I dagens digitaliserade samhälle krävs det att pedagogerna besitter digital kompetens då förskolan ska lägga grunden för att barnen kan verka i det moderna samhället. Intresset för att undersöka surfplattans roll i verksamheterna uppkom när vi kom i kontakt med förskolor som inte använder surfplattan i verksamheten och som inte heller har kunskaperna som krävs för att göra det. Det är ett faktum att allt yngre barn använder sig av digitala lärresurser och det har visat sig att surfplattan har en förmåga att väcka barns intresse, skapa en nyfikenhet och hålla dem motiverade. Vi har i denna studie valt att undersöka pedagogernas utsagor kring vilken roll surfplattan har som undervisningsverktyg i barns lärande. För att undersöka syftet använde vi oss av två metoder, intervju och inventering. Anledningen till att vi valde att göra intervjuer var för att vi ville undersöka pedagogernas uppfattning kring användandet av surfplattan. Inventeringar av surfplattor gjorde vi för att se hur innehållet såg ut och hur man kunde navigera sig. Vi kan konstatera att barnen får ett lustfyllt lärande genom att förskolorna använder surfplattan i verksamheten. Surfplattan ska däremot endast användas som ett komplement till annan pedagogisk undervisning. Det går att göra det mesta på en surfplatta däremot ska allt barnen gör kunna kopplas till förskolans läroplan. Innehållet i apparna på surfplattan har stor betydelse för barnets utveckling och lärande, innehållet bör därför vara noggrant granskat. Surfplattan bjuder in till att barnen samarbetar och utvecklar sin agens genom att bland annat fatta beslut och lösa problem. Även om barnen sitter själva vid surfplattan ska pedagogerna ge dem stöttning. Surfplattan används av både vuxna och barn i förskolan dock visar resultatet att pedagogernas okunskap och tidsbrist i verksamheten bidrar till att surfplattan inte används i en så stor utsträckning som pedagogerna önskar. Studien är baserad på didaktik och de didaktiska valen vad, hur och varför, dessa frågor genomsyrar hela arbetet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka språkundervisningen av flerspråkiga barn i förskolan. Den metodologiska utgångspunkten för intervjuerna var att fenomenografiskt undersöka förskollärarnas uppfattning av sina didaktiska val. Observationerna uppmärksammade delar av förskolans fysiska miljö. Empirin analyserades utifrån didaktisk teoribildning och undervisningsstrategier. Materialet presenterades i två delstudier där den ena undersökte förskollärares uppfattning av sina didaktiska val i svenskundervisningen för flerspråkiga barn, medan den andra undersökte förskollärares uppfattning av sina didaktiska val i nyttjandet av det vidgade textbegreppet i förskolans fysiska miljö i relation till flerspråkiga barn. De huvudsakliga resultaten var att förskollärarna inte använder specifika metoder eller material riktade mot flerspråkiga barn, men att de anpassade undervisningen utifrån barnens kompetenser i det svenska språket. Det kunde handla om att välja enklare barnlitteratur och att läsa i mindre grupper. Förskollärarna ansåg att barnen genom språkundervisning förbereddes inför skolan och att bli en samhällsmedborgare. Barnlitteratur på andra språk än svenska saknades fysiskt, men detta verkade delvis kompenseras av digital litteratur.

Undersökningen består av en fallstudie av ett tematiskt arbete med den dystopiska genren på en högstadieskola i åk 8 och 9 samt en kvalitativ innehållsanalys av elevtexter som producerades under arbetsområdet. Resultatet analyserades med utgångspunkt i de teoretiska perspektiven receptionsteori och främmandegöring. Resultatet visar att eleverna reflekterade över livfrågor som rörde tematiken i de texter som de mötte. De dystopiska verken gav flera möjligheter för eleverna att reflektera över livsfrågor som till stor del handlade om faror med teknikutvecklingen men också vad som gör livet meningsfullt och människan lycklig. Det som både gav möjligheter men också begränsade elevernas möjlighet att reflektera över texterna var att lärarna styrde vad eleverna skulle reflektera över. Lärarnas stöd och frågor var dock avhängigt för elevernas förmåga att kunna ta till sig och förstå texterna. När eleverna lämnades mer ensamma med sina frågor och tolkningar var det svårare för dem att uttrycka varför de tyckte som de tyckte eller kände som de kände.

