This essay has examined how the local community is involved with the tourism development on the San Blas islands and how it effects the destinations development. The method of choice has been a qualitative interview with an operator that offers trips to the destination. Also there has been made a literature study where previous research about the San Blas and the subjects of choice is being presented. During the writing process of this essay it has become obvious to us that the local community (Kuna Yala) is very much involved in everything that concerns the destination. We can thereby establish that the local community of San Blas can be placed on the top step of Arnsteins (1969) “Ladder of Participation”. This comprehensive involvement brings both positive and negative effects on the destinations development. On the negative side we can se that the service level sometimes is low due to lack of knowledge and communication amongst the Kunas. The positive effects however shows that the destination is perceived more unique when the visitors gets to experience the real Kuna lifestyle that also creates a sustainable social environment. Many Kunas make their living on the tourism industry, which secure that the visitors money stays at the destination. The destination itself has not followed any traditional curve regarding destination development, which makes San Blas problematic to apply in Butlers model about the destination lifecycle. / Denna uppsats har undersökt hur lokalsamhället på San Blasöarna involveras i turismnäringen och hur det påverkar destinationens turismutveckling. Valet av metod har varit en kvalitativ intervju med en aktör som erbjuder resor till destinationen. Vidare har också en litteraturstudie genomförts där tidigare forskning kring destinationen och ämnesområdet presenteras. Under arbetet med uppsatsen har det blivit tydligt att lokalbefolkningen (Kuna Yala) involveras i allra högsta grad i San Blas och påverkar alla beslut som har med destinationen att göra. Vi kan därför konstatera att San Blas lokalbefolkning kan placeras på de övre stegen i Arnsteins (1969) modell över medborgarnas deltagandegrad. Den stora involveringen för med sig både positiva och negativa konsekvenser för destinationsutvecklingen. Det negativa är att servicegraden ibland blir väldigt låg till följd av bristande kunskap och kommunikation bland lokalinvånarna. Bland de positiva effekterna nämns bl.a. att destinationen upp levs unik av besökarna som får komma nära Kuna Yala och uppleva deras levnadssätt vilket skapar ett hållbart socialt förhållande. Sysselsättningen blir även högre då många inom Kuna Yala livnär sig på turismnäringen och den höga deltagandegraden minskar läckaget vilket gör att mer pengar stannar kvar på destinationen. Destinationen i sig har inte följt någon traditionell kurva över turismutvecklingen vilket gör att San Blas blir problematisk att applicera i Butlers modell över destinationslivscykeln.

The purpose of this study, written in Swedish, is to study two of the most popular sportsevents in Sweden; Vasaloppet and Göteborgsvarvet (Gothenburg Half Marathon) and theaffect the events has on the host destinations and also how the organizers use the destinationsfor their development.The study also shows how municipalities and public authorities connected to destinationdevelopment handles these events for their own purpose in their destination marketing todevelop their destination and improve the destination image.To achieve the purpose of the study, the following research questions has been formulated:“How does the municipality work with these events to improve the development of thedestination?” and “How does Vasaloppet and Göteborgsvarvet affect the destinations and howdoes the race events use their destination for their development?”Big events related to tourism is often organized by independent actors without any supportfrom the government controlled authorities. Despite that, the municipality or governmentcontrolled organizations will always have an an impact on these big events since they providethe essential infrastructure, transport, etc.One of the tools used in this study is semi structured interviews with 19 different, for thecases, relevant people, including the leaders within the organizing committees of Vasaloppetand Göteborgsvarvet. Interviews has also been made with the municipalities and otherpartners to the organizers. As a complement to these interviews, we have also interviewed afew participants from the two races. The study is also complemented with media articles andother previous research in the subject.The study identifies a strong dependency between the organizers and destinations that goesboth ways. The conclusion clearly shows the needs of cooperation and support between all theinvolved organizations to be able to achieve the best possible result and development. Thestudy reveals how all the involved organizations cooperates and works in relation to eachother and what could be done in other ways to optimize the best conditions for development. / Syftet med den här studien