Fastighetsbranschen anses vara en av de branscher som mer motvillig än andra när det kommer till digital utveckling. Varför? När det även på högsta politiska nivå har sagts att Sverige ska vara bäst i världen på att använda och utnyttja digitaliseringens möjligheter, är det lätt att förstå att digitaliseringen som sådan är här för att stanna. Vid uppförandet av en smart byggnad utgör effektivisering av förvaltningen en stor del. Hur effektiv denna förvaltning är, kan antas till viss del vara beroende av hur effektiva andra branscher är. Det vill säga hur långt systemleverantörer eller andra branscher som på något sätt har en koppling till fastighetsförvaltning har kommit i sin egen digitalisering - vilket är vad denna uppsats är ämnad att besvara. Den slutsats som kan dras från undersökningens resultat är att det finns en koppling mellan hur långt aktörer med koppling till fastighetsförvaltning har kommit i sin digitalisering, och om detta effektiviserar arbetet med förvaltning. Detta främst för de som jobbar med någon typ av förvaltning. Dessutom ges man som läsare en överblick över hur långt vissa branscher har kommit i sitt arbete med digitalisering, utifrån respondenternas svar på den enkät som skickats ut. / The real estate and construction industry is typically viewed as the more reluctant to change, at least when one is talking about digitalization. Why is this so? When discussions on the highest political level are made regarding Swedens’ digitalization strategy, saying we are aiming at being the best in the world at utilizing the benefits of digitization, it is easy to assume that digitalization as a phenomenon is here to stay. When a smart building is being planned, as well as built, making facility management more effective plays a big part. How effective it is, is very easily correlated to how far industry actors have come in their own digitalization. That is, how far have actors in industries linked or associated with facility management come regarding their own digitalization - which is what this essay intends to answer. The conclusion that can be drawn from the survey results is that there is a connection between how far actors, that in some way are working property management, have come in their digitalisation, and how this streamlines the work with management. In addition, readers are given an overview of how far certain industries have come in their work with digitalization based on the respondents' answers to the questionnaire that was sent out.

Under det senaste decenniet har många, om inte samtliga certifieringssystem för byggnader varit utformade för att kunna certifiera utifrån en miljö- och hållbarhetsaspekt. Syftet med denna studie är därvid att undersöka i vilken utsträckning miljöcertifieringar tar hänsyn till smarta tekniker i byggnader och om det finns plats för ett nytt certifieringssystem för smarta byggnader. Studien jämförde tidigare forskning rörande smarta byggnader och gröna byggnader med fyra existerande certifieringssystem. Därtill genomfördes en intervju för att undersöka det potentiella behovet av certifieringssystem för smarta byggnader. Studien påvisade att det i dagsläget är möjligt att certifiera smarta byggnader men då ur en miljöaspekt vilket leder till att information om byggnadens digitala funktioner och komponenter inte nådde ut till marknaden. Därtill framkom det genom studien att utmaningen med ett certifieringssystem för smarta byggnader är att hitta lämpliga mätområden som ligger till grund för certifieringen samt hur implementeringen av ett sådant system skulle gå till. / During the last decade, many if not all building certification systems have been formed for the certification of environmental aspects only. The purpose of this study was therefore to examine to what extent environmental certifications take smart solutions into consideration and to see if there was room for a new certification system for smart buildings. Furthermore, the possible need for another certification system for smart buildings was evaluated. The study compared previous research in smart buildings and green buildings in relation with four existing certification systems. An interview was conducted to investigate the possible need for a certification system for smart buildings. The study found that it is possible to certify smart buildings today but primarily in an environmental aspect which leads to a loss of information about the buildings that never reach the market. Additionally, the study concluded that the challenge in smart certifications is to find appropriate measurements and how the implementation itself should be conducted.

