Studien undersöker lärares användning av och inställning till att arbeta med digitala lärresurser inom ämnet matematik, för att på så sätt förhålla sig till ett multimodalt arbetssätt. Detta för att vidare se om lärare i F-3 anser att digitala lärresurser går att använda som en alternativ metod för att främja elevers matematikinlärning. För att besvara detta används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med stöd av det multimodala perspektivet. Studiens resultat visar att de deltagande lärarna är positiva till att använda ett multimodalt arbetssätt och ser dess nytta. I diskussionen diskuteras studiens resultat och metod utifrån hur vi hade kunnat göra saker annorlunda och hur det hade påverkat resultatet. Slutsatsen från studien är att studiens deltagare har en positiv syn på multimodalt arbete med både fysisk bok och digitala lärresurser i matematikundervisningen. Studien visar även på att lärare främst uppskattar det multimodala när det kommer till administrativt arbete och rättning. Deltagande informanter uppgav att det multimodala är till stor hjälp vid bedömningen.

There has previously been research into teaching methods that contribute and help students with learning difficulties in their mathematics learning. On the other hand, research on whether digital teacher resources contribute to and influence the mathematics learning of students with learning difficulties is limited. In this systematic literature study, learning difficulties include students with mathematics difficulties and/or autism spectrum disorders. The purpose of this literature study was to contribute with research on what new opportunities are added for students with learning difficulties when digital learning resources are used in mathematics teaching. The aim was also to investigate what new possibilities are added to teaching by teachers implementing digital learning resources. The purpose has been investigated through the questions: How do digital learning resources affect the learning process of students with learning difficulties in mathematics? and How do digital learning resources affect teachers' teaching of mathematics for students with learning difficulties? In order to answer the questions, systematic searches have been carried out to find relevant scientific studies which have then been analyzed through a thematic analysis. The results revealed several advantages such as increased student engagement and independence. It also proved to be beneficial for teachers and the design of the teaching.

I mer än 50 år har det pågått en digitalisering av samhället och det pedagogiska fältet. Den här texten ger en kunskapsöversikt över ett antal studier där effekter av digitalisering av undervisningen med fokus på matematik samt hur digitaliseringen påverkar motivationen för eleverna att ta del av undervisningen undersöks. De källor som hänvisas till har å ena sidan enhälligt visat att motivationen att ta del av undervisningen har ökat bland de elever som har deltagit i studierna. Å andra sidan har inte digitaliseringen bidragit till ett enhälligt ökat kunskapsresultat bland nämnda elever.

BakgrundI vårt nutida samhälle använder vi digitala verktyg inom många områden, både privat, iarbetslivet och i utbildningssammanhang. Digitala verktyg har skapat många nyamöjligheter i förskolan och skolan men det har dock inte varit enkelt att finna en balans mellan det gamla och det nya. Digitala verktyg så som den interaktiva tavlan skall fungera som ett hjälpmedel tillsammans med övriga verktyg.SyfteSyftet med min studie är att undersöka hur pedagogerna i en förskola upplever att införandet av den interaktiva tavlan har förändrat deras verksamhet.ForskningsfrågorHur menar pedagogerna att den interaktiva tavlan påverkar deras planering av denpedagogiska verksamheten? Vilka effekter menar pedagogerna att den interaktiva tavlan får på arbetssättet tillsammans med barnen? Hur upplever pedagogerna att den interaktivatavlan påverkar barns lärande? Vilka möjligheter och/eller hinder anser pedagogerna kan uppstå vid användandet av den interaktiva tavlan?MetodJag har genomfört en kvalitativ studie med intervju som huvudsaklig metod.ResultatI mitt resultat kan jag urskilja att pedagogernas kunskap och kompetens är av stor vikt i användandet av den interaktiva tavlan i barngruppen. Jag har också uppmärksammat pedagogernas glädje, lust och engagemang samt en vilja att lära. Pedagogerna såg många möjligheter med att använda den interaktiva tavlan som ett verktyg i vardagen. Tillgängligheten har en påverkan i hur den interaktiva tavlan används i verksamheten. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundStudien tar upp hur förskolan har utvecklats från 1800-talet fram till idag. Från att barnen ska ha fått tillsyn och omsorg till idag där pedagogerna arbetar utifrån barnens intressen och utveckling. I dagens samhälle behöver människor ha en digital kompetens eftersom de bör kunna följa med i samhällsutvecklingen. Vi har idag en läroplan för förskolan där det finns mål om den nya tekniken som pedagogerna ska sträva efter. Det här kan barnen göra genom att leka och experimentera vid surfplattan. Barnen kan även genom samspel med vuxna och andra barn lära sig hur tekniken fungerar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur digitala lärresurser motiveras i förskolan.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie där intervjuer har varit det centrala.ResultatResultatet visar på hur förskolan motiverar beslutet av surfplattan. Det vi har kommit fram till är hur beslutet har tagits till att skaffa surfplattor det vill säga genom diskussioner och att alla var överens. Vissa förskolor använder den mer och vissa använder den inte alls, men vi har sett att det finns utvecklingspotential. Pedagogerna vill utveckla användandet eftersom de ser surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. För att kunna utveckla användandet är det av stor vikt att pedagogerna planerar utefter de didaktiska frågorna: vad, hur och varför. Vi har även kommit fram till att pedagogerna anser att de flesta vårdnadshavarna är positiva till surfplattan i förskolan. / Program: Lärarutbildningen

No description available.