är att kartlägga hur två av Sveriges största folkliga evenemang,Vasaloppet och Göteborgsvarvet, påverkar de destinationer de äger rum i och hur använder desig av respektive ort. Även hur aktuella kommuner och offentliga instanser kopplade tilldestinationsutveckling arbetar för att kapitalisera på dessa evenemang, dels ekonomiskt menframförallt i marknadsförande och imagelyftande syfte. För att uppnå studiens syfte harföljande forskningsfrågor utformats: “Hur arbetar kommunen, kopplat till destinationsutveckling,för att kapitalisera på dessa evenemang, dels ekonomiskt men framförallt imarknadsförande och imagelyftande syfte?” och “Hur påverkar Vasaloppet och Göteborgsvarvetsina respektive destinationer och hur använder evenemangen sig i sin tur av orten?”Stora evenemang relaterade till turistnäringen arrangeras ofta av självständiga aktörer utaninblandning från offentlig verksamhet. Dock kommer det offentliga alltid påverkaförutsättningarna för arrangemanget genom exempelvis att förse evenemanget med nödvändiginfrastruktur, transportmedel, markupplåtelse med mera, vilket är något som staten,kommunen, landstinget eller myndigheter ansvarar över (Svensk Turism 2010).Forskningsfrågorna har besvarats med hjälp utav semistrukturerade intervjuer med 19personer som vi ansett vara relevanra. Dessa är: Informant vid Mora kommun, Älvdalenskommun och Malung-Sälens kommun samt informant vid Sälens turistbyrå, Eva-Lena Frick(Vasaloppets VD) och Bo Edsberger (Göteborgsvarvets general).Vidare har även sponsorer avevenemangen och deltagare intervjuats. Intervjuerna gavs innebörd genom meningskoncentrering.Detta betyder att information som framkommit i intervjuerna delas in i olikateman. Intervjutexterna har sedan analyserats med hjälp av vår referensram som innehåller decentrala begreppen: Turistdestination, Evenemangsmarknadsföring, Event branding ochSportevenemang. Vidare kompletterades faktan från intervjuerna med information från mediasom behandlat de olika evenemangen.I studien har ett tydligt beroende mellan arrangör och destination identifierats i tvåvägariktningar. Det visar på behovet av samarbete och stöttning mellan de två parterna för att nåbäst möjliga resultat och utveckling. I studien framkommer hur de olika inblandadeorganisationerna i dagsläget arbetar med och förhåller sig till varandra.

Regional utveckling är ett område som enligt tidigare forskning uppfattas som komplext ämne, där många faktorer är med och påverka, där besöksnäringen är något som kan påverka regional utveckling i både regionen och utanför. I den regionala utvecklingen finns även faktorer kring styrning, marknadsföring och kommunikation som kan påverka hur destinationer påverkas av besöksnäringen, samt vilka resurser som kan användas i de olika områdena. I tidigare forskning om Värmland gällande regionala utvecklingsperspektiv, så har det varit fokus på regional utveckling i helhet och inte så stort fokus på besöksnäringens roll i den. Dock så ser regionen och kommunerna potential i användandet av besöksnäringen som utvecklingsverktyg. Då har studierna lyft fram hur landsbygdsregioners utveckling kan påverkas av besöksnäringen, samt att generellt öka till ny kunskap om regional utveckling i samspel med hållbarhet och besöksnäringen. Detta eftersom den regionala utvecklingen i Värmland fortfarande kan ha kvar en del av de hinder som uppfattats i tidigare forskning, där just hållbar utveckling av besöksnäring vid landsbygden sågs som ett större hinder, då det ansågs finnas brister i hur besöksnäringens utveckling skulle ske hållbart. I denna studie så har studiens syfte och frågeställningar, varit i åtanke när både teorin och empirin har samlats in, där stor del av fokuset har varit på bland annat, regional utveckling, destinationsutveckling och marknadsföring. Med dessa olika begrepp så har det blivit givna kategorier för att tydligare kunna se gemensamma nämnare för studerats teoretisk- och empirisk insamling med koppling till dessa begrepp, samt hur detta senare går att utläsa i studiens analys och slutsatser. I användandet av metoderna har studien valt att förhålla sig till ett socialkonstruktivistiskt synsätt, då författarna som har skrivit uppsatsen ser arbetet med regional utveckling som en komplex social konstruktion, som kommer från olika uppfattningar kring olika områden som den regionala utvecklingen berör. De metoder som studien använder sig av är dokumentanalys och en kvalitativ enkät, som utformats efter det teoretiska ramverket och frågeställningar för att kunna uppfylla syftet. Sedan i empiridelen så presenteras den insamlade empirin i uppdelning till frågeställningarna för studien. / Regional development is an area that according to previous research is perceived as a complex subject, where many factors are involved and have an influence, where the tourism industry is something that can affect regional development in both the region and outside. In regional development, there are also factors around governance, marketing and communication that can affect how destinations are developed by the tourism industry, as well as