<p>Syftet med detta arbeta är att beskriva en skolas sätt att arbeta för att alla elever ska fungera i skolan. Jag ville också se om det fanns något speciellt sätt att arbeta med ledarskapet i klassrummet. Litteraturstudien belyser de strategier läraren förfogar över i klassrummet samt den fostran och disciplin som anses nödvändig för att barn ska kunna utvecklas till den mognad som förutsätts för att kunna bli en fungerande samhällsmedborgare. Diskussionen tar upp betydelsen av hur ett genomtänkt arbetssätt genomsyrar det dagliga arbetet i skolan.</p>

<p>Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut på några mångkulturella skolor. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningssituationen påverkar elever med utländsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att få en utbildning som är likvärdig den utbildning som andra elever får i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lärare som arbetar i mångkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen på ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förändras för att nå önskad ordning. Undersökningen omfattar även elevers bemötande av kvinnliga lärare respektive manliga lärare i dessa mångkulturella skolor, då synen på jämlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehåller intervjuer med sex grundskolelärare med 5-34 års yrkeserfarenhet bakom sig. Arbetet bygger dessutom på mediabevakning, litteraturstudier med den senaste forskningen samt invandring- och skolhistorik. Studien tar även upp hur det ser ut i mångkulturella skolor i Kanada för att åtminstone få ett litet internationellt perspektiv och för att se om det finns några paralleller till de mångkulturella skolorna vi undersökte.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att flera av respondenterna upplever att det är stökigare på mångkulturella skolor än i skolor med övervägande del svenska elever. De flesta av dem anser även att pojkar med annan kulturell bakgrund ”hävdar” sig mer i klassrummet än flickor och svenska elever. Det framkom även att flera lärare ansåg att de sociala skillnaderna dvs. vilken klasstillhörighet eleven har, vilka värderingar som finns i elevens hem samt föräldrarnas utbildningsnivå är avgörande för elevens studiemotivation och uppförande i klassrummet. Flera av respondenterna anser även att ett stort problem i mångkulturella skolor är svårigheter med kommunikationen mellan lärare och utländska föräldrar på grund av bristen på ett gemensamt språk. Just språket och svårigheter med inlärningen av språket kan också vara orsaken att elever börjar bryta mot skolans ordningsregler anser en av respondenterna. Han menar att om en elev inte lyckas bli duktig i någonting i skolan så kan eleven istället bli bäst på att vara sämst och får på så sätt en identitet. Undersökningen visar även att lärarna anser sig bli bemötta olika på grund av sin könstillhörighet från elever med invandrarbakgrund.</p><p>Slutsatsen vi drar av undersökningen är att majoriteten av respondenterna anser att det behövs förändringar för att förbättra ordningen och disciplinen i de mångkulturella skolorna, för att nå bättre och likvärdiga resultat jämfört med övriga svenska skolan.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöker författaren lärares syn på ordning i klassrummet. Under sökningsmetoden är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer av lärare. Analysen är strukturerad enligt ett frågebatteri och frågorna lyder enligt följande; vad är ordning respektive oordning i klassrummet; varför ska ordning råda i klassrummet; hur uppnås och upprätthålls ordning i klassrummet. Parallellt med detta är syftet med undersökningen att försöka finna svar på om det finns skillnader mellan lärares resonemang utifrån skolornas elevunderlag, antal år i yrket och om det finns skillnader i synsätt beroende på om lärarna är födda, uppvuxna och utbildade i Sverige eller i ett annat land.</p><p>Resultaten visar att lärarna inte har en entydig bild av ordning. I undersökningen framkommer emellertid att ordning för lärare likställs med ett gott studieklimat. Det visar sig också att det är betydligt lättare för lärare att definiera ordning utifrån störande beteenden hos elever. Vidare tyder resultaten på att lärare anser att ordning är viktigt i första hand för elevernas skull. I stort sett alla lärare pekar på att ordning är nödvändigt för att uppnå en god inlärningssituation och för att lära elever att visa varandra respekt samt att skapa en trevlig och trygg miljö. Flera lärare pekar på att lärarens beteende också har inflytande på ordningen i så motto att det är viktigt att föregå med gott exempel. De strategier lärarna prioriterar för att uppnå och upprätthålla ordning i klassrummet består av att föra dialog och samtal med eleverna; använda avvärjande åtgärder; egen planering och förberedelse och ordningsregler.</p><p>Resultaten visar att det finns skillnader i lärarnas resonemang utifrån de tre variablerna elevunderlag, antal år i yrket och hemland. Beträffande den första variabeln visar det sig att skolor som har ett heterogent elevunderlag ofta innebär att lärarna har en striktare och tydligare syn på ordning. Är elevunderlaget homogent har lärarna i regel en mildare inställning. De lärare som arbetat många år i yrket, i synnerhet de som arbetar på grundskolans senare år, fokuserar mer på hur de vill att elever ska uppträda och signalerar att ordning handlar om att uppfostra elever. Beträffande den sista variabeln finns tecken som tyder på att lärarens kulturella tillhörighet påverkar lärarnas syn på ordning. Resultatet ska dock tolkas med stor försiktighet.</p>

