<p>The aim of this master-thesis is to investigate the emergence of bureaucratic drift in connection with implementation of EU-legislation in Sweden. To narrow it down I have chosen to look at the Swedish implementation of the Working Time Directive, directive 93/104/EG. To be able to fulfil the purpose of this master-thesis I have used two research questions; [1] How did Sweden implement the Working Time Directive into Swedish law? and [2] Why did Sweden omit to correct implement the Working Time Directive? To be able to understand and explain the situation I have used the principal-agent perspective as a theoretical framework. An analysis of motives has been used as analytical method.</p><p>The results from the analysis show that Sweden, in order to keep the contractual model used on the labour market, which is a part of the well known Swedish model, shirked while implementing the directive and implemented as to be able to fulfil its own agenda. This gives a new dimension to implementation research, since Sweden and Scandinavia is considered a ‘black hole’ regarding research on implementation in connection with EU-legislation.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur kassapersonalens förutsättningar för att förhindra penningtvätt kan förklaras med hjälp av beslutsteorier. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsmetoden för uppsatsen är kvalitativ, med en abduktiv ansats. Den för studien valda empiriska metoden är semi-strukturerade intervjuer där respondenterna är valda med hjälp av subjektivt urval samt ett så kallat snöbollsurval. Teoretisk referensram: Som bakgrund till studien ligger såväl internationella direktiv och rekommendationer som svensk reglering av penningtvätt och finansiering av terrorism. Vi har också utgått från befintliga teorier kring regleringens betydelse, samt teorier om den riskbaserade regleringen. Den teoretiska referensramen innehåller dessutom tre olika beslutsteorier. Slutsats: Vår slutsats är att kassapersonalen anser sig ha de rätta förutsättningarna för att kunna förhindra penningtvätt. Men brister i hanteringen av penningtvätt visar att förutsättningarna inte är tillräckliga. / Purpose: The purpose of the thesis is to describe how bank tellers have the opportunity to prevent money laundering by applying different decision theories. Theoretical and empirical method: The research method of the dissertation is qualitative, with an abductive approach. The chosen empirical method is semi-structured interviews where the respondents are selected with a subjective selction and a so called snowball selection. Theoretical approach: Behind the study are both international directives &amp; recommendations and Swedish statutory laws of money laundering and financing of terrorism. We have also originated from existing theories about the importance of the regulation and theories about the risk-based regulation. The theoretical approach also contains three different decision theories. Conclusion: Our conclusion is that bank tellers think they have the right opportunities to prevent money laundering. But flaws in the management of money laundering show that the prerequisites are not sufficient.

Den här uppsatsen syfte är att är att ta reda på vilka funktioner som nationalstaten har fått under globaliseringens era. Ett delsyfte blir också att studera hur nationalstaten tar hand om de utmaningar som globaliseringen har fört med sig. Detta görs med hjälp av en kvalitativ textanalys, som utgår från sekundärdata. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur Sveriges regering har agerat när det gäller direktiven från EU:s kommission, som har en överordnad ställning när det gäller den nationella lagstiftningen. Det gäller särskilt visstidsdirektivet från 1999, som Sverige inte har genomfört helt och hållet.  Men efter krav från EU-kommissionen, så har alltså den svenska regeringen tänkt om och skärper därför reglerna i LAS.Globaliseringen har påverkat nationalstaten, som nu mer har en annan funktion och form än vad den hade tidigare. Vad som har hänt rent konkret är att vissa delar av den politiska beslutandemakten har flyttat till andra styrningsnivåer, vilket påverkar nationalstatens suveränitet. Mellanstatliga organisationer, transnationella samarbetsorgan, övernationella sammanslutningar samt internationella toppmöten är nu för tiden vardagsmat för åtskilliga stater världen över. Att ställa sig utanför detta är hart när omöjligt. Överlevnaden kräver därför att stater samarbetar, även om det innebär inskränkningar i nationell självbestämmanderätt.       Undersökningen landar i slutsatsen att nationalstaten inte längre är ensam om att kunna påverka händelseutvecklingen inom världspolitiken. Den har med andra ord fått konkurrens. En situation som är gemensam för de flesta stater världen över.Globaliseringen leder till att nationalstaten får en annan ställning än vad den har haft tidigare. Den finns fortfarande kvar, men verkar inom ett politiskt landskap som inte har så mycket gemensamt med gångna tider.