what resources can be used in the various areas. In previous research on Värmland regarding regional development perspectives, there has been a focus on regional development as a whole and not so much focus on the role of the tourism industry in it. However, the region and the municipalities see potential in the use of the tourism industry as a development tool. This study aims to highlight how the development of rural regions can be affected by the tourism industry, and to generally increase the knowledge about regional development in interaction with sustainability and the tourism industry. This is because the regional development in Värmland may still have some of the obstacles perceived in previous research, where sustainable development of the tourism industry in the countryside was seen as a major obstacle, as there were considered shortcomings in how the tourism industry would develop sustainably. In this study, the purpose and issues of the study have been kept in mind when both the theory and the empirical data have been collected, where a large part of the focus has been on, among other things, regional development, destination development and marketing. With these different concepts, categories have been given to more clearly see common denominators for the study's theoretical and empirical collection with connection to these concepts, and how this can later be read in the study's analysis and conclusions. In using the methods, the study has chosen to relate to a social constructivist approach, as the authors who have written the essay see the work with regional development as a complex social construction, which comes from different perceptions around different areas that regional development affects. The methods used by the study are document analysis and a qualitative questionnaire, which is designed according to the theoretical framework and questions in order to fulfill the purpose. Then in the empirical part, the collected empirical data is presented in division into the questions for the study. The empirical data is then analyzed from the theoretical framework, and the analysis is followed by the conclusions that can be drawn from the analysis.

Denna studie syftar till att undersöka värdet av en plats och hur det kan påverka lokalbefolkningens inställning till storskalig turismutveckling och nyetablering. För att besvara syftet har naturområdet Skutberget i Karlstad valts ut och etableringen av Muminvärlden utifrån frågeställningarna: Hur värderas naturområdet Skutberget som plats? samt Vad har invånarna för inställning till etableringen av en Muminvärld på Skutberget? I studien testades även fyra olika hypoteser där hypotes 1 och 2 ämnar besvara frågeställning 1 medan hypotes 3 och 4 kopplar an till frågeställning 2. Studien grundar sig på följande fyra teman: värdet av en plats, planeringsperspektiv, friluftsliv samt destinationsutveckling. Dessa teman utgör också studiens teoretiska ramverk. Studien har använt sig av en kvantitativ metod där en enkätstudie har varit det valda tillvägagångssättet för insamling av data och kritisk realism är studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt. Utifrån hypoteserna har enkäten strukturerats i verktyget Survey & Report och den insamlade data sedan har analyserats i SPSS för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar tydligt på att Skutberget som plats har ett stort värde för Karlstads invånare och att det råder en skepticism mot etableringen av Muminvärlden. Detta diskuteras närmare i analyskapitlet som sedan övergår i en slutsats med förslag till framtida forskning. / The purpose of this essay is to study the value of a place and how it can affect the local residents’ attitudes towards a large-scale tourism development and a new establishment. To fulfill the purpose, the nature area Skutberget in Karlstad Sweden, has been selected and the establishment of the Moomin inspired theme park. The questions for this study to answer is: How is the nature area Skutberget valued as a place? and What are the local residents’ attitude towards establishing a Moomin inspired theme park at Skutberget? The study also tested four different hypotheses in which hypothesis 1 and 2 intend to answer question 1, while hypothesis 3 and 4 relate to question 2. The study is structured with topics as: the value of a place, the planning perspective, outdoor life and destination development. These themes also form this study’s theoretical framework. The study has used a quantitative method where a questionnaire was chosen as a method for data collection and the study is based on the notion of critical realism. The survey has been constructed in Survey & Report and the collected data has been analyzed in SPSS to compile the results. The results clearly show that Skutberget has a great value for the local residents’ and that there is a skepticism towards the establishment of the Moomin inspired theme park. This is discussed in more details in the analysis chapter, and to conclude the study discusses conclusions with suggestions for further research.

