Det digitala har tagit en allt större plats i det svenska samhället och ska även ingå i den undervisning som elever tar del av i svenskämnet. Skrivundervisningen som bedrivs ska erbjuda elever möjlighet att skriva dels digitalt, dels analogt. I kunskapsöversikten har artiklar valts som behandlar delar av förskoleklass och årskurserna 1-6 för att belysa vikten av samarbete i hela skolans organisation. Fokus är att undersöka hur digitaliseringen kopplat till elevers skrivutveckling ser ut, därav är forskningsfrågorna följande: Vad karakteriserar forskning om digitaliseringen kopplat till elevers skrivutveckling? Vilka digitala lärresurser lyfts fram i forskningen kopplat till skrivundervisningen? Till en början genomfördes en litteratursökning där kunskapsöversiktens inkluderingskriterier låg till grund. Sökorden togs fram gemensamt utifrån den första forskningsfrågan då den andra forskningsfrågan tillkom under arbetsprocessens gång. Ett första urval gjordes där titel och abstract lästes och de artiklar som var relevanta lästes i sin helhet av oss båda. Stegen i arbetsprocessen har dokumenterats och beskrivits noggrant, det vill säga arbetet har utförts systematiskt. En analysmetod redogörs för i metodbeskrivningen där digitala lärresurser har kodats. Det som ligger till grund för den här kunskapsöversikten är nio vetenskapliga artiklar som samtliga är genomförda i den svenska skolan. Varierande metoder har använts av de artiklar som valts ut, majoriteten av artiklarna var skrivna på engelska och samtliga var publicerade efter år 2013. Utifrån resultaten går det att utläsa att samtliga studier använt sig av digitala verktyg för att skapa en variation i skrivundervisningen där både det digitala och det analoga skrivandet får utrymme. Överlag lyfts positiva aspekter fram kring användandet av digital teknik. Kunskapen kring digitala verktyg är betydelsefull för både elever och lärare. Bristfälliga kunskaper kring digitala verktyg kan leda till att elever inte får ta del av digital teknik i skolan. Vår slutsats är att det är värdefullt att skapa en variation i skrivundervisningen och att både elever och lärare har en god kompetens kring hur digitala verktyg kan användas i undervisningen.