Digitaliseringens framfart har frambringat ett värdefullt verktyg inom förvaltningen – digital tvilling. Ett sätt att digitalt avbilda ett objekt, en fysisk motpart med information om objektets egenskaper, användning mm. Etableringen inom andra branscher har mer eller mindre varit påtaglig. Däremot har utvecklingen specifikt inom fastighetsbranschen stagnerat en aning gentemot övriga. Rapporten syftar därmed till att undersöka inte bara de eventuella utmaningar, utan även de potentiella möjligheter som digital tvilling kan tänkas medföra inom fastighetsbranschen. Utöver det har en undersökning om definitionsgrunden för digital tvilling genomförts för att ytterligare avgränsa arbetet. Som ett tillägg har andra frågeställningar, relaterat till implementeringen av digital tvilling, beaktats.  Det som kan konkluderas beträffande arbetet, handlar främst om de incitament som krävs för att implementera digital tvilling, de utmaningar och möjligheter som finns förestående samt vilka åtgärder som krävs för att konceptet ska bli applicerbart i underhållsplanen. Resultatet från denna information har uthämtats från litteraturstudie och inte minst intervjuer. Där slutsatsen som kan dras är hur arbetet har effektiviserats och medfört till bland annat kostnadsbesparingar och effektivare arbetssätt i förvaltningen. Utmaningar fanns dock vad gäller att hålla sig uppdaterat beträffande informationen i underlaget och nya arbetssätt med att göra den digitala tvillingen lätthanterlig för berörda aktörer. Slutligen krävs det även engagemang och att sakkunniga inom området är mottaglig för den nya tekniken som har presenterats, både för att implementeringen av digital tvilling ska initieras och för att den inte minst ska bli användbar i underhållsplanen. / The rise of digitalization has produced a valuable tool in property management– digital twin. A way to digitally create and depict an object, a physical prototype with information about the object's properties, usage, etc. The implementation in other industries has more or less been succesful. However, the development, particularly in the real estate industry, have stagnated somewhat compared to forementioned industries. The report thus aims to examine and study the potential challenges and opportunitites that digital twin may bring in the real estate industry. In addition, a study on the definition basis for digital twin has been carried out to further delimit the study. As an addition, other research questions related to the implementation of digital twin have been taken into account. What can be concluded regarding the work is mainly about the incentives required to implement digital twin, the challenges and opportunities that are imminent and what measures are required for the concept to be applicable in the maintenance plan. The results of this information have been obtained from literature studies and interviews. Where the conclusion that can be drawn is how the work has been streamlined and brought, among other things, cost savings and more efficient working methods in property management. However, there were challenges in keeping up to date with the information in the basis material and new ways of working to make the digital twin easy to manage for stakeholders. Finally, it also requires commitment and that experts in the field are receptive to the new technology that has been presented, both for the implementation of digital twin to be initiated and for it to be useful in the maintenance plan.

Digitaliseringen har under lång tid revolutionerat många branscher. Fastighetsbranschensomställning har varit långsam även om digitaliseringen nu börjat ta fart även där. Denklassiska affärsmodellen har länge varit lönsam och det innebär ett risktagande att ta förstasteget. Trots att det verkar finnas uppenbara fördelar med att digitalisera sin verksamhet sågår det långsamt för beslutsfattarna i branschen att implementera nya lösningar. Syftet meddetta arbete är att identifiera faktorer som hindrar kommunala bolag att implementera digitalalösningar i sin förvaltningsverksamhet, samt se ifall det finns en signifikant skillnad mellanolika faktorer med avseende på yrkestitel, ålder, tid i branschen, eller kön. Med hjälp avfaktoranalys och oberoende T-test har arbetets frågeställningar kunnat besvaras. Den datasom analysen grundar sig i har insamlats genom en enkätstudie av kommunalafastighetsbolag i Sverige. Tre faktorer som hindrar bolagen från att digitalisera sinförvaltningsverksamhet identifierades i denna studie. En institutionell faktor, enflexibilitetsfaktor och en komplexitetsfaktor. En signifikant skillnad observerades för hurkomplexa man anser att digitala lösningar är. De respondenter som var över 40 år gamla,samt de som jobbat mer än 10 år i branschen ansåg i högre grad att lösningarna är förkomplexa jämfört med de som är 40 år eller yngre, samt de som jobbat 10 år eller mindre. / Digitalization has for a long time revolutionized multiple industries. The digitalization of thereal estate industry has been slow, even though digitalization has now begun to pick up speedthere as well. The classic business model has long been profitable and it involves taking arisk to take the first step. Although there seem to be obvious advantages to digitalizing theirbusiness, it is taking a long time for decision makers in the industry to implement newsolutions. The purpose of this work is to identify factors that prevent municipal companiesfrom implementing digital solutions in their property management, and to see if there is asignificant difference between different factors with regard to professional title, age, time inthe industry, or gender. With the help of factor analysis and independent T-tests, the work'squestions have been answered. The data on which the analysis is based have been collectedthrough a survey of municipal real estate companies in Sweden. Three factors that preventcompanies from digitizing their property management operations were identified in thisstudy. An institutional factor, a flexibility factor and a complexity factor. A significantdifference was observed for how complex digital solutions are considered to be. Therespondents who were over 40 years old, as well as those who worked more than 10 years inthe industry considered to a greater extent that the solutions are too complex compared withthose who are 40 years or younger, and those who worked 10 years or less.