Storytelling kan ses som ett effektivt marknadsföringsverktyg inom destinationsutveckling. Storytelling, särskilt presenterat i filmformat, har aktualiserats de senaste åren och förekommer som en högt rankad trend och strategi på DestinationsNEXT Future 2021 study, den mest omfattande rapporten i världen inom destinations- och turismbranschen. Det förekommer dock ett gap mellan trenden och användningen av storytelling i filmformat bland Destination Marketing Organisations (DMO). Det saknas ett tydligt ramverk för hur storytelling kan struktureras och det vanligast förekommande är att DMO:s producerar så kallade kollage-videos, utan innehåll av storytelling. Ett sätt att strukturera kraftfulla berättelser i DMO:s kommunikationsfilmer skulle istället kunna vara att använda storytellingramverket The Hero’s Journey. Syftet med denna studie är således att skapa en ökad förståelse för Destination Marketing Organisations (DMO) användning av storytelling i kommunikationsfilmer. Vidare ämnar studien undersöka vilka utmaningar som kan påverka DMO:s arbete med detta. Den teoretiska utgångspunkten för studien innefattar DMO:s komplexa roll, deras olika syften och förväntade effekter med storytelling samt ramverket The Hero’s Journey. Materialinsamling har bestått av sex semistrukturerade intervjuer med svenska regionala DMO:s samt en dekonstruktion av utvalda kommunikationsfilmer från vardera DMO. Studiens viktigaste resultat visar på hur DMO:ernas komplexa roll möjliggör eller hindrar dem från att genomföra bra kommunikationsfilmer innehållandes storytelling. Den geografiska komplexiteten, samarbeten mellan regioner, tids- och resursbrist, samt svårigheter med representation är de största faktorer som påverkar arbetet. Vidare visade resultatet hur DMO:s använder storytelling i olika syften, vilka är av både kognitiv, affektiv och konativ karaktär och visar på att olika effekter önskas nås genom deras storytelling och därmed påverkar innehållet. En kartläggning har genomförts för att undersöka hur DMO:ernas storytelling följer det valda ramverket, The Hero’s Journey. Det framkommer hur endast två av filmerna tydligt kan sägas följa en berättelsestruktur enligt detta ramverk, men där flera steg kunde urskiljas i alla filmer. Stegen var dock olika tydliga och tyder på att ramverket inte efterföljs i någon större utsträckning. Då DMO:erna själva inte uttryckte hur de följde ett specifikt ramverk vid skapandet av filmerna, tyder identifieringen av stegen på hur detta ramverk har potential att användas ännu mer och på så vis göra det möjligt för DMO:s att skapa filmer med mer storytelling. / Storytelling can be seen as an effective marketing tool in destination development. Storytelling, especially presented in film, has become relevant in recent years and appears as a highly ranked trend and strategy in the DestinationsNEXT Future 2021 study, the most comprehensive report in the world in the destination and tourism industry. However, there is a gap between the trend and the use of storytelling in film among Destination Marketing Organizations (DMO). There is no clear framework for how storytelling can be structured and most commonly DMO:s produce so-called collage videos, without content of storytelling. One way to structure powerful stories in DMO:s communication films, could instead be to use the storytelling framework The Hero's Journey. The purpose of this study is thus to create an increased understanding of Destination Marketing Organizations' (DMO) use of storytelling in communication films. Furthermore, the study intends to investigate what challenges may affect DMO's work with this. The theoretical starting point for the study includes DMO's complex role, their different purposes and expected effects with storytelling and the framework The Hero's Journey. To collect empirical data, six semi-structured interviews with Swedish regional DMO:s and a deconstruction of selected communication films from each DMO has been conducted. The main results of this study shows how the DMO's complex role enables or prevents them from creating good communication films containing storytelling. The geographical complexity, collaborations between regions, lack of time and resources, and difficulties with representation are the biggest factors that affect their work. Furthermore, the results showed how DMO:s use storytelling for different