• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • 1
  • Tagged with
  • 8
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Digital diktering : en aktör i sjukvården

Ludvigson, Magnus, Mattsson, Tomas January 2002 (has links)
No description available.
2

Digital diktering : en aktör i sjukvården

Ludvigson, Magnus, Mattsson, Tomas January 2002 (has links)
No description available.
3

Digitalt vs. analogt : en jämförande studie av dikteringsprocessen på två medicinavdelningar

Klang, Ulf, Nilsson, Robert, Tuneberg, Henrik January 2003 (has links)
No description available.
4

Digitalt vs. analogt : en jämförande studie av dikteringsprocessen på två medicinavdelningar

Klang, Ulf, Nilsson, Robert, Tuneberg, Henrik January 2003 (has links)
No description available.
5

Tala tydligt, tack! : En undersökning av kommunikationen mellan läkare och vårdadministratörer

Abrahamsson, Sara, Sågby, Anna January 2024 (has links)
Kommunikation inom hälso- och sjukvården sker dagligen och mellan flera olika yrkesgrupper. Två av yrkesgrupperna är läkare och vårdadministratörer som gemensamt är involverade i arbetet med diktering och transkriberingen av diktat. Bra Liv Gränna vårdcentral ville med vår hjälp undersöka hur kommunikationen såg ut mellan just dessa två yrkesgrupper inom deras verksamhet. Syftet med den här studien är därför att undersöka vilka erfarenheter läkare respektive vårdadministratörer har av kommunikationen mellan dem. Vi har använt oss av kvalitativa metoder, både i form av en enkät samt i form av semi-strukturerade intervjuer. I enkäten har det även funnits ett fåtal frågor med kvantitativ utformning. Valet av metod baserades på att vi ville samla in information om människors tankar och åsikter snarare än att mäta saker i procent eller antal. Vi har parallellt med detta även använt oss av observation för att ta del av läkare och vårdadministratörers dagliga arbete. Metoden för att analysera allt insamlat material är tematisk analys med kategorierna diktat, samarbete, och rutiner.   Resultatet av studien visar att både läkare och vårdadministratörer i teorin är överens om vad som krävs för att kommunikationen mellan dem ska vara god. Problemet är att det inte speglar verkligheten och det finns svårigheter i att applicera de rutiner som finns på det dagliga arbetet. Det uppstår alltså ett kommunikationsgap mellan hur kommunikationen beskrivs, och hur den faktiskt utförs.  Det framkommer också viss okunskap där yrkesgrupperna saknar kunskap om varandra när det kommer till val av kommunikationssätt.  Här identifieras ytterligare ett kommunikationsgap då det, trots rutiner, råder helt delade meningar om på vilket sätt de bäst kan kommunicera med varandra.  Studien identifierar även avsaknaden av naturliga kommunikationstillfällen mellan läkare och vårdadministratörer. De saknas avsatt tid för att konsultera varandra och deras kommunikation sker alltid parallellt med andra arbetsuppgifter. Det leder till att majoriteten av den kommunikationen som sker är skriftlig och den direkta mer personliga kommunikationen uteblir. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>
6

Vad Innebär Det Att Skriva I Skolan? : Diktera – en digital möjlighet i en lärmiljö för alla

Toresson, Anna-Karin January 2021 (has links)
This is a study of quantitative and qualitative methods that aims to gain increased knowledge about primary school students and what it means to write. The study examines if dictation provides a digital opportunity in a learning environment for everyone. The study is a case study. The study has a mixed-methods design with an explanatory Sequential Design. The study is based on empirical methods that consists of two quantitative and two qualitative methods. The quantitative methods are measurement of LIX value of student texts and the students' grades. The qualitative methods are a questionnaire to seven students in eighth grade and a semi-structured interview with a teacher. The study's theoretical framework rests on a socio-cultural perspective, with Vygotsky's theories about language and communication and Säljö´s thoughts about artefacts and dictation as a writing tool. The study uses a hermeneutic perspective to describe the qualitative parts of the study. This perspective is used to describe an interaction between theory and method analysis that provides an opportunity for a deeper understanding. The results of the study show that students think that dictation is a functional writing tool. The results from the questionnaire show that students think it is important to plan their writing before dictation. Furthermore, students discover that they must adapt their voice to the dictation program. By learning the software, the students´ develop their writing ability. Finally, students note that the processing is different and requires different strategies for correcting than traditional writing does. Perhaps the biggest obstacle in itself is that the transcriber needs to have access to a quiet place. The knowledge contribution that is added to the problem area and previous research is a deeper understanding of the factors that affect students' writing through dictation. The study is important and relevant to the teaching profession and contributes to the fact that dictation can be a way of writing for students. The experiences from this study can be a support for teachers in developing their schools´ learning environment. Coupled with teachers' broad repertoire in writing and writing development, this will give more students the opportunity to reach approved knowledge requirements in Swedish compulsory school as Nilholm assert. / <p>Digital presentation</p>
7

Remote User Testing of Dictation Tools : A study investigating which factors impact the user experience of a dictation tool / Användartestning av dikteringsverktyg på distans : En undersökning av vilka faktorer som påverkar användarupplevelsen av ett dikteringsverktyg