Purpose - This study addresses the gap concerning the barriers of integrating actors and digital assets into digital platforms (DPs) within an existing business ecosystem. To achieve this, the following two research questions: What are the barriers when integrating business ecosystem actors into a DP? and What are the barriers when integrating digital assets into a DP? are answered.  Method - A qualitative single case study was conducted on a Swedish goods transport ecosystem (GTE) where informants of 12 different firms were interviewed. This was followed by a thematic analysis, utilizing the data obtained from 15 semi-structured interviews that engaged various actors within the GTE. The actors either possessed firsthand experience in successfully integrating a DP or expressed an interest in such integration. Findings - The analysis resulted in 14 different issues categorized within 6 barriers in the 2 main areas based on RQ1 and RQ2. The identified barriers included Competition and Conflicts of Interest, Organizational and operational differences, Regulation, Integrity, and Compliance, Need of digital infrastructure, Data transparency and Data sharing and Data Standardization and Data quality. Despite the clear need for standardized data, there is a lack of incentives for investment in this. Additionally, the fear of losing data integrity outweighs the benefits of increased data availability between the actors of the GTE.  Implications - This study adds to existing literature by identifying the barriers to integrating actors and digital assets into DPs within a business ecosystem. It maps out these barriers as perceived by business ecosystem actors during the integration process. The study also offers 3 focus areas for managers to utilize in the integration process, providing insights to overcome barriers and improve actor and digital asset integration. Limitations and future research - The case study investigated a logistical ecosystem in Sweden, highlighting the need for future research to explore other business ecosystem settings. Further investigation is required into the focus areas identified in this study and their implications for barrier mitigation. / Syfte - Denna studie behandlar gapet gällande hinder för att integrera aktörer och digitala tillgångar i digitala plattformar (DP) inom ett befintligt affärsekosystem. För att uppnå detta besvaras följande två forskningsfrågor: Vilka är hindren vid integration av aktörer i ett affärsekosystem i en DP? och Vilka är hindren vid integration av digitala tillgångar i en DP? Metod - En kvalitativ fallstudie genomfördes på ett svenskt godstransportekosystem (GTE) där informanter från 12 olika företag intervjuades. Detta följdes av en tematisk analys, som använde data från 15 semistrukturerade intervjuer som engagerade olika aktörer inom GTE. Aktörerna hade antingen direkt erfarenhet av att framgångsrikt integrera en DP eller uttryckte intresse för sådan integration. Resultat - Analysen resulterade i 14 olika problem kategoriserade inom 6 hinder i de 2 huvudområdena baserade på RQ1 och RQ2. De identifierade hindren inkluderade Konkurrens och intressekonflikter, Organisatoriska och operativa skillnader, Regelverk, Integritet och efterlevnad, Behov av digital infrastruktur, Datatransparens och Datadelning samt Datastandardisering och Datakvalitet. Trots det tydliga behovet av standardiserade data saknas incitament för investering i detta. Dessutom överväger rädslan för att förlora dataintegritet fördelarna med ökad data tillgänglighet mellan aktörerna i GTE. Implikationer - Denna studie bidrar till befintlig litteratur genom att identifiera hindren för att integrera aktörer och digitala tillgångar i DP inom ett affärsekosystem. Den kartlägger dessa hinder så som de uppfattas av affärsekosystemets aktörer under integrationsprocessen. Studien erbjuder också 3 fokusområden för ledare att använda i integrationsprocessen, vilket ger insikter för att övervinna hinder och förbättra aktörs- och digital tillgångsintegration. Begränsningar och framtida forskning - Fallstudien undersökte ett logistiskt ekosystem i Sverige, vilket påvisar behovet av framtida forskning för att utforska andra affärsekosystem. Vidare forskning behövs kring de fokusområden som identifierats i denna studie och deras implikationer för att mildra de funna hindren.