purposes, which are of both cognitive, affective and conative nature and show that different effects are desired to be achieved through their storytelling and thus affect the content. An investigation has been carried out to see how DMO's storytelling follows the chosen framework, The Hero's Journey. Only two of the films can clearly be said to follow a narrative structure according to this framework, but several steps could be distinguished in all films. However, the steps were clear to different degrees and indicate that the framework is not followed to any greater extent. Although the DMO:s did not mention following a framework when creating their films, the identified steps shows how the framework has potential to be used further and enable for DMO:s to create films with even more storytelling. The following essay is written in swedish.

Hållbar destinationsutveckling är en viktig del för att skapa en stark och konkurrenskraftig turistdestination. Allt fler destinationer arbetar med hållbara projekt och för att mäta utvecklingen används olika typer av indikatorer. Med ökat intresse för hållbarhet har även antalet certifieringar blivit fler och ett verktyg för destinationer att arbeta gemensamt med hållbarhetens olika dimensioner. Genom att tillämpa internationellt antagna destinationskriterier likt Global Sustainable Tourism Council (GSTC-D) som anknyter till Agenda 2030 ökar chansen för igenkänning och medvetenhet om innebörden hos besökare och aktörer på en alltmer internationell marknad. Destinationsorganisationen spelar en avgörande roll som samarbetskoordinator mellan både offentliga och privata verksamheter inom besöksnäringens komplexa aktörssystem, vilket är viktigt för hållbarhetsarbetet på destinationen. Flera svenska destinationer arbetar med GSTC-Ds kriterier eller olika typer av hållbara verktyg, medan det i Östersund pågår ett hållbarhetsprojekt inom besöksnäringen som i stället valt att fokusera på att skapa best practice och CSR-initiativ. Uppsatsen är en fallstudie av Östersund med syfte att utforska hur hållbarhetsarbetet och samverkan kan förbättras med hjälp av hållbara verktyg. Kvalitativa intervjuer med strategiskt utvalda intressenter inom fem verksamhetskategorier genomfördes för att identifiera möjligheter och utmaningar för destinationen kopplat till de utvalda verktygen. Resultatet tyder på att hållbara verktyg har potential att förbättra utveckling och arbete med hållbarhet på destinationsnivå, samt att det finns en positiv inställning inom näringslivet även om det finns flertalet utmaningar med samverkan och förtroende för att strategier och policys leder till konkreta handlingar. / <p>2022-06-01</p>

Sustainable Destination Development implies reaching the 17 SDGs at a destination level. Climate crisis is arguably the primary challenge faced by destinations today. It is now commonly accepted that the crisis is primarily caused due to the burning of fossil fuels while converting it into energy. Therefore, decarbonization of the energy sector appears to be a viable way to eliminate the crisis. This ensued the installation of unprecedented amounts of renewable energy facilities in the last two decades, especially in Europe. As such onshore wind power is at the forefront of this trend and is projected to be the primary renewable source of electricity in Europe in foreseeable future. However, substituting fossil fuels by the renewable energy sources such as onshore wind power requires vast land areas, and as argued by many, may undermine biodiversity conservation – an equally urgent matter to be addressed by destinations. This is because land-use change is identified as the foremost cause of the biodiversity loss globally. Thus, this study was aimed to elucidate the ‘green-green paradox’ (i.e., jeopardizing biodiversity while combating climate crisis) using a qualitative research methodology. The main research questions were intended to reveal current best practices of dealing with the challenge, identify main barriers, and suggest solutions for a better practice in the future. Data was collected through semi-structured expert interviews, and the results were reported using thematic analysis. The study found that the current best practise of addressing the biodiversity challenge is via the Mitigation Hierarchy framework – a regulatory tool intended at safeguarding biodiversity while