Skolverket kunde meddela att 11% av Sveriges niondeklassare saknade betyg i matematik år 2019. Enligt forskning kan låg matematisk kompetens förorsakas av till exempel bristande eller delvis utebliven undervisning, lärarbyten, stökig klassrumsmiljö, arbetsminnesproblem samt matematikångest. Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare, i årskursintervallet 4–9, kan identifiera matematikångest hos elever som bedöms befinna sig i matematiksvårigheter. Syftet ämnar även belysa vad lärare har för erfarenheter av främjande och förebyggande undervisning för dessa elever. För att kunna belysa detta problem så valdes kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet, från de tolv lärare som intervjuades. Resultatet visade att matematikångest var ett problem som var relativt okänt bland informanterna. De intervjuade mellanstadielärarna upplevde matematiksvårigheter bland sina elever och kunde bara se stress eller oro vid provsituationer men titulerade inte detta som matematikångest. Högstadielärarna kunde, med sina definitioner av problemet, se matematikångest hos elever men då främst vid testsituationer. Samtliga lärare i studien arbetade aktivt för att försöka individanpassa sin undervisning så gott de kunde. Dessa anpassningar genomfördes främst med elevers förmodade matematiksvårigheter i åtanke och alltså inte specifikt med tanke på eventuell matematikångest.

Studien undersöker förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter kring utomhuspedagogik och undervisning av matematik utomhus i förskolan. Tidigare forskning och rapporter visar att det är otillräckligt att endast förlägga undervisning utomhus utan gedigen planering och systematiskt arbete. Forskningsöversikten visar även på brister i matematikundervisningen utomhus i förskolan. Datainsamling har skett genom kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare vid sex olika förskolor i Stockholm. Studien har haft den didaktiska triangeln, den didaktiska pyramiden och en didaktisk relief som teoretisk utgångspunkt. Utifrån resultatet är det tydligt att samtliga förskollärare som deltagit i studien har en positiv uppfattning kringhur matematikundervisningen utomhus påverkar barns hälsa, sinnesutveckling och motivation för lärande. Resultatet visar även på uppfattningen bland samtliga intervjupersoner att naturens resurser ger näst intill oändlig tillgång till material. Studien belyser även hur förskollärares didaktiska val i undervisningen sätter miljö och barnens relation till utomhusmiljön i förgrunden medan andra komponenter såsom förskollärarens relation till innehåll ofta hamnar i bakgrunden eller utesluts helt.

Syftet med studien är att undersöka hur kön framställs i sex utvalda böcker ur serien om LasseMajas Detektivbyrå, samt om det sker en förändring över tid, med främsta fokus på den första respektive senaste boken, med syfte att diskutera böckernas didaktiska potential. Studien utgår från ett genusperspektiv samt följande två forskningsfrågor: Hur framställs karaktärerna utifrån ett genusperspektiv?, Hur förändras framställningen av kön från den första till den senaste boken? Studien utgår från en kvalitativ textanalys med ett vidgat textbegrepp som metod, där sex böcker i serien om LasseMajas Detektivbyrå har analyserats. Böckerna som valts ut är publicerade 2002, 2008, 2009, 2011, 2016 och 2021. Analysen utgår från fyra analysfrågor som berör hur de kvinnliga respektive manliga karaktärernas karaktärsdrag, utseenden och handlingar framställs samt vilka miljöer karaktärerna befinner sig i. Resultatet visar på könsöverskridande skildringar hos huvudkaraktärerna, medan majoriteten av bikaraktärerna uppvisade könsstereotypa karaktärsdrag, utseenden och handlingar. Framställningen av kön förändrades inte signifikant genom de sex analyserade böckerna.