The progress of the pandemic has affected many people in the outside world and digitalization has therefore reached new levels. Previous research and reports have shown that teachers in mathematics rarely use digital learning resources when teaching in the classroom. With the help of a questionnaire study, the use and knowledge of digital learning resources for primary and middle school teachers and whether the pandemic has had any impact on this is investigated. The analysis of the results will take place in the TPACK in situ framework. This shows that teachers´ use of digital learning resources have increased in connection with the Covid- 19 pandemic. The teachers´ digital competence has to a large extent been developed when the pandemic set new demands and challenges. The study suggests that the effects of the pandemic have led to higher collegial collaboration in the search for and use of digital learning resources. / Pandemins framfart har påverkat många i omvärlden och digitaliseringen har nått nya nivåer. Tidigare forskning och rapporter har visat på att lärare i matematikundervisningen sällan använder digitala lärresurser. Med hjälp av en enkätstudie undersöks låg- och mellanstadielärares användning och kunskap kring digitala lärresurser samt om pandemin har haft någon påverkan på detta. Analysen av resultatet kommer ske med hjälp av ramverket TPACK in situ. Detta visar att lärares användning av digitala lärresurser har ökat i samband med Covid-19 pandemin. Lärarnas digitala kompetens har i hög utsträckning utvecklats när pandemin ställt nya krav och utmaningar. Studien antyder att pandemins effekter har givit ett högre kollegialt samarbete vid sökande och användande av digitala lärresurser.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare på mellanstadiet beskriver användningen av digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena, biologi, fysik och kemi. Metoden för studien har varit av kvalitativ art, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem NO-lärare med erfarenhet av utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet presenteras i åtta kategorier. Kategorierna Naturen som egen resurs, Skapa eller befästa kunskaper (kombinera inne och ute), Dokumentation samt Fånga intresset i stunden svarar mot studiens första frågeställning: Vilka syften beskriver lärarna med att använda respektive inte använda digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogiken i de naturvetenskapliga ämnena? Utifrån studiens andra frågeställning Vilka möjligheter och hinder beskriver lärare med att arbeta med digitala lärresurser kopplade till utomhuspedagogik i de naturvetenskapliga ämnena? identifierades fyra kategorier: Med eleven i fokus (hur de digitalalärresurserna kan skapa möjligheter eller hinder för elevernas lärande), Med Hårdvaran i fokus (hur den specifika hårdvaran skapar möjligheter eller hinder förundervisningen), Lärarens kunskaper och intressen samt Tillgångar. Tidigare forskning om digitala lärresurser kopplat till utomhuspedagogik har ofta fokuserat på enstaka hård- eller mjukvaror. Denna studie tillför en ny infallsvinkel på området då den skapare en bred förståelse för vilka syften, möjligheter och hinder lärare upplever oberoende av specifika digitala lärresurser. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Samhället är väldigt digitaliserat och digitala lärresurser har fått ett stort utrymme på skolan i nästan alla årskurser. Syftet med att använda digitala lärresurser är för att stötta eleverna i deras lärande och utveckling. Digitala lärresurser har ytterligare ett syfte som är att underlätta lärarens arbete. I denna studie kommer en systematiskt litteraturstudie att göras för att undersöka vad tidigare forskning som har fokuserat på digitala lärresurser i matematikundervisning kommer sammanställas. digitala lärresurser inom matematikundervisningen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka användningen av digitala lärresurser under matematikundervisningen samt hur den kan främja elevers lärande. Studien kommer även att ta del av användningen av digitala lärresurser utifrån sociokulturella perspektivet. Resultaten av de sammanställda forskningarna visade att digitala lärresurser av olika slag kan främja elevernas lärande på olika sätt. Det främjar bland annat motivation till lärande, engagemang, problemlösningsförmåga, algebraiska tänkande, tal beräkningar, mönsterigenkänning m.m. Resultatet har även visat att en stor del av bakomliggande aspekter som kan hindra att elevers lärande främjas genom digitala lärresurser är lärarnas brist på kunskap gällande användning av materialet. / Society is highly digitalized and digital learning resources have been given a large space at school in almost all grades. The purpose of using digital learning resources is to support students in their learning and development. Digital learning resources have another purpose, which is to facilitate the teacher's work. In this study, a systematic literature study will be done to investigate what previous research that has focused on digital learning resources in mathematics education will be compiled. digital learning resources in mathematics teaching. The purpose of this literature study is to investigate the use of digital learning resources during mathematics teaching and how it can promote student learning. The study will also considerthe use of digital learning resources based on the socio-cultural perspective. The results of the compiled research showed that digital learning resources of various kinds can promote students' learning in different ways. Among other things, it promotes motivation for learning, commitment, problem-solving skills, algebraic thinking, number calculations and pattern recognition. The results also show that a large part of the underlying aspects that can prevent students' learning from being promoted through digital learning resources is the teachers' lack of knowledge regarding the use of the material

I dagens skolor används digitala lärresurser flitigt i matematikundervisningen trots att det visats i studier att digitala lärresurser inte används på ett effektivt sätt. Syftet med denna studie är att sammanställa information om användningen av de digitala lärresurserna i matematikundervisningen i årskurs 1-6 kopplat till elevers lärande. Studien är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning kring ämnet undersöks. I resultatet framkommer tre huvudresultat. Det första huvudresultatet handlar om att elevernas motivation kan öka med hjälp av digitala lärresurser. Det andra huvudresultatet beskriver utvecklingen av olika förmågor som kan uppkomma med hjälp av digitala lärresurser. Det sista och tredje huvudresultatet handlar om negativa effekter som kan uppkomma av användningen av digitala lärresurser. Interaktionen mellan lärare och elev kan försämras när digitala spel används i undervisningen. Det tredje huvudresultatet ger en tydlig bild av lärares brister på kunskaper om digitala lärresurser vilket påverkar elevers lärande. En slutsats som vår studie landar i är att mer forskning om matematikundervisningen som grundar sig helt på användningen av digitala lärresurser behövs för att tydligare kunna se vad effekterna på lärandet blir / In today's schools digital learning resources are used diligently in mathematics, even though studies have shown that they are not used efficiently. The purpose of this study is to compile information regarding the use of digital learning resources in mathematics connected to pupils' learning in years 1-6. The study is a systematic literature study where previous research about the subject is investigated. Three main results are presented. One of the results is associated with the possibility of raising student motivation by the use of digital learning resources. Another result describes the development of different skills by the use of digital learning resources. The final result presents negative effects that may follow from the use of digital learning resources. The third main result gives a clear picture of teachers’ lack of knowledge regarding digital learning resources, which directly affects pupils’ learning. A conclusion drawn by this study is that more research regarding teaching of mathematics based solely on the use of digital learning resources is required to more clearly see the effects on pupils’ learning