developing infrastructure projects. Simultaneously, the weak implementation of the hierarchy in practice was identified as the primary barrier for harmonious wind power – biodiversity relationship. The huge knowledge gap in understanding the depth of impacts, lack of uniform methodologies to measure and account for them, and the lack of collaboration and communication between stakeholders were identified as the main factors that impede operationalization of the framework. A need for more stricter and better implemented regulations was an important emergent theme throughout the results that was deemed to potentially be the defining factor in addressing the mentioned impediments.

Gamification är ett nytt innovativt sätt att uppmuntra till hållbart beteende genom att ta tillvara gamifications förmåga att påverka individers motivation och engagemang. Därför är det intressant att undersöka möjligheterna gamification har att användas av turistdestinationer som ett verktyg för att motivera besökare till ett mer hållbart beteende. Studien är inriktad främst på miljömässig hållbarhet, studien har en hermeneutisk utgångspunkt och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med turistdestinationer. Studien syftar till att öka kunskapsområdet inom ämnet gamification som ett verktyg för hållbar turism. Studiens teoretiska ramverk är turistdestinationer och digital utveckling, gamification och turistupplevelser, eco-gamification, turisters miljövänliga beteende och hållbar turism.Studien behandlar sambandet mellan gamification, miljömässig hållbar utveckling, turistdestinationer och turistbeteende. Studien är uppdelad i tre faser; fas 1 är en förstudie i form av en kvantitativ enkätundersökning, fas 2 är en kvalitativ förstudie för fördjupad förförståelse och den tredje fasen innefattar datainsamling genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Teman som framkom från den tematiska analysen av empirin är som följande: (1) gamification kan skapa nya innovativa turistupplevelser; (2) potentialen för gamification att användas som ett verktyg för miljömässig hållbar turism; (3) hur destinationer kan påverka turisters miljömedvetna beteende; (4) gamification medför negativa effekter och utmaningar i utvecklingen av turistupplevelser.Studiens resultat visar att samtliga destinationerna ser gamification som ett intressant verktyg för miljömässig hållbar turism, ett par av de intervjuade destinationerna använder, eller har använt, gamification som ett sätt att öka turisters miljömedvetna beteende. Tävlingar, lära sig något nytt och utvecklas anser destinationerna är de viktigaste drivkrafterna för att delta i en gamifierad aktivitet, men både inre och yttre motivation är viktigt att ha i beaktande. / Gamification is a new innovative way to encourage sustainable behavior by using gamification's ability to influence individuals motivation and commitment. Therefore, it is interesting to investigate the possibilities gamification has for being used by tourist destinations as a tool to motivate visitors to a more sustainable behavior. The study is focused primarily on environmental sustainability, the study has a hermeneutic research model and data collection has taken place through semi-structured interviews with tourist destinations. The study aims to increase the knowledge area within the subject of gamification as a tool for sustainable tourism. The study's theoretical framework is tourist destinations and digital development, gamification and tourist experiences, eco-gamification, tourists environmentally friendly behavior and sustainable tourism. The study deals with the connection between gamification, environmentally sustainable development, tourist destinations and tourist behaviour. The study is divided into three phases; phase 1 is a pre-study in the form of a quantitative survey, phase 2 is a qualitative pre-study for in-depth pre-understanding and the third phase includes data collection through qualitative semi-structured interviews. The themes that emerged from the thematic analysis of the empirical work are: (1) gamification can create new innovative tourist experiences; (2) the potential for gamification to be used as a tool for environmentally sustainable tourism; (3) how destinations can influence the environmentally conscious behavior of tourists; (4) negative effects and challenges of gamification in the development of tourist experiences. The results of the study show that all the destinations see gamification as an interesting tool for environmentally sustainable tourism. A couple of the interviewed destinations use, or have used, gamification as a way to increase the environmentally conscious behavior of tourists. Competitions, learning something new and progress are considered by the destinations to be the most important motivators for participating in a gamified activity. Both intrinsic and extrinsic motivators are important to take into account in the development of gamification. / <p>2024-05-29</p>