Den svenska skolans övergripande uppdrag är att utbilda demokratiska  i samhällsmedborgare och allt arbete i skolan ska vila på en demokratisk grund. I läroplanen för gymnasieskolan står det att de värden som utbildningen ska förmedla är människolivets okränkbarhet, individensfrihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samtsolidaritet mellan människor - men hur inkluderar man egentligen värdegrundsarbetet i undervisningen? Syftet med uppsasten är att analysera vilken didaktisk potential Fredrick Backmans roman Björnstad (2016) utifrån skolans värdegrund och styrdokumenten i svenska. Utifrån den svenska skolans värdegrund har fem teman identifierats i romanen vilka presenteras och diskuteras i förhållande till dess didaktiska potential att diskutera etiskt intressanta frågor i undervisningen.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbete med tecknade serier i svenskämnet kan bidra till meningsskapande för elever i årskurs 2. Enligt läroplanen ska bilder användas i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Tidigare forskningsstudier om undervisning har funnit bevis på att läsning där bild och text tillsammans förmedlar en berättelse skapar motivation till läsning eftersom bilder stöttar minnet samt tydliggör texter.   Datainsamlingen i undersökningen utfördes via aktionsforskning med en fenomenografisk forskningsansats. Dessa metoder är användbara vid utbildningsrelaterade undersökningar i skolmiljöer. Didaktisk design är den teori som arbetet grundar sig på. Studien har ett multimodalt perspektiv och iscensättning i klassrumsmiljö studeras via transformering och formering av information från resurserna. Representationerna visar vilken kunskap och vilket meningsskapande resursen bidragit till. Data samlades även in genom kvalitativa intervjuer av de femton elever som ingick i studien. Eleverna intervjuades gruppvis och frågorna var semistrukturerade.   Den didaktiska designen låg till grund för tre lektioner, där en serie, en bilderbok och en monomodal verbalspråkliga text (en text utan bilder) bearbetades. Alla berörde ämnet mobbning. Lektionerna var designade och utfördes likvärdigt genom högläsning och enskilt arbete med arbetsblad samt diskussioner i par och i helklass. Arbetsbladet innehöll frågor kopplade till resursens innehåll. Resultatet visar en tendens till ökat meningsskapande vid arbete med de resurser som innehöll bilder.

Denna studie syftade till att förmedla hur människor med funktionsnedsättning gestaltas i en kvalitativ innehållsanalys av tio svenska bilderböcker från år 1965-1979 samt år 2005-2019. Studien syftade även till att förmedla bilderbokens didaktiska potential till läraren. Denna studie utgick från en normkritisk pedagogik med fokus på att ifrågasätta och synliggöra de rådande normerna i samhället i förhållande till funktionsnedsättning. De analysverktyg som studien utgick ifrån var: synvinkel och fokalisation, persongestaltning, motiv och tema, samspelet mellan bild och text med ett följande avsnitt om didaktisk reflektion. Studien påvisade att det är vanligt förekommande att människor med funktionsnedsättning gestaltas stereotypiskt och stigmatiserande. Trots detta visar studien på att dessa bilderböcker har god didaktisk potential. En slutsats som kan dras av denna studie är att lärare behöver kritiskt granska bilderböcker för att erhålla kännedom om hur innehållet i bilderböckerna kan nyttjas på bästa sätt.

Denna uppsats tar avstamp i dagens rådande klimatkris. Det som drivit vårt arbete framåt är vårt intresse för hållbarhet samt hur det får mening och arbetas med praktiskt i en förskolekontext. Syftet med vår studie är därför att undersöka förskolors arbete med hållbarhet. Det är en kvalitativ studie som handlar om hållbarhet i förskolan med nedslag i förskollärarnas perspektiv. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som materialinsamlingsmetod söker vi förskollärarnas utsagor om vad hållbarhet är enligt de, vad de har för förhållningssätt till begreppet samt hur de arbetar med hållbarhet i barngruppen men också i verksamheten överlag. Studien tar avstamp i den didaktiska triangeln som är inom ramen för didaktikteori och utgår från forskningsfrågorna: Vad är förskollärarnas syn på hållbarhet? Hur arbetas det med hållbarhet i verksamheten? Samt Vilka svårigheter uttrycks av förskollärarna i hållbarhetsarbetet? Resultatet av studien visar på att informanterna har olika utsagor om vad hållbar är för dem, men det finns flera gemensamma nämnare. Bland annat är det främst de praktiska arbetssätten som utgör det centrala arbetet inom hållbarhet i förskolan. Det träder dock fram vissa svårigheter inom hållbarhetsarbetet som både vi som författare samt våra informanter uppmärksammar.