Syftet i denna studie är att öka förståelsen av hur lärare inom högre utbildning ser på sin undervisning online. För att nå syftet genomfördes 11 intervjuer med lärare inom ett distansprogram. Intervjuerna analyserades sedan med en fenomenografisk analys och tre kategorier fram­trädde: Man kan se undervisning som något som skapar distans, något som kan skapa både distans och närhet, eller något som skapar närhet både för lärare och studenter. Jag visar i den här studien att lärarens pedagogiska grundsyn, men även erfarenhet och pedagogisk utbildning spelar en roll för hur hon också väljer att utveckla sin undervisning. Jag visar också att en fördjupad analys är viktig för utvecklingen, men lärarna anger inte själva att de genom­­­för någon sådan analys. Studien visar också att didaktisk design kan hjälpa lärarna att visualisera och därmed diskutera och utveckla under­visningen. Till sist har jag även kunnat visa att den kollegiala samverkan för pedagogisk utveckling har stor betydelse för lärarens undervisning.

Sammanfattning I och med den nya läroplanen för förskolan som träder i kraft juli 2019, kommer äntligen högläsningen stå med och detta var en av anledningarna till denna studie. Genom att högläsningen skrivs in i läroplanen tror vi att den kommer få mer plats i förskolan. Vårt syfte med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning, i vilket syfte och med vilken effekt barn idag blir höglästa för dels i hemmet, dels i förskolan. För att samla in materialet har vi observerat barn och förskollärare under högläsningssituationer, Andrea har intervjuat förskollärare i Uppsala och Knivsta kommun. Jenny har gjort en enkätundersökning via internet till vårdnadshavare med barn i ålder 3–5 år. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och några relevanta begrepp ur denna teori som ”mediering” och ”proximala utvecklingszonen”. Vi har även lutat oss mot begreppet ”literacy”. Resultatet visade att både förskollärare och vårdnadshavare vi vände oss till ansåg att högläsning är betydelsefullt och att barns språkutveckling främjas via den. Förskollärarna använde inte högläsningen enbart till att läsa utan de hade ett syfte med boken som att diskutera dilemman, värdegrundsfrågor, olika teman och känslor. 98 procent av 128 vårdnadshavare läser för sina barn och över 65 procent dagligen och över 70 procent ansåg att förskolans högläsning är mycket viktig. Genom observationerna kunde vi utläsa att barnen hade ett intresse och engagemang för högläsningen och i hemmen var det barnen som tog initiativ mest till läsningen. Denna studie bekräftar att barns högläsning är en viktig del i deras vardag och kunskaps berikande.

Euripides tragedi Medea författades för närmare 2500 år sen, under den grekiska antiken. Denna epok är en självskriven del i litteraturundervisningen då den ligger till grund för den västerländska litteraturen och den västerländska uppfattningen om litteratur. Enligt Gy11 ska kvinnliga författare vara representerade vid litteraturundervisningen. Då detta krav är svårt att uppfylla presenterar många läromedelsförfattare istället Medea för att ge ett kvinnligt perspektiv på den grekiska antiken. I denna studie framhålls att ett kvinnligt perspektiv inte är tillräckligt för att analysera tragedin. Utifrån en intersektionell analys av genus, social klass och etnicitet analyseras de maktstrukturer som manifesteras i tragedin. Studien visar även tragedins didaktiska potential i klassrummet enligt Alkestrands (2016) definition. Genom att arbeta med tragedin i klassrummet utifrån aspekterna genus, social klass och etnicitet och upptäcka hur dessa makstrukturer påverkar karaktären Medea, kan eleverna komma till insikt gällande vilka makstrukturer som möter dem i det vardagliga livet.