Detta examensarbete på kandidatnivå utforskade samverkan mellan destinationsbolag och livsstilsentreprenörer inom besöksnäringen. Problemformulering grundades i de båda parternas olika synsätt på företagande och tillväxt. En fallstudie i Jämtlands och Västernorrlands län utfördes för att undersöka de båda parternas förutsättningar, motiv, barriärer och eventuella fördelar rörande samverkan. Litteratur kring samverkan, destinationsutveckling, destinationsbolag, entreprenörsskap och marknadsföring låg till grund för studiens litteraturgenomgång och teoretiska ramverk. 11 semistrukturerade intervjuer genomfördes med både livsstilsentreprenörer och destinationsbolag verksamma i de båda länen. Intervjuerna analyserades tematiskt. Fem huvudteman identifierades: samverkan, förutsättningar för samverkan, motiv och fördelar för samverkan samt barriärer för samverkan. Studien kom fram till att samverkan mellan DMOer och LSEr sågs som eftersträvansvärt och att marknadsföring och destinationsutveckling var de två främsta motiven för samverkan. De motiv som låg till grund för samverkan var relaterade till upplevda potentiella fördelar hos parterna. Barriärer för samverkan som identifierades var bristande transparens, kommunikation och resurser. Framtida forskningförelogs till att ytterligare utforska kommunikation och strategier hos de båda parterna. / This bachelor thesis explored collaboration between destination managing organisations and lifestyle entrepreneurs within the tourism sector. Problematisation drew from stakeholders diverging views on business practice and growth. A case study in Jämtland and Västernorrland counties were carried out to investigate the parties’ prerequisites, motives, barriers and potential gains from collaboration. Literature on collaboration, destination development, destination managing organisations, entrepreneurship and marketing were the foundations for the thesis literature review and theoretical framework. 11 semi-structured interviews with lifestyle entrepreneurs and destination managing organisations within the two counties were carried out. Thematic analysis was conducted. Five main themes were identified through analysis: collaboration, prerequisites for collaboration, motives and potential gains from collaboration and barriers for collaboration. The thesis concluded collaboration between DMOs and LSEs as desirable and marketing and destination development were identified as the two main motives for collaboration. Motives were also related to perceived potential gains among the stakeholders. Barriers for collaboration were identified as lack of transparency, communication, and resources. Future research was suggested to further explore both parties'communication and managerial strategies. / <p>2024-05-29</p>

Vår uppsats handlar om hembygdsföreningeni rollen som turistisk aktör. Vi granskar vilka drivkrafter som aktören uppvisar samt hur dessa påverkar synen på modernisering och digitalisering inom den egna föreningen. Vi vill också lyfta fram hembygdsförening som en vagga i vårt kulturarv. Att låta dåtidens levnadssätt gå hand i hand med nutidens digitaliserade levnadssätt kan göra ett modernt historiskt-och kunskapsmässigt samarbete för kommande generationer. Vidare diskuteras hur medvetenheten om dessa drivkrafter är viktiga för att balansera den konventionella synen på turism ur ett management perspektiv, tillsammans med den ideella föreningens mer psykosociala identitetsskapande syn. Vårt syfte är att definiera hur en hembygd arbetar med turism och hur stor roll turismen har inom föreningen. Vihar sedan använt oss av frågeställningar och en problemformulering där vi tagit upp olika hjälpmedel och undersökt vilka drivkrafter som får aktörerna att ta tag i vissa projekt