Digital technology has made great progress in a relatively short time, which has led to new needs emerging to take advantage of the opportunities provided thanks to the digitization of society. The digital progress has resulted in teaching conditions being changed. The curriculum standards that all pupils should have equal opportunities to be good democratic citizens, demand today that digital competence needs to be provided to pupils. In the revised curriculum for the subject of mathematics it is written that mathematical activities must be linked to digital progress. It also says in the aim of the subject that teaching should give pupils the opportunities to develope knowledge of using digital tools. The result of the study states that the pupils´digital competence is of great significance for their development in mathematics when using digital tools and digital learning recources. The result also shows that one needs to compensate for pupils´previous knowledge regarding digital competence. / Den digitala tekniken har på relativt kort tid gjort stora framsteg, det har lett till att det uppstått nya behov för att ta tillvara på de möjligheter som ges tack vare samhällets digitalisering. Den digitala utvecklingen har gjort att förutsättningarna för undervisning har förändrats. Läroplanskravet att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar att vara fullvärdiga demokratiska medborgare gör att lärare idag behöver ge eleverna en digital kompetens. I den reviderade läroplanen för ämnet matematik står det att de matematiska aktiviteterna ska vara kopplade till den digitala utvecklingen. Det står också i ämnets syfte att undervisningen ska utveckla kunskaper i användandet av digitala verktyg. Resultatet av studien visar att elevernas digitala kompetens har stor betydelse för deras utveckling i matematiken vid användandet av digitala verktyg och digitala lärresurser. Resultatet visar även att lärare behöver kompensera för elevers olika förkunskaper gällande digital kompetens.

Från och med höstterminen 2018 är programmering en del av kursplanen i matematik, och har då placerats under det centrala innehållet för algebra. Trots att det inte är obligatoriskt förrän höstterminen har lärare redan börjat undervisa i programmering, och appar är då en populär lärresurs. Hur väl stämmer apparna för programmering överens med kursplanen i matematik, och hur väl lämpar de sig för undervisning på lågstadiet? Med utgångspunkt i dessa frågor gjordes en analys av 14 programmeringsappar som riktar sig till lågstadieåldrarna, 6-10 år. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med en analysmodell som baserats på kursplanen i matematik, teorier om pre-algebra samt kriterier som lärare anser viktiga för en bra app. Studien visar att apparnas lämplighet för matematikundervisning varierar, men att det är de appar som är utformade som spel som stämmer bäst överens med kursplanen i matematik. Det är också dessa appar som har en pedagogisk utformning som lämpar sig bäst för undervisning på lågstadiet. Resultatet av studien ifrågasätter dock valet att placera programmering under algebra i läroplanen, då kopplingen däremellan inte är helt tydlig. / Starting in the fall of 2018, programming is a part of the Swedish curriculum for mathematics and has been placed under the core content for algebra. Even though it is not obligatory until the fall, some teachers have already started teaching about programming using apps as a digital learning resource. How well do the programming apps fit with the curriculum for mathematics, and how suitable are they to be used in primary school education? With these questions in mind an analysis was made of 14 programming apps for children 6-10 years old. The study is a qualitative content analysis with an analysis model based on the curriculum for mathematics, theories about pre-algebra and criteria that teachers believe to be important in the choice of a good app. The study shows that the apps’ suitability for mathematics education vary, but it is the apps that are designed as games that fit best with the curriculum for mathematics. These apps also have the pedagogical design that suits best for primary school education. The study’s results question the choice of placing programming under algebra in the curriculum, since the connection between the areas is not quite clear.

Dagens samhälle har blivit allt mer digitaliserat och så även skolan. Syftet med undersökningen är att se hur betydelsefull lärares digitala kompetens och användning av digitala verktyg är samt vilka utmaningar som finns i dagens skola med digitala verktyg. I litteraturgenomgången framkom det att lärare behöver ha en hög digital kompetens för att undervisningen nu har blivit mer digitaliserad. En viktig aspekt som har påpekats är tidsbristen som lärarna kämpar med för att hinna planera en digital undervisning samtidigt som de måste jobba med att öka sin egen digitala kompetens. Vid insamling av empiri har det gjorts digitala enkäter som lagts i Facebookgrupper för lärare som undervisar i svenska årskurs 4–6. Det har också gjorts djupintervjuer med lärare som har deltagit i enkäten. I resultatet har det kunnat utläsas att flera lärare i Sverige har fått lite eller ingen utbildning inom arbetet med digitala verktyg. Det framkom dessutom att lärare fortfarande kämpar med teknikstrul. Den största utmaningen för lärarna är det didaktiska arbetet med digitala verktyg som har hamnat i skymundan för de tekniska problemen. Slutsatser har kunnat dras att det skulle varit gynnsamt för lärarna att använda en av de utskrivna modellerna vid introducering och användandet av digitala verktyg.