This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ”Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms” might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO’s into the environ­ment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proce­dural autonomy of Sweden. It will also explore whether the provisions of the directive have im­pact­ed Sweden’s institutional autonomy. This study is to be regarded as the thesis’ main pur­pose. The master’s thesis will also briefly touch upon the general principle of good admini­stration, proce­dural and institutional autonomy and the European Union law’s judicial relation to the member states. A summary of the legislation process preceding the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s can also be found, it focuses on the discussions in the different Institutions of the Euro­pean Union regarding the general principle of good admini­­stra­tion. A similar summary of the Swedish implementation process of the directive is also included. The thesis shows that several provisions in the directive regarding the general principle of good administration have in fact impacted the Swedish procedural autonomy. It also shows that Swedish legislators has been forced to introduce new procedural rules into Swedish law in order to meet the demands of the directive on the deliberate release into the environment of GMO’s while implementing the directive.  However, no major impact on the Swedish institutional autonomy has been noted.  At the end of the thesis the results and whether or not there is a need for a codified and uniform European administrative law is discussed.

I detta arbete har vi fördjupat oss i ATEX-direktiven för att undersöka hur Plåt och spiralteknik ABs arbete på området kan förbättras. I dagsläget säljer företaget ATEX-godkänd utrustning periodvis men anser att deras kunskaper om ATEX inte är tillräckliga för att tillgodose alla kunders behov. Målet med detta arbete var att ta fram en manual för de regler kring explosionsförebyggande föreskrifter som gäller företagets produkter. Detta arbete har resulterat i en manual i form av en lathund för arbete med ATEX anpassad för PSTs verksamhet.

Att undervisa i teaterämnet på gymnasiet innebär bedömning och betygssättning. Betygssättning är en komplex uppgift särskilt när det gäller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkänsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny läroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krävde att teaterlärare reflekterade över sina bedömnings- och betygssättningsprocesser på ett nytt sätt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt från den tidigare. I kursen Scenisk gestaltning 1 är kunskapskraven långt fler och definierar kunskapsprogressionen på detaljnivå. Det innebar helt nya krav på elevers prestationer och färdigheter vilket låg i linje med en skoldiskurs som främst utbildningsminister Jan Björklund har fört som en konsekvens av Sveriges allt sämre resultat i PISA-undersökningarna. Riskerar denna diskurs genom högre krav, fler prov och noggrann dokumentation av elevers resultat att påverka teaterundervisningens innehåll? Syftet med min undersökning har varit att från ett diskursanalytiskt perspektiv se om Skolverkets riktlinjer och direktiv inför formuleringarna av de nya styrdokumenten var uttryck för skoldiskursens styrande kraft. Med avstamp i en semiotisk läsning av Eugène Ionescos Den skalliga primadonnan, med Michel Foucaults maktbegrepp som teoretisk grund och Norman Faircluoghs kritiska diskursanalys samt Michael Polaniys teori om den tysta dimensionen, har min avsikt varit att problematisera den nya betygsskalans detaljerade kunskapskrav som verktyg för bedömning i kursen Scenisk gestaltning 1. Jag ville därmed kasta ett nytt ljus på betygens roll i teaterämnet och undersöka om detaljerade värdemarkörer som skiljer olika betygssteg från varandra, riskerar att inskränkta på lärarens frirum i bedömning av gestaltande processer.