och användandet av digitalisering. Vårt angreppssätt i dennauppsats är att använda oss av teori som ett ramverk för de påståenden och argument som presenteras i vår empiri och metod-del. Med stöd av vårt teoretiska angreppssätt tillsammans med intervjuresultaten är det vår förhoppning att tydliggöra betydelsen av kulturarvsturismen.Genom kvalitativa intervjuer tar vi upp begreppet kulturarv och förklarar dess innebörd på ett konkret sett. Vi träffar äldre människor där många har minnen från förr och med egna ord kan återspegla historien. I vår uppsats har vi redogjort för Sveriges kulturarvshistoria inom hembygdsföreningar, där vi analyserar de drivkrafter som ligger bakom arbetet med att bevara Sveriges historia hos de enskilda aktörerna. Vår bakgrund inom medieteknik gör att vårt arbete präglas av en världsbild där tekniken är ett verktyg som underlättar utvecklingen av produkter inom turism. Genom insamlat resultat ser vi att aktörerna är överens om att vår historia om hembygdsföreningar och kulturarv behöver bevaras för att människan ska kunna känna en gemenskap och trygghet till sin hembygd. Kulturarvet kan också användas som ett verktyg för att framföra kunskap till olika generationer och vidare kan den digitala utvecklingen av kulturarvsattraktioner nå ut till fler människor i framtiden på ett mer interaktivt sätt. I vår uppsats har vi också kommit fram till att kulturarvsattraktioner spelar en viktig roll inom upplevelseturism på många olika plan genom att studera drivkrafter hos de eldsjälar som erbjuder omgivningen något varaktigt och minnesvärt, som räcker långt framöver. / Our essay revolves around the local history associations and the actors within it as part of the tourism sector. We have researched the driving-forces that these actors possess, their view on modernization and digitalization within the association. With this paper we also want to highlight that local history associations works as a cradle for our cultural heritage. These actors want the life of past times to go hand-in-hand with the digital lifestyle of modern times, which will contribute with historical knowledge for future generations.Furthermore,we discuss how these driving-forces are an important part of the balance between the conventional view on tourism from a management perspective, and the non-profit association’s psycho-social view. Our purpose is to define how local history works within tourism and how big of a role it has within the associations. We discuss different tools at hand and explore what driving-forces that get the actors to use digitalization in certain projects. The method of our essay is to use a theory as a framework for thestatements and arguments that are introduced in our empirical data. With the support of our theory and the results of the interviews, it is our hope to clarify the meaning of cultural heritage site tourism and how the actors work within it.We have used qualitative interviews to discuss the concept of heritage sites and to explain its meaning in a concrete way. We have met with elderly people and made it possible for them to share their memories from past times while also exploring their role within heritage site tourism. In this essay we described the heritage site through local history associations, where we analyze the underlying driving-forces behind the work of individual actors as they attempt to preserve the history of Sweden. This essay also presents the concept of interactive digital storytelling where technology functions as a tool that simplify development of the tourism product . As a conclusion our results show that the actors agreed upon that our history in terms of local history associations and heritage sites needs to be preserved, so that future generations do not lose the feeling of safety and a sense of belonging that comes from being part of a community in their local home environment. The cultural heritage site can be used as a tool to present knowledge to different generations through the means of digital development, the heritage sites can reach a wider audience in the future by presenting interactive modern day solutions.In our essay, we have also found that cultural heritage sites plays an important role in leisure tourism on many different levels through driving-forces of the individuals that offer their surrounding something memorable that will last for eternity.