No description available.

SAMMANFATTNING Datum:                      2024-05-29   Nivå:                          Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 Hp Institution:                 Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:            Nimo Mahamed Elmi          Hoodo Muhumud             Nimo Hassan                                                         02/07/13                           02/07/05                     02/03/02 Titel:                          Rykteshantering inom banksektorn.  Handledare:               Dariusz Osowski Nyckelord:                 Rykteshantering, digitalisering, AI, legitimitet, RMT Forskningsfråga:       Hur har digitaliseringen, speciellt artificiell intelligens påverkat                               hanteringen av svenska bankers digitala rykte?  Syfte:       Syftet med studien är att utforska fenomenet rykte och dess hantering i en digitaliserad affärsmiljö. Utgångspunkten för studien är att göra en fördjupad undersökning av hur AI har påverkat hanteringen av ryktesrisker. Metod:     Uppsatsen är en kvalitativ studie med strukturerad intervjumetod. Insamlingen av empirin gjordes genom intervjumetodik och gör empirin primärkälla. Slutsats:     AI och digitaliseringen generellt har förändrat banksektorn på många sätt. Bland   annat övervakningen där avancerade algoritmer och system används för att förbättra säkerheten och hanteringen av ryktesrisker. Den har också effektiviserat bankernas arbetsprocess och avlastat personalens arbetsbörda. Slutligen har den även ökat banktillgängligheten genom att erbjuda kunderna digitala plattformar som förenklat kommunikationen mellan organisation och intressent. Genom dessa strategier etablerar bankerna en hållbar digital närvaro. / ABSTRACT Date:           2024-05-29 Level:        Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:       School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:         Nimo Mahamed Elmi                     Hoodo Muhumud                 Nimo Hassan                                                               02/07/13                         02/07/05                      02/03/02 Title:                      Reputation management in banking sector. Supervisor:             Dariusz Osowski Keywords:               Reputation management, digitalization, AI, legitimacy, RMT Research question:   How has digitalization, especially artificial intelligence, affected the management of Swedish bank´s digital reputation? Purpose:                 The aim of the study is to explore the phenomenon of reputation and its management in a digitized business environment. The starting point for the study is to conduct an in-depth investigation into how AI has affected the management of reputational risks. Method:              The study is a qualitative study with a semi structured interview method. The collection of the empirical evidence was done through interview methodology and makes the empirical evidence a primary source. Conclusion:         AI and digitization in general have changed the banking sector in many ways. Among other things, monitoring where advanced algorithms and systems are used to improve security and the management of reputational risks. It has also streamlined the banks' work process and relieved the staff's workload. Finally, it has also increased banking accessibility by offering customers digital platforms that have simplified communication between organization and stakeholders. Through these strategies, the banks establish a sustainable digital presence.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva verksamma arbetsterapeuters förekomst av teknikstress i arbetet och om det förekommer skillnader utifrån ålder. Metod: En kvantitativ metod och en webbaserad enkät användes vid datainsamlingen. Enkäten baserades på den svenska översättningen av enkäten Teknostress bestående av fem kategorier; Teknisk belastning, Teknisk invasion, Teknisk komplexitet, Teknisk otrygghet och Teknisk osäkerhet. Enkäten delades genom den svenska Facebook gruppen “Arbetsterapeuter på facebook”. Vid analysering av påståendena sammanställdes deltagarnas median på samtliga påståenden för att beskriva respektive kategori. Chi2-test användes vid jämförelse mellan åldersgrupperna inom påståenden och kategorier. Resultat: I studien deltog totalt 131 arbetsterapeuter som arbetat mer än 1 år på sin nuvarande arbetsplats. Resultatet visade att det fanns en förekomst av teknikstress inom kategorierna Teknisk belastning, Teknisk komplexitet och Teknisk osäkerhet. Större delen av deltagarna skattade ingen förekomst av teknikstress relaterat till kategorierna Teknisk invasion och Teknisk otrygghet. Det fanns en signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 22-40 år och 41+ år på kategorin Teknisk komplexitet och på samtliga tillhörande påståenden. En signifikant skillnad förekom även på påstående 2 och 5 inom kategorin Teknisk