I den här uppsatsen undersöker författaren lärares syn på ordning i klassrummet. Under sökningsmetoden är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer av lärare. Analysen är strukturerad enligt ett frågebatteri och frågorna lyder enligt följande; vad är ordning respektive oordning i klassrummet; varför ska ordning råda i klassrummet; hur uppnås och upprätthålls ordning i klassrummet. Parallellt med detta är syftet med undersökningen att försöka finna svar på om det finns skillnader mellan lärares resonemang utifrån skolornas elevunderlag, antal år i yrket och om det finns skillnader i synsätt beroende på om lärarna är födda, uppvuxna och utbildade i Sverige eller i ett annat land. Resultaten visar att lärarna inte har en entydig bild av ordning. I undersökningen framkommer emellertid att ordning för lärare likställs med ett gott studieklimat. Det visar sig också att det är betydligt lättare för lärare att definiera ordning utifrån störande beteenden hos elever. Vidare tyder resultaten på att lärare anser att ordning är viktigt i första hand för elevernas skull. I stort sett alla lärare pekar på att ordning är nödvändigt för att uppnå en god inlärningssituation och för att lära elever att visa varandra respekt samt att skapa en trevlig och trygg miljö. Flera lärare pekar på att lärarens beteende också har inflytande på ordningen i så motto att det är viktigt att föregå med gott exempel. De strategier lärarna prioriterar för att uppnå och upprätthålla ordning i klassrummet består av att föra dialog och samtal med eleverna; använda avvärjande åtgärder; egen planering och förberedelse och ordningsregler. Resultaten visar att det finns skillnader i lärarnas resonemang utifrån de tre variablerna elevunderlag, antal år i yrket och hemland. Beträffande den första variabeln visar det sig att skolor som har ett heterogent elevunderlag ofta innebär att lärarna har en striktare och tydligare syn på ordning. Är elevunderlaget homogent har lärarna i regel en mildare inställning. De lärare som arbetat många år i yrket, i synnerhet de som arbetar på grundskolans senare år, fokuserar mer på hur de vill att elever ska uppträda och signalerar att ordning handlar om att uppfostra elever. Beträffande den sista variabeln finns tecken som tyder på att lärarens kulturella tillhörighet påverkar lärarnas syn på ordning. Resultatet ska dock tolkas med stor försiktighet.

Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut på några mångkulturella skolor. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningssituationen påverkar elever med utländsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att få en utbildning som är likvärdig den utbildning som andra elever får i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lärare som arbetar i mångkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen på ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förändras för att nå önskad ordning. Undersökningen omfattar även elevers bemötande av kvinnliga lärare respektive manliga lärare i dessa mångkulturella skolor, då synen på jämlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehåller intervjuer med sex grundskolelärare med 5-34 års yrkeserfarenhet bakom sig. Arbetet bygger dessutom på mediabevakning, litteraturstudier med den senaste forskningen samt invandring- och skolhistorik. Studien tar även upp hur det ser ut i mångkulturella skolor i Kanada för att åtminstone få ett litet internationellt perspektiv och för att se om det finns några paralleller till de mångkulturella skolorna vi undersökte. Resultatet av undersökningen visar att flera av respondenterna upplever att det är stökigare på mångkulturella skolor än i skolor med övervägande del svenska elever. De flesta av dem anser även att pojkar med annan kulturell bakgrund ”hävdar” sig mer i klassrummet än flickor och svenska elever. Det framkom även att flera lärare ansåg att de sociala skillnaderna dvs. vilken klasstillhörighet eleven har, vilka värderingar som finns i elevens hem samt föräldrarnas utbildningsnivå är avgörande för elevens studiemotivation och uppförande i klassrummet. Flera av respondenterna anser även att ett stort problem i mångkulturella skolor är svårigheter med kommunikationen mellan lärare och utländska föräldrar på grund av bristen på ett gemensamt språk. Just språket och svårigheter med inlärningen av språket kan också vara orsaken att elever börjar bryta mot skolans ordningsregler anser en av respondenterna. Han menar att om en elev inte lyckas bli duktig i någonting i skolan så kan eleven istället bli bäst på att vara sämst och får på så sätt en identitet. Undersökningen visar även att lärarna anser sig bli bemötta olika på grund av sin könstillhörighet från elever med invandrarbakgrund. Slutsatsen vi drar av undersökningen är att majoriteten av respondenterna anser att det behövs förändringar för att förbättra ordningen och disciplinen i de mångkulturella skolorna, för att nå bättre och likvärdiga resultat jämfört med övriga svenska skolan.

No description available.

Syftet med detta arbeta är att beskriva en skolas sätt att arbeta för att alla elever ska fungera i skolan. Jag ville också se om det fanns något speciellt sätt att arbeta med ledarskapet i klassrummet. Litteraturstudien belyser de strategier läraren förfogar över i klassrummet samt den fostran och disciplin som anses nödvändig för att barn ska kunna utvecklas till den mognad som förutsätts för att kunna bli en fungerande samhällsmedborgare. Diskussionen tar upp betydelsen av hur ett genomtänkt arbetssätt genomsyrar det dagliga arbetet i skolan.

No description available.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur personal i förskolans verksamhet kan se på disciplin och hur deras disciplinpraktik kan se ut. Studien som genomförts är fallstudier på två olika förskoleavdelningar och studiens empiri består av observationer och intervjuer av samtliga personer på dessa förskoleavdelningar. Resultatet visar att olika syn råder på vad disciplin innebär och hur den praktiseras. Då disciplin ses som ordning och reda där gemensamma regler arbetats fram i en delaktig barngrupp och där barnen ses som kompetenta är disciplinpraktiken förenlig med förskolans uppdrag som framhålls av läroplanen. Då arbetet med disciplin sker utifrån tanken på att barn bör tuktas och där reglerna sätts av vuxna och är inkonsekventa blir disciplinpraktiken däremot inte förenlig med förskolans demokratiska uppdrag. En orsak till detta kan vara hur stor del av pedagogisk utbildning som finns inom lärarkompetensen i arbetslaget, och senare tidens lärarutbildningar har kanske haft för stort fokus på ämneskunskaper vilket har gjort att nutida samhällelig pedagogiska tankar fått alldeles för lite utrymme i lärarutbildningen.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.