Samarbetet är inte bara en del i utvecklingen utan kan också vara en hjälp till att förlänga säsongerna. Utvecklingsprojekten har enligt företagarna som intervjuats ej gynnat dem. Det framgår att företagarna anser att det är de själva som måste jobba hårt om de ska se någon förändring. / Purpose: The purpose of this paper is to investigate how companies in the tourism industry in the Stockholm archipelago cooperate and whether cooperation can lead to longer seasons. As well as if the state-funded development projects in the archipelago have contributed to longer seasons according to the investigated companies. Methodology: In this study, a qualitative method in the form of semi-structured interviews has been used for the gathering of empirical data. Six companies on two archipelago islands have been interviewed and used as main empirical material, but an interview with Värmdö municipality has also formed the basis for some of the empirical material. Conclusions: During this study, it has been found that cooperation between local actors is an important part of the development of the destination. Not only is the cooperation a part of the destination development, it can also help extend the season. According to the interviewees, the development projects have not benefited them. It is apparent that the entrepreneurs believe that they themselves that must work hard for any change to happen.

Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa två i samverkan och kan avgränsas på olika sätt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jämföra destinationer i Sverige på lokal och regional nivå för att se hur de är organiserade, med fokus på hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer på destinationerna Bohuslän och Stockholms skärgård har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att Bohuslän och Stockholms skärgård liknar varandra i hur de är organiserade på lokal och regional nivå och att det på båda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna. / The tourism in Sweden is organised by the public sector, the business world or these two in collaboration. The boundaries can be either geographical or political. This study aims at study and compare Swedish tourist destinations at local regional level to find how they are organized with focus at how public sector and the business world manage destination development. Through qualitative interviews with public sector and the business world at the destinations Bohuslän and Stockholms skärgård we have a comparative study. The study discusses different types of tourist organizations and shows that Bohuslän and Stockholms skärgård are similar in the way their tourism is organized at local and regional level. At both destinations there is collaboration between the public sector and the business world to develop the destination.