belastning. Slutsats: Studien visade att en stor del av arbetsterapeuterna påvisade teknikstress i relation till arbetsbelastning och regelbunden förändring av teknik på arbetsplatsen. Hos majoriteten av arbetsterapeuterna har tekniken ingen påverkan på deras fritid eller anställning. Den största skillnaden mellan arbetsterapeuternas åldrar förekom inom kategorin Teknisk komplexitet. Möjlighet för träning och utbildning i användning av IKT kan stödja arbetsterapeuter i sitt arbete. / Aim: The purpose of the study was to investigate and describe the presence of technostress in the work of practicing occupational therapists and whether there are differences based on age. Method: A quantitative method and a web-based survey were used for data collection. The survey was based on the Swedish translation of the questionnaire Technostress consisting of five categories; Techno-overload, Techno-invasion, Techno-complexity, Techno-insecurity and Techno-uncertainty. The survey was distributed through the Swedish Facebook group “Occupational therapists on facebook”. When analyzing the statements, the participants’ median was compiled on all statements to describe each category. Chi-squared test was used when comparing the age groups within statements and categories. Results: A total of 131 occupational therapists participated in the study who had worked for more than one year at their current workplace. The result showed that there was a presence of technostress within the categories Techno-overload, Techno-complexity and Techno-uncertainty. Most of the participants reported no technostress related to the categories Techno-invasion and Techno-insecurity. There was a significant difference between the age groups 22-40 years and 41+ years in the category Techno-complexity and all related statements. A significant difference also occurred on statements 2 and 5 within the category Techno-overload. Conclusion: The study showed that a large part of the occupational therapists demonstrated technostress in relation to workload and frequent change of technology at the workplace. For the majority of the occupational therapists the technology had no impact on their leisure time or employment. The biggest difference between the occupational therapists’ ages occurred in the category Techno-complexity. Opportunities of training and education in the use of ICT can support occupational therapists in their work.

I en allt mer digitaliserad värld genomgår revisionsbranschen en omfattande digitalisering. Detta ställer nya krav på teknisk kompetens hos revisorer vilket i sin tur ställer högre krav på organisationer att säkerställa att dess medarbetare får den kompetensutveckling som krävs. Studiens syfte är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat revisionsbranschen samt hur de stora revisionsbolagen arbetar med teknisk kompetensutveckling för att möta dagens och morgondagens behov av tekniskt kunnande. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer med anställda från de fyra stora revisionsbolagen, även benämnda som The Big Four. En tematisk analys genomfördes på empirin som utgick från studiens analysmodell, vilken grundar sig på relevant tidigare forskning. Studiens resultat visar att digitaliseringen har haft en omfattande påverkan på branschen, där digitala verktyg blivit en viktig del av arbetet vilket har haft en positiv inverkan på effektivitet och revisionskvalitet. Teknisk kompetens har blivit allt viktigare för revisorer och de studerade organisationerna arbetar aktivt med en kombination av metoder för kompetensutveckling för att vidareutveckla sina anställdas kompetens.

This thesis explores the impact of digitalization on the audit profession and its effects on the roles and competencies of auditors. As technology advances, it facilitates the automation of routine tasks and the use of sophisticated data analysis tools, thereby transforming traditional audit methods. The aim of this study is to analyze how these changes affect the roles of auditors and to identify the competencies required in the digital era. The methodology includes a literature review combined with qualitative research through semi-structured interviews with practicing auditors. The study focuses on three main areas: the impact of digitalization on the auditor's role, the competencies needed for handling digital tools, and the challenges faced by audit firms. Findings suggest that digitalization not only streamlines the audit process but also necessitates new competencies in new regulations, data analysis, and understanding of new business models. Audit firms need to invest in technology and training to address challenges such as resistance to change and the shortage of required skills. In conclusion, the study emphasizes the importance of continuous skills development and adaptability among auditors to continue delivering high-quality services in an increasingly digital future.