As a consequence of society's constant digitalization, the demands for digital competence increases. The educational system is no exception, and teachers should be considered a central component regarding the integration of digital learning resources in education. Therefore, the purpose of this study is to investigate whether or not the use of digital learning resources in mathematics education in grades 1–3 is affected by the self-perceived digital competence and attitudes of teachers, and, if so, how it is affected. To fulfill this purpose a qualitative study was conducted, which included interviews with thirteen teachers working in selected grades. The results showed that each and every teacher had a positive attitude, as well as a high usage of digital learning resources in mathematics education. The results also showed that this did not automatically imply a critical approach or awareness regarding the use of these kind of resources and its effect on mathematics education. This indicates that the majority of the respondents have deficiencies regarding the ability to combine digital resources with pedagogical content knowledge when teaching mathematics. The conclusion of the study is that teachers’ self-perceived digital competence and attitudes affected the use of digital learning resources, and that these aspects in turn were affected by numerous other factors. The self-perceived digital competence was affected by the individual interpretation of the same notion, which in the long run seemed to affect the critical approach towards the use of digital learning resources. The factors that turned out to have the most effect on teachers’ attitudes were shortage of time and level of interest. Overall, this indicates that more time needs to be given in order for teachers to enhance their competence through education and collaboration between colleagues. This in order to prevent teachers' individual actions affecting the equivalence of education. / I takt med samhällets ständigt pågående digitaliseringsprocess ställs också allt högre krav på digital kompetens. Skolans värld är inget undantag, och läraren bör här betraktas som en central komponent i arbetet med att integrera digitala lärresurser i undervisningen. Syftet med denna studie var därför att undersöka om användandet av digitala lärresurser i matematikundervisningen i årskurs 1–3 påverkas av lärarens självupplevda digitala kompetens och attityd, och i så fall på vilket sätt. För att uppfylla detta syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med tretton verksamma lärare i valda årskurser. Resultatet visade att samtliga lärare hade en positiv attityd, samt en hög användningsfrekvens av digitala lärresurser i matematikundervisningen. Resultatet visade dock hur detta inte automatiskt innebar ett kritiskt förhållningssätt eller en medvetenhet kring användandets påverkan på matematikundervisningen. Detta indikerar att majoriteten av respondenterna har brister gällande förmågan att integrera digitala lärresurser i matematikämnet på ett ämnespedagogiskt sätt. Studiens slutsats är således att lärarnas självupplevda digitala kompetens och attityd påverkade användningen, samt hur dessa aspekter i sin tur påverkades av en mängd andra faktorer. Den självupplevda digitala kompetensen var påverkad av den individuella tolkningen av samma begrepp, vilket i slutändan tycks påverka det kritiska förhållningssättet kopplat till användandet av digitala lärresurser. De faktorer som visade sig påverka lärarnas attityder i störst omfattning var tidsbrist och den egna intressenivån. Sammantaget indikerar detta att det finns ett behov av att tid avsätts för kompetensutveckling och kollegialt lärande, för att förhindra att lärares individuella agerande påverkar matematikundervisningens likvärdighet.

Studiens syfte är att kartlägga hur lärarhandledningar kan stödja lärares matematikundervisningmed digitala lärresurser, samt att belysa eventuella skillnader mellan olika lärarhandledningar med avseende på detta. Tre lärarhandledningari matematik för grundskolans årskurs tre undersöks med hjälp av riktad kvalitativ innehållsanalys och de valda lärarhandledningarna jämförs mot ett teoretiskt ramverk beståendes av Davis och Krajciks (2005) principer för hur läromedel bör utformas så att de stödjer lärares undervisning. Resultatet visar att lärarhandledningarna skiljer sig åt ifråga om vilka av Davis och Krajciks (2005) principer som finns representerade och hur detaljerat stödet gällande digitala lärresurser skrivs fram. / The aim of this study is to identify how teachers’ guides can support mathematics teaching with digital curriculum resources, and to highlight possible differences between teachers' guides in this regard. Three mathematics teachers' guides for grade three are examined by means of targeted qualitative content analysis and these chosen teachers’ guides are compared against a theoretical framework consisting of Davis and Krajcik's (2005) design heuristics for educative curriculum materials. The results show that the teachers' guides differ in terms of which of Davis and Krajcik's (2005) design heuristics are represented and how detailed the support regarding digital curriculum resources is.