Den här uppsatsen handlar om hur skaparlust kan främjas i bildundervisning. Undersökningenbestår av ett dubbelt perspektiv, där arbetet innehåller både kvalitativa vetenskapliga ochkonstnärliga metoder. Det vetenskapliga arbetet har bestått av en didaktisk design av enfallstudie i workshop-form som har prövats i två olika fokusgrupper med tre personer i varderagrupp. Där också enkäter delades ut och besvarades på om huruvida skaparlust upplevdes ellerinte och varför under fallstudiens gång. I det konstnärliga arbetet har jag undersökt genom egenestetisk praktik om inspiration genom visualiteter kan främja skaparlust och om min egenskaparlust kunde främjas genom att framställa olika teckningar och målningar. Bilderna har sensammanfogats till en så kallad Inspirationsbok. Under Konstfacks vårutställning 2019 ställdesInspirationsboken ut i en rumslig installation i form av ett stort tygtält med olika ljuskällor inuti.Detta för att likna en prisma där vitt ljus lyser in och hela spektrumet av färg lyser ut på andrasidan för att symbolisera processen av inspiration. Inspirationsboken och foton på installationenfinns länkade till i uppsatsen men också som externa bilagor.Arbetet har bearbetats genom didaktisk design teori och teori om motivation. Resultatet harbland annat visat sig vara att om skaparlust vill främjas så skall de didaktiska frågorna vad, huroch varför vara genomtänkta och tydliga för den som ska utföra det konstnärliga arbetet. Ävenatt det finns en etablerad god relation mellan designern för lärandet och deltagaren och ävenmellan deltagarna i hela gruppen. Undersökningen har också visat att uppgiften som ges måstevara på en lagom svår nivå för deltagaren för att kunna motiveras och främja skaparlust såmycket som det går.

<p>Då jag varit ute på praktik har jag sett att elever allt för ofta bara sitter och räknar i läroboken. Vi matematiklärare måste bli bättre på att variera och börja laborera i vår undervisning. Både för att få med eleverna kunskapsmässigt i undervisningen och för att få dem intresserade och engagerade. Jag har därför i mitt examensarbete undersökt om lärare i år 4-6 använder sig utav konkret material i sin matematikundervisning. Mina problemformuleringar var:</p><p>- Vad använder lärare i år 4-6 för konkreta material i sin matematikundervisning?</p><p>- Hur gör lärare i år 4-6 för att konkretisera matematikundervisningen?</p><p>- Varför väljer de som konkretiserar matematikundervisningen att konkretisera?</p><p>Metoder som jag använt i min undersökning är litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat nio lärare i Linköping som undervisar i matematik i år 4-6.</p><p>Det som flera olika lärare säger att de använder i sin undervisning är penna och papper och ritar mycket matteproblem. Klockan, mät- och väginstrument, tärningar till olika spel och pengar är också vanligt. Hur de använder det varierar lite mer men främst är det vid genomgång av nya moment och inte så mycket att eleverna själva laborerar och får prova sig fram. Att konkreta material ökar förståelsen är en av orsakerna till att lärarna använder konkret material i sin undervisning. Tidsbristen är en faktor som ligger till grund för att de inte använder så mycket konkret material som de skulle önska liksom elevantal, sociala och organisatoriska problem.</p>

År 1972 skickade NASA upp en rymdsond, kallad Pioneer 10, ut i rymden med en bild fastsatt på sondens utsida. Bilden var ett meddelande till utomjordiska varelser och illustrerade information om människan och jorden. Med bilden som en visuell utgångspunkt har jag designat en workshop för åtta gymnasielever i två olika grupper som fått i uppgift att skapa en animation att skicka upp i en rymdsond idag. Genom att omformulera den digitala berättelsens metod har jag velat undersöka hur deltagarnas process och animation kommer att formas om utgångspunkten är visuell.   Jag har utifrån mina didaktiska designval undersökt vad deltagarna har gjort för egna val, material och tillvägagångsätt de använt sig av. Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, filmmaterial, fotografier och fältanteckningar samt analyserat deltagarnas animationer. Genom att använda mig av den multimodala diskursanalysen som teori har jag fått en inblick i hur deltagarna genom förhandlingar i diskussioner tolkar tecken och bygger upp idéer. I analysen framkommer hur de kommunicerar genom olika resurser som bygger upp ramar för hur handlingen konstrueras i animationen. Handlingen, tematiken i animationen, har kretsat kring var vi bor i Vintergatan, evolutionen, fortplantning och klimatskillnader etc. Under en och en halv dag har deltagarna utifrån en idé gjort ett bildmanus, lärt sig alla moment och till sist animerat en kortfilm. Dessa animationer har jag valt att visa upp på vårutställningen på Konstfack som den gestaltande delen i mitt arbete. Jag har även formgivit en affisch som ringar in den didaktiska designen och deltagarnas arbete i processen.

