The purpose of this study is to deepen the understanding of and describe how preschool teachers understand the concept of teaching, and what aspects of teaching they regard as important. The survey on which the results are based is a qualitative study that has been done by interviewing eight preschool teachers via semi-structured interviews. Didactic theory and concepts, in particular the didactic triangle, form the theoretical framework for this study. The results show that the respondents' description of how teaching in preschool can be staged and what is important for this correlates with what is illustrated by the didactic triangle. The results also show that the preschool teachers in the present study show the same ambivalence in using the concept of teaching as the Swedish Schools Inspectorate's (2018) survey shows. One of the reasons for this seems to be a notion that teaching is something that only teachers in the school pursue. One conclusion drawn from the analysis of the results implies that the teaching that the preschool teachers describe provides a broader understanding of what teaching in preschool can be and how it can be understood.

Denna uppsats analyserar fyra litterära teman i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta (1973) med syfte att se verkets didaktiska potential för gymnasieskolans svenskundervisning. Temana som analyseras är mod, frihet, godhet och död, vilka alla kopplas till skolans styrdokument; både i form av ämnesplan och värdegrund. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är dels i begreppet didaktisk potential, vilken innebär en undersökning av verkets möjligheter att användas i undervisningen kopplat till styrdokument, dels i tolkningsmöjligheter, vilket innebär en analys av hur framställningen av verket och dess teman kan tolkas på olika sätt. Uppsatsen inspireras av forskning som visat på fördelar med att använda barnlitteratur i undervisning för elever i högre åldrar, både på grund av igenkänningsfaktorer och tidseffektivitet. Den tidigare forskningen som lyfts fram handlar dels om tidigare tolkningar av verket som undersökningen sedan sätter in i ett didaktiskt perspektiv, dels om hur spänningen mellan realism och fantasi ter sig i andra av Lindgrens verk och därmed vilka olika anledningar det finns att tolka saker på skilda sätt. Undersökningen visar hur de olika temana framställs i boken och på vilka olika sätt dessa kan tolkas. Med de olika perspektiven konstateras att läsningen av Bröderna Lejonhjärta kan skapa diskussioner som i sin tur hjälper elever att förstå sig själva och andra.

The purpose of this study was to investigate how teachers relate to swimming and lifesaving teaching in school based on the opportunity for all students to participate, with a focus on girls with a Muslim background. The study used a qualitative semi-structured interview with predetermined questions. Six primary school teachers from Göta- and Svealand, five women and one man, participated in the study. The data was analyzed with a thematic content analysis, which resulted in seven different themes: Motivation, Participation, Didactic choices, Ethnic background, Communication, Issues and Pandemic's aftermath. The result showed that the teachers did not perceive it as problematic with Muslim girls' participation in the swimming and lifesaving education, as there are already several solutions, such as different types of clothing to swim in, which these students used. However, something that was noticed and became a growing problem was that all students feel more insecure about their own body and showing it off in front of others, regardless of gender or ethnic background.

Den här studien handlar om hur surfplattor används på förskolor. Syftet med undersökningen är att få insikt i hur pedagogerna på förskolorna integrerar surfplattorna för att främja och utveckla barns lärande. Det är en studie med kvalitativt metodval, där observationer och intervjuer har varit metoder för att samla in mitt empiriska material. Studien är gjord på två förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier kring implementering av teknik i förskolan med hjälp av begreppen innehållskunskap, didaktisk kunskap och teknisk kunskap. Materialet diskuteras också utifrån den potentiella utvecklingszonen. Analysen visar att pedagogerna ställer sig positiva till surfplattor i förskolan men det skiljer sig i hur användningen ser ut på förskolorna. Den visar också att om verktyget används tillsammans med innehåll och didaktik kan man nå surfplattans fulla potential.

Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare resonerar om högläsning i förskolan. Vi valde att göra en intervjustudie för att ta reda på förskollärarens synsätt på högläsning utifrån tre olika teman som är högläsning i förskolan, den fysiska miljön och barns språkutveckling. Dessa tre aspekter speglar innehållet i vårt arbete och var fokuset under intervjuerna. Nio respondenter från olika delar av Sverige har intervjuats[i denna undersökning och bidragit med sina tankar och åsikter om högläsning i förskolan. Arbetet har visat att förskollärare ser högläsning som en viktig del i förskolans verksamhet och att det gynnar barnens språkutveckling. Högläsning är en rutin i arbetet hos de flesta förskollärarna men det framkommer att en del har bristfälliga rutiner. Stora barngrupper har flera förskollärare nämnt som ett hinder för högläsningen.  Arbetet beskriver hur den fysiska miljön påverkar högläsningen i förskolan. Några av respondenterna menar att den fysiska miljön har stor påverkan på barnens möjligheter till lärande genom högläsning. Språkutveckling är även ett tema som kommer belysas. Några av respondenterna förklarar att de arbetar med högläsning för att främja barnens språkutveckling på olika sätt.

Studien syftar till att undersöka och skapa förståelse för hur bildlärare på högstadiet beskriver studiero och vilka strategier för didaktiskt ledarskap som bildlärare använder sig av för att skapa studiero i bildsalen. För att uppfylla syftet och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv valts. För att samla in empirin har semistrukturerade intervjuer genomförts där urvalet består av tre bildlärare med minst tio års erfarenhet i yrket. Den insamlade empirin har analyserats och tolkats utifrån teorier om studiero och ledarskap och har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning. Studien visar att bildlärare på högstadiet beskriver studiero som att det råder ett produktivt klimat i klassrummet. Studiero i bildsalen har inget samband med ett tyst klassrum, samtal kan tvärtom bidra till ett bättre klassrumsklimat vilket kan vara gynnande studieron. Studien visar även att bildlärarna bedriver ett auktoritativt ledarskap för att skapa studiero där en hög grad av struktur, det vill säga regler, förväntningar och krav, kombineras med en hög grad av sensitivitet, det vill säga ett inkännande för elevens sociala och emotionella behov. Bildlärarnas beskrivningar visar att positiva relationer till eleverna är grundläggande för att skapa studiero i bildsalen och att det i bildämnet finns stora möjligheter för bildlärare att arbeta relationsbyggande och relationsutvecklande. Dels genom de naturligt förekommande samtalen i bildsalen och dels genom lärarens möjlighet att utforma uppgifter som bidrar till att lära känna eleven som individ bättre. Bildlärarnas olika beskrivningar av strukturer och rutiner visar att det inte är rutinernas utformning som är avgörande för studieron i bildsalen. Istället tyder det på att det är själva rutinerna och strukturerna i sig som bidrar till minskad osäkerhet och därav bättre studiero. Avslutningsvis kan det konstateras att samtalet är bildlärarens viktigaste verktyg för att skapa studiero i bildsalen. Samtal för att förmedla strukturer och rutiner, samtal för att skapa positiva relationer, samtal för att finna anpassningar och samtal för att tillrättavisa oönskat beteende.

Denna studies syfte är att undersöka hur döden och livet efter döden skildras i ett antal barnböcker för att kunna föra en didaktisk diskussion om böckernas didaktiska potential för arbete med värdegrundsfrågor kopplat till ämnet döden. Böckerna som undersöks är Allrakäraste Syster, Mio, min Mio, Sunnanäng och Bröderna Lejonhjärta skrivna av Astrid Lindgren.  Tidigare forskning inom området visar att skönlitteratur kan vara ett fruktbart verktyg för att behandla svåra ämnen som döden, och att skönlitteraturens didaktiska potential delvis beror på textens faktiska innehåll men även på vad man gör med texten. Forskningen visar också att det är av stor vikt att ta upp ämnet döden med barn eftersom de, likt vuxna, också tänker, tycker och känner kring detta ämne.   Undersökningen av böckerna gjordes genom en tematisk analys utifrån den teoretiska utgångspunkten närläsning, och resultatet av denna analys diskuteras didaktiskt utifrån de teoretiska utgångspunkterna erfarenhetspedagogik och didaktisk potential. Den tematiska analysen genererade sex olika teman som visar vilka olika aspekter av döden och livet efter döden som skildras i böckerna. Det är dessa teman, och de koder och textstycken som de är uppbyggda av, som ligger till grund för besvarandet av studiens två första frågeställningar. Den tredje frågeställningen besvaras i den didaktiska diskussionen.  En slutsats som kan dras av den genomförda analysen och didaktiska diskussionen är att en varierad bild av döden och livet efter döden skildras i böckerna. Dessa skildringar kan anses ge upphov till en didaktisk potential, men att denna didaktiska potential först realiseras genom ett väl genomtänkt arbete med böckerna.