Helmisaari, My January 2021 (has links)
Lately, Automatic Speech Recognition (ASR) has improved in both performance and popularity and today the technology can be found in many different products, often in the form of a Voice User Interface (VUI). There are numerous factors to consider when developing a system using this technology. It is essential to comprehend both the user’s experience of using the product and the performance of the ASR. In terms of the user experience, only the user can tell you what is important, which is why user testing is a necessary part of further development. In this study, a test was designed to perform a comprehensive remote user test of the dictation feature Notebook Voice Control in the product BIOVIA Notebook. The aim of the user test was to understand what factors affect the performance of the feature, and when a user is satisfied. To carry out the tests a web-application was designed, created, and deployed. The web-application was integrated with the API of the product being tested and guided the participants through the tests as well as captured the test data. From the test results, it was clear that accurate recognition was highly important in terms of user satisfaction. In order to produce an accurate dictation, dictating in your native language seemed to be a success factor as well as having dictation experience. If you lack dictation experience, training appears to help. The errors that were the most remarkable in the tests and would need immediate attention were errors in the categories of numbers, abbreviations, units, and field-specific words. The issue of the time spent correcting errors was raised, and for some, this was what made them argue that the tool was currently not useful. The majority were positive towards the tool but wanted it to be a bit better, or perhaps they just have to practice using it a bit more. / På senaste tiden har taligenkänning ökat i både träffsäkerhet samt popularitet. Idag är tekniken implementerad i en rad olika produkter, ofta i form av ett röstanvändargränssnitt. Under utvecklingen av ett system som använder denna sorts teknik finns det ett antal faktorer att tänka på. Det är väsentligt att förstå både användarens upplevelse samt hur bra taligenkänningen är. Beträffande användarupplevelsen är det endast användaren som kan berätta vad som är viktigt, vilket är varför användartester är en nödvändig del av vidareutvecklingen. I denna studie designades ett användartest för att utföra en fullständigt utvärdering av dikteringsverktyget Notebook Voice Control som nyligen implementerats i produkten BIOVIA Notebook. Målet med testerna var att förstå vilka faktorer som påverkar träffsäkerheten av taligenkänningen samt när användaren är nöjd med verktyget. För att genomföra testerna skapades en webb-baserad applikation där testerna utfördes. Applikationen var integrerad i den testade produkten via dess API och applikationens uppgift vara att leda deltagarna genom testerna samt fånga testdata. Från resultatet av testerna var det påtagligt att en träffsäker taligenkänning var mycket betydelsefull för att användarna skulle vara nöjda. För att få en så korrekt transkribering av dikteringen som möjligt fanns det två tydliga faktorer som påverkade mest: att vara en erfaren dikterare samt att diktera på sitt modersmål. Om du inte är en erfaren dikterare verkar övning hjälpa med att förbättra dina dikteringsresultat. Av de felaktigheter som uppstod under dikteringarna, var de väsentliga numeriska värden, förkortningar, enheter samt ämnesspecifika ord enligt deltagarna. Dessa felaktigheter var sådana som deltagarna tyckte var tvungna att rättas till på en gång. Tiden som läggs på att rätta fel togs också upp som ett problem, på grund av detta tyckte ett antal deltagare att dikteringsverktyget inte var användbart i nuläget. Majoriteten var dock positiva till verktyget men ville att det skulle vara lite bättre för att använda det, eller så behövde de kanske öva lite mer.
8

Att skriva eller att tala in text? Likheter och skillnader i textkvalitet och textlängd med och utan tal-till-text-teknik / Similarities and differences in students' text quality and text length when typing with keyboard compared to when using speech-to-text technology.

Treml, Felicia, Claesson, Pontus January 2021 (has links)
Att kunna uttrycka sig skriftligt är en förutsättning för delaktighet i samhället och att kunna utbilda sig inför yrkeslivet. Forskning visar att kompensatoriska hjälpmedel i form av assisterande teknik för individer med läs- och skrivsvårigheter är särskilt viktigt i inlärningssammanhang. Denna studie undersökte likheter och skillnader i elevers textkvalitet och textlängd vid skrivande med tangentbord jämfört med användning av assisterande teknik i form av tal-till-text-program. I studien deltog 41 svenska mellanstadieelever. Resultaten visade att användning av taligenkänningsprogram, varigenom elever får producera text genom att tala istället för att skriva med tangentbord, genererar både längre texter och texter av högre kvalitet. Tal-till-text-program sparade också tid jämfört med skrivande med tangentbord. Utifrån dessa resultat så kan taligenkänningsteknik medföra pedagogiska fördelar. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och metodologiska begränsningar. Mer forskning behövs bland annat i syfte att förstå hur långsiktig användning av assisterande teknik kan påverka elevers skrivförmåga. / Being able to express yourself in writing is a prerequisite for academic success and participation in society. Research shows that compensatory aids in the form of assistive technologies for individuals with reading and writing difficulties are particularly important in learning contexts. This study examined similarities and differences in students’ text quality and text length when typing with keyboard compared to when using a particular type of assistive technology in the form of a speech-to-text program. The study comprised of 41 Swedish middle school pupils. The results showed that using speech recognition software, whereby students are allowed to produce text by speaking instead of typing, generates both longer texts and higher-quality texts. Speech-to-text programs were also significantly more time efficient. Based on these results, speech recognition technology can bring educational benefits. The results are discussed based on previous research and methodological limitations. More research is needed, among other things, in order to understand how long-term use of assistant technology can affect students’ writing ability.

Page generated in 0.0858 seconds