Digitization is today an integrated part of the Swedish primary school. For the school to remain free and equal for the students, laptops and tablets are given out as loans to students. The school should also reflect society at large, and Sweden is a country where digitization is a fact. All subjects in school must be combined with digitization. The purpose of the essay is to summarize research findings in this area and analyze the result based on the questions and evaluate the result. The outcome of our analysis shows that digitalization have both positive and negative effects but the quality of the outcome also depends on other factors such as teacher readiness and awareness on digitalization. Something that we found with the bachelor thesis is that teachers need to be knowledgeable in digitization to be able to implement this. The teachers are not trained and they do not spend enough time on the training for this. Additionally, students benefit differently based on their experiences. Some benefit because they have a disability that makes it easier for them to handle tablets than to type with a pencil. Others tend to be disadvantaged as technology moves too quickly and find it easy and get bored. Others play because they get coins to spend on the games themselves and do not challenge themselves and thus do not understand the essence of digitization.

Fully digital educational materials, collaborative Digital Textbooks (cDTB), are common in the Swedish educational materials market. This study examines, from the teachers' point of view, the advantages and challenges of cDTB, and the decision-making process of teachers regarding the selection of educational materials was analysed. Six teachers in Swedish compulsory school grades 7 – 9 were interviewed, and the results show that the teachers' integration of cDTB into their teaching is value-driven and embedded in a dynamic system. The cDTB are considered to have many advantages, and at the same time, during the work process, challenges have been encountered that have required various types of decisions. These decisions have often resulted in the use of other digital teaching and learning materials and printed textbooks as a supplement to the cDTB. The use of the cDTB, however, may change over time and look different depending on what the teacher perceives as possible in a specific classroom context. The main conclusion of the study is therefore that the value of the technology use in relation to the teaching goal is primary for the teacher, while the product of the technology use, i.e., the extent to which the cDTB is used, is secondary. / Heldigitala läromedel, collaborative Digital Textbooks (cDTB), är vanligt förekommande på den svenska läromedelsmarknaden. Denna studie undersöker, utifrån lärares synvinkel, fördelar respektive utmaningar med heldigitala läromedel, och lärares beslutsprocess gällande val av läromedel för undervisningspraktiken analyserades. 6 lärare i grundskolans årskurs 7 – 9 intervjuades, och resultatet visar att lärarnas integrering av heldigitala läromedel i undervisningen är värdedriven och inbyggd i ett dynamiskt system. De heldigitala läromedlen anses ha många fördelar, och samtidigt har lärarna stött på utmaningar under arbetsprocessen som krävt olika typer av beslut. Dessa beslut har ofta resulterat i att andra digitala lärresurser och tryckta läroböcker använts som komplettering till det heldigitala läromedlet. Användningen av det heldigitala läromedlet kan dock förändras över tid och se olika ut beroende på vad läraren uppfattar som möjligt i en viss klassrumskontext. Studiens huvudsakliga slutsats är därför att värdet av teknikanvändningen i förhållande till målet med undervisningen är det primära för läraren, medan produkten av teknikanvändningen, det vill säga i vilken omfattning det heldigitala läromedlet används, är sekundär.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om fritidshemslärares uppfattningar kring användandet av digitala lärresurser i fritidshemmet och hur de använder digitala lärresurser för att motivera elevernas lärande. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi intervjuat sex utbildade fritidshemslärare på två skolor belägna i södra Sverige. De berättade om sina uppfattningar av digitala lärresurser samt hur de används för att motivera elevernas lärande. Vi har använt oss av två fenomenologiskt inriktade begrepp, erfarenhet och riktadhet, samt SAMR-modellen för att analysera resultatet i vår undersökning. I resultatet framkommer det att fritidshemslärarna eftersträvar en vidare digital kompetens. Det framkommer också att majoriteten förespråkar att digitala lärresurser ska användas mer på fritidshemmet. Resultatet visar även att det skiljer sig i både utförande och planering hur digitala lärresurser används för att bidra till elevers motivation att lära vidare. Diskussionen belyser i linje med tidigare forskning att användningen av digitala lärresurser kan begränsas utifrån fritidshemslärarnas digitala kompetenser. Studien visar att digitala lärresurser sällan används i ett pedagogiskt syfte och därför kan ett kritiskt förhållningssätt bli svårt att utveckla hos eleverna. / The purpose of this study is to contribute knowledge about after-school teachers 'perceptions about the use of digital learning resources in the after-school center and how they use digital learning resources to motivate students' learning. To get answers to our research questions, we interviewed six trained after-school teachers at two schools located in southern Sweden. They talked about their perceptions of digital learning resources and how they are used to motivate students' learning. We have used two phenomenologically oriented concepts, experience and focus, as well as the SAMR model to analyze the results of our study. The results show that after-school center teachers strive for further digital competence. It also appears that the majority advocates that digital learning resources should be used more in the after-school center. The results also show that it differs in both design and planning how digital learning resources are used to contribute to students' motivation to learn further. The discussion highlights in line with previous research that the use of digital learning resources can be limited based on the digital skills of after-school teachers. The study shows that digital learning resources are rarely used for a pedagogical purpose and therefore a critical approach can be difficult to develop in students.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare beskriver digitala lärresursers användbarhet i sin problemlösningsundervisning. För att undersöka detta har flera kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts. De genomförda intervjuerna med lärarna har analyserats med hjälp av TPACK-ramverket och visar att problemlösning med digitala lärresurser har både fördelar och nackdelar. De fördelar som lärarna lyfter fram berör i huvudsak individualisering och differentiering, exempelvis att det är enkelt att hitta och anpassa uppgifter till respektive elevs nivå. Nackdelarna handlar främst om digitala läromedlens funktion, bland annat att det finns för få och för enkla problemuppgifter. Digitala lärresurser möter delvis lärarnas förväntningar, men resultatet visar också på vilken utvecklingspotential som finns. / The purpose of this study is to examine how mathematical teachers describe digital teaching resources usefulness in their problem-solving teaching. To examine this, we have conducted several qualitative semi-structured interviews. The completed interviews with the teachers have been analyzed using the TPACK-framework and show that problem-solving using digital resources have both pros and cons. According to the teachers the advantages are mainly connected to individualization and differentiation, for example it is easy to find and adjust tasks to each pupil’s level. The disadvantages concern the function of digital teaching aids, among other things, there are too few and too simple problem-solving tasks. Overall digital resources match the teacher’s expectations, but the result also indicate the potential for development.