Föreliggande studie handlar om gymnasielevers tolkningsarbete av lyrik med och utan bildmediet som semiotisk resurs. Studien syftar till att bidra med kunskap om elevers tolkningar av poesi och hur det påverkas av att söka och välja visuella representationer av deras tolkning. För att uppfylla syftet har en lärsekvens bestående av två lektioner konstruerats och sedan prövats i praktiken. Det empiriska materialet har samlats in genom en triangulering av etnografiska observationer, ljudinspelningar av elevers tolkningsarbete och semistrukturerade fokusgruppsamtal med elever. Materialet har i sin tur analyserats och tolkats genom en tematisk analysmetod. Resultatet har diskuterats genom ett teoretiskt ramverk bestående av didaktisk design, socialsemiotisk teori och Rosenblatts (2002) transaktionsbegrepp. Studien har ett komparativt anslag vilket innebär att elever har tolkat samma dikt utifrån två metoder. Den ena gruppen har använt bilder för att representera dikten och den andra gruppen har enbart diskuterat dikten. Resultatet visar att elevernas arbete med bildmediet har en stor betydelse för tolkningsarbetet. Det möjliggör att eleverna kan se dikten ur olika perspektiv och underlättar för eleverna att diskutera vilka känslor som läsningen väcker. För samtliga av elevgrupperna har tolkningsarbetet präglats av en osäkerhet och ett sökande efter ett korrekt svar på dikten. Resultatet visar även att gruppen har en stor betydelse för elevernas tolkningsarbete.

Förskollärares ansvar är att leda undervisningen i riktning mot målområdena i förskolans läroplan, under genomförandet och vid planeringen av undervisningen (Skolverket 2018). Studiens intention är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar tillsammans om sina didaktiska möjligheter som handlar om att reflektera och utveckla den undervisning som sker. Detta framkommer som väsentligt då Palla och Vallberg Roth (2020) redogör för att forskning behöver klargöra hur undervisningen under ledning av förskollärare kan bedrivas. Undervisning diskuteras inte i arbetslaget och förskollärarens ansvar för undervisningen reflekteras inte över. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats genom en fokusgruppmetod. I analysprocessen kommer en didaktisk grund utgöra det teoretiska antagandet genom Palla och Vallberg Roths (2020) tre didaktiska nivåer: aktionsnivån, tankenivå 1 och tankenivå 2 som integreras med de tre didaktiska komponenterna utövning, förhållningssätt och kunskap. Resultatet visar att förskollärare ser att de har både ett yttersta undervisningsansvar och att arbetslaget har ett delat ansvar för undervisningen. Förskollärare behöver ta en ledarroll som påverkas av förskollärares kunskaper, erfarenheter och personlighetsdrag. I förskollärarnas olika stämmor synliggjordes motstridigheter som visar hur möjligheter blir till utmaningar inom undervisningsansvaret och för ledarrollen i arbetslaget. Slutsatsen som utmynnas är att undervisning förutsätter ett välfungerande arbetslag, som resulterar i ett nytt begrepp, det önskvärda ledarskapet.

The purpose is to exemplify how the didactic model of organizing purposes can be used by teachers to support the development of chemistry education aimed at increasing students ́ action competence in waste management issues. We conducted didactic modeling with the exemplification phase as the research approach. To exemplify how the organizing purposes model provided support in didactic design and analysis, we created a teaching sequence of two lessons and implemented it in a class. The goal was to create progression between activities that would lead to students developing competence in action. Data collection was carried out through video recordings during these two teaching sessions, which were then transcribed and analyzed. During the analysis, we used the conceptual framework of organizing purposes: proximal purposes, overarching purposes, goals-in-view, and continuity. The exemplification shows that the model supported us in selecting activities to create a thoughtful progression. It also supported us in considering how to connect what students did with our overarching goal.