Då jag varit ute på praktik har jag sett att elever allt för ofta bara sitter och räknar i läroboken. Vi matematiklärare måste bli bättre på att variera och börja laborera i vår undervisning. Både för att få med eleverna kunskapsmässigt i undervisningen och för att få dem intresserade och engagerade. Jag har därför i mitt examensarbete undersökt om lärare i år 4-6 använder sig utav konkret material i sin matematikundervisning. Mina problemformuleringar var: - Vad använder lärare i år 4-6 för konkreta material i sin matematikundervisning? - Hur gör lärare i år 4-6 för att konkretisera matematikundervisningen? - Varför väljer de som konkretiserar matematikundervisningen att konkretisera? Metoder som jag använt i min undersökning är litteraturstudier och intervjuer. Jag har intervjuat nio lärare i Linköping som undervisar i matematik i år 4-6. Det som flera olika lärare säger att de använder i sin undervisning är penna och papper och ritar mycket matteproblem. Klockan, mät- och väginstrument, tärningar till olika spel och pengar är också vanligt. Hur de använder det varierar lite mer men främst är det vid genomgång av nya moment och inte så mycket att eleverna själva laborerar och får prova sig fram. Att konkreta material ökar förståelsen är en av orsakerna till att lärarna använder konkret material i sin undervisning. Tidsbristen är en faktor som ligger till grund för att de inte använder så mycket konkret material som de skulle önska liksom elevantal, sociala och organisatoriska problem.

Syftet med studien är att undersöka om och hur läraruppdraget påverkas av IT i relation till värdegrunden. Studien söker svar på två frågeställningar: vilken eventuell integrering uttrycker lärare mellan användande av IT och gestaltandet av skolans värdegrund? Hur påverkar lärarens syn på IT användandet av tekniken i undervisningen, främst i relation till läroplanens värdegrund? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex gymnasielärare: fyra kvinnor och två män. Uljens skoldidaktiska teori och modell är den teoretiska utgångspunkt som undersökningen är förankrad i och som resultatet analyseras genom. Studien visar främst att IT och värdegrund inte ses som ett fristående fenomen för den yrkesverksamma läraren, utan att IT integreras med det övriga värdegrundsarbetet. Det framkommer också att lärares syn på värdegrundsrelaterade frågor påverkar denna integrering mer än synen på IT samt att gränsen mellan IT som pedagogiskt redskap för främjande eller hindrande av värdegrundsarbete inte alltid är helt tydlig.

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten.

Syftet med den här kvalitativa studien var att få en fördjupad förståelse för de åtta speciallärarnas arbete med återkoppling och formativ bedömning, samt dess betydelse för undervisningen i träningsskolan. Data i studien samlades in med fokusgruppssamtal som metod, och fördjupades med berättelser ur utsagor av samma informanter i halvstrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen utgick från didaktik, som låg till grund för arbetet med återkoppling i studien. I kapitlet diskussion tolkades studiens utfall med hjälp av en didaktisk modell - den didaktiska triangeln. Genom återkoppling om såväl hinder för elevens lärande som om elevens proximala utvecklingszon kan speciallärarna finna rätt stöd och den hjälp som eleven behöver. Speciallärarna i studien ansåg att återkoppling till elever med utvecklingsstörning bör vara enkel för dem att förstå och skall ges i stunden. Digital teknik med filmer och bilder kan användas som verktyg i återkopplingen och visa progressionen i elevernas lärande. Ett viktigt arbete i återkopplingen är att finna elevernas proximala utvecklingszon. Resultaten av studien visade att återkoppling till egen undervisningspraktik hjälper speciallärarna att skapa undervisning som främjar elevernas lärande, kritiskt granskar planeringen och ger nödvändigt stöd, samt utmanar eleverna inom gränsen för deras proximala utvecklingszon.