Syftet med undersökningen är att försöka ta reda på om arbete med digitala lärresurser har någon påverkan på elevers prestationer inom området volym i matematik jämfört med traditionell undervisning. Undersökningen genomfördes i en årskurs 6 där klassen delades upp i två grupper. Grupperna bestod av en jämförelsegrupp som utsattes för manipulation och arbetade med volymenheter på dator samt en kontrollgrupp som fortsatte arbeta på det sätt som de var vana vid, dvs traditionellt, i matematikboken matte direkt borgen 6B. Båda grupperna genomförde ett för- och eftertest och blev däremellan undervisade samt arbetade med volymenheter med de två olika metoderna. Testen analyserades och jämfördes för att se vilket arbetssätt som gav bäst resultat. Resultatet visade att båda grupperna presterade bra redan vid förtestet och ökade prestationen lite vid eftertestet. Eleverna i kontrollgruppen presterade dessutom bättre än eleverna i jämförelsegruppen vilket kan bero på att undervisningen med de digitala lärresurserna inte nådde över två nivåer enligt Puenteduras SAMR-modell.

Utvecklingsarbetets syfte är att belysa hur fritidshemslärare nyttjar digitala verktyg och digitala lärresurser i fritidshemmets verksamhet och hur lärare och elever upplever och påverkas av en ökad användning. Utvecklingsarbetet bygger på en aktionsforskning som innefattas av tre olika aktioner som genomförs under en tvåveckors-period. Aktionerna utgår från digitala medier som eleverna använder under fritiden och de digitala verktygen som användes var ipads. Aktionerna var frivilliga för lärare samt elever och syftade till att inspirera och visa på hur och vilka effekter ett ökat användande av digitala verktyg och digitala lärresurser medför. För att synliggöra upplevelserna och påverkan av en ökad användning genomfördeswebbaserade frågeformulär med lärare samt elever både före och efter aktionerna. I aktionerna användes deltagande observationer som ytterligare metodval för datainsamling. Resultatet av aktionerna pekar på diverse ramfaktorer som påverkar i vilken grad nyttjandet görs samt vilka positiva och negativa effekter det ökade användandet medför utifrån lärarnas och elevernas upplevelser av aktiviteterna.

Syftet med undersökningen är att utveckla en förståelse av vad som krävs för en framgångsrik implementering av digitala lärresurser i samhällskunskapen på gymnasiet. Syftet undersöks genom fyra frågeställningar som riktas mot skolors tekniska förutsättningar, lärares digitala kompetens, hur och när digitala lärresurser används samt hur eleverna påverkar lärarnas användning.Undersökningen har en kvalitativ forskningsstrategi som genomförts genom semistruturarade intervjer med sju samhällslärare på tre gymnasieskolor i Malmö.Undersökningen utgår ifrån Mishra och Kohlers teori om TPCK (technical, pedagogical and content knowledge) syftar till att medvetandegöra teknikens dynamiska samband med pedagogiken och ämneskunskapen.Undersökningens resultat visar att samhällslärarna använder digitala lärresurser för att aktualisera och konkretisera sin undervisning samt för att motivera eleverna. De digitala lärresurserna används främst som ett komplemet till tradtionella läromedel i form av sekundärt digitalt material. Användningen påverkas starkt av IT-infrastruktur och lärarkompetens. Lärarna ställer sig postivt till en ökad användning av digitala lärrserser men efterlyser en större pedagogisk vision och utbildning i hur digitala lärresurser kan användas pedagogiskt i undervisiningen. Användingen av de digitala lärresurserna ger upphov till nya problem i undervisningen. Eleverna distraheras av sociala medier och har problem med källkritik. Lärarna försöker utveckla strategier för att förhålla sig till detta.

Denna kunskapsöversikt undersöker hur digitala lärresurser påverkar matematikklassrummet och lärandesituationen i stort. För att svara på vår frågeställning har vi genom en systematisk sökning gjort urval som givit forskningsartiklar med fokus på lärares uppfattningar, som sedan analyseras och jämförs med en tematisk analys. Resultatet av denna kunskapsöversikt indikerar att tillämpningen av digitala lärresurser ökar behovet av digital kompetens hos både lärare och elever. De verktyg och funktioner som medföljer de digitala lärresurserna påverkar matematikinnehållet och utmanar lärarens roll. Olika matematiska förmågor kan stärkas eller utmanas beroende på hur den digitala lärresursen används. Det blir därför viktigt att läraren gör medvetna val inför vilken digital lärresurs som används för att de önskade lärandemålen ska uppnås.