Detta arbete handlar om förslag till direktiv COM(2016)723/F1och dess regler om rekonstruktionsplanen och gäldenärens avtal samt gällande rätt på samma område. Arbetet handlar om problematiken som råder i gällande rätt och om reglerna i förslaget skulle kunna åtgärda dessa problem vid implementering av reglerna i svensk rätt. I gällande rätt får gäldenärer som inlett företagsrekonstruktion skydd mot att motparten häver ett avtal om denne före beslutet om företagsrekonstruktion erhållit rätt att häva avtalet på grund av att gäldenären hamnat i dröjsmål med prestation. I förslaget ges gäldenären istället rätt att ansöka om att avbryta en eller flera borgenärers rätt att driva in sin fordran denne har mot gäldenären. I gällande rätt avseende rekonstruktionsplanen finns inga krav på innehåll eller att den ska fastställas av en myndighet. Den ska tillställas rätten och borgenärer men dessa har inget att invända mot gällande planens utformning eller innehåll. I förslaget ställs dels krav på vad planen ska innehålla samt att en ansvarig myndighet och borgenärerna ska bekräfta och anta planen. Det är dessa regler som granskas i uppsatsen och en analys sker utifrån problematiken som författaren identifierat i den gällande rätten och i vilken mån reglerna i förslaget kan lösa problemen.  Det författaren kommit fram till är att flertalet problem som identifierats avseende gäldenärens avtal går att lösa genom en implementering av direktivet. Andra problem är inte möjliga att lösa enbart genom reglerna i förslaget utan kan behöva kompletteras av andra regler i nationell rätt och vissa problem kanske det inte är lämpligt att lösa då det snarare skulle leda till att nya problem skulle uppkomma. Problemen som föreligger gällande rekonstruktionsplanen i gällande rätt skulle lösas genom en implementering av direktivet då det i gällande rätt råder en avsaknad av regler medan rekonstruktionsplanen är starkt reglerad i förslaget. / This essay is about the proposal for directive COM(2016)723/F1and its regulations regarding restructuring plan and debtors contracts along with the Swedish regulation of today regarding the same areas. The essay is about the problem areas in the Swedish regulation and to what extent the problems were to be solved by implementing the directive in Swedish law. According to Swedish law the debtors whose been granted restructuring receives a protection of their contracts meaning that the counterpart can’t cancel the contract if they before the initiation of corporate reconstruction had the right to cancel the contract due to the debtor’s delay. In the proposal the debtor are instead given the opportunity to apply for stay of individual enforcement actions, meaning that one or more creditors can’t collect their claim. There are no content requirements or requirements of acceptance regarding the restructuring plan in Swedish law. The debtor are to give the plan to a court of law and to the debtor’s creditors but neither have any right to object due to the plan being inadequate in some sort of way. The proposal presents regulations demanding both the contents of the plan as well as an authority to accept the plan and creditor’s right to vote for the plan’s acceptance. It’s these rules that are being reviewed in the essay and the author presents an analysis based on the problem areas in Swedish law and to what extent the regulations in the proposal can solve the problems.  The author’s conclusion is that multiple problems identified in Swedish law considering debtors contracts is possible to solve by implementing the directive. Other problems aren’t possible to resolve merely by the regulations in the proposal but might be able to solve by supplementing them with national regulations and lastly some problems might not be appropriate to solve because it might lead to new problems occurring. The problems due to the restructuring plan in Swedish law would be solved by implementing the directive since there is a lack of rules in Swedish law while the plan is highly regulated in the proposal.

Från och med räkenskapsåret 2017 behöver stora svenska företag upprätta hållbarhetsrapport enligt lagstadgade krav. Sverige anses generellt vara i framkant inom hållbara initiativ och åtaganden, dock visar tidigare internationell forskning att företag brister i att förmedla relevant information i hållbarhetsrapporter. Denna studie undersöker till vilken grad svenska företag följer lagen om hållbarhetsrapportering. Utifrån legitimitets- och den institutionella teorin söker studien även förklarande variabler till regelefterlevnadsgraden. Studien har utförts genom granskning utifrån lagens riktlinjer av noterade svenska företags hållbarhetsrapporter. Resultaten visar att endast cirka 10 % av de observerade företagen uppfyller lagkravet. För de undersökta förklarande variablerna kan endast storlek mätt i nettoomsättning säkerställas med statistisk signifikans. Nettoomsättningens storlek visas ha låg förklaringsgrad för företagens efterlevnad av hållbarhetsrapporteringslagen.

Vid avverkning av skog är det tillräckligt att en anmälan görs till Skogsstyrelsen enligt 14 § skogsvårdslagen (1974:429). När skogsbrukaren inte begär tillstånd utan endast lämnar in en anmälan meddelar Skogsstyrelsen vanligen inte ett överklagbart beslut. I uppsatsen utreds frågan om besvärsystemet enligt skogsvårdslagen lever upp till materiell och processuell EU-rätt, med det huvudsakliga syftet att analysera om den svenska skogsvårdslagstiftningen kan genomföra de krav som ställs enligt Århuskonventionen och EU:s naturvårdsdirektiv. Uppsatsen har fokuserat på hur den berörda allmänhetens tillgång till rättslig prövning enligt Århuskonventionen påverkar möjligheten att få en avverkning rättsligt prövad enligt svensk rätt. Slutligen har en komparation med den finska rätten genomförts eftersom det i Finland, liksom i Sverige, saknas möjlighet att få beslut efter avverkningsanmälan enligt skogslagstiftningen rättsligt prövat.

Det som avhandlas i denna uppsats är ett försök till att studera hur EU- direktiven införlivas in i den svenska avfallshanteringen i Östergötland samt om eventuella svårigheter kan uppstå med denna implementering. Studien har utförts genom intervjuer med berörda personer inom avfallshanteringsfrågan i Norrköping och Linköping samt en hermeneutisk textanalys av lagdokument från Europeiska Unionen och Miljöbalken. Fem delfrågor har framställts för att underlätta analysen av intervjuerna och lagtexterna vilka sedan har jämförts samt analyserats. Under utförandet av denna uppsats så har avfallsfrågans komplexitet och omfattning påvisats samt de åtgärder som genomförs i dagsläget för att förbättra avfallssituationen.