Syftet med studien var att undersöka olika metoder och aktiviteter för att stimulera inspiration och konstnärlig kreativitet som kompositör, musiker och musikproducent. Detta för att utforska vägar till förutsättningar för mitt musikskapande. Syftet uppfylldes metodiskt genom aktiviteter som utfördes dagligen vid pianot/datorn för att hitta inspiration. Metoden var att utföra ett 15-tal aktiviteter som att gå i skogen, lyssna på musik eller träna, aktiviteterna genomfördes dagligen under fem veckor. Resultatet blev en helt ny metod som var oväntad. Kärnan i att skapa en bra förutsättning för att lättare hitta inspiration visade sig vara att skapa disciplin, struktur och hårt arbete. Studiens resultat var inte vad du gjorde utan att du gjorde det. / The purpose of the study was to investigate different methods and activities to stimulate inspiration and artistic creativity as a composer, musician and music producer. This is to explore paths to the conditions for my music creation. The purpose was fulfilled methodically through activities that were performed daily at the piano/computer to find inspiration. The method was to perform about 15 activities such as walking in the woods, listening to music or exercising, the activities were carried out daily for five weeks. The result was a completely new method that was unexpected. The core of creating a good condition for finding inspiration more easily turned out to be to create discipline, structure and hard work. The results of the study were not what you did but that you did it.

Examensarbetet handlar om lärarens ledarskap roll i skapandet av disciplin i klassrummet och hur matematiklärare upplever brist på disciplin och arbetsro i förhållande till lärare i andra ämnen samt hur de agerar och går tillväga i olika situationer. Studien lyfter även fram vilken inverkan brist på disciplin och arbetsro har på elevers lärande, sociala relationer och fostran. Dessutom kritiserar informanter några punkter i skolsystem i Sverige som spelar ganska stor roll i skoldisciplin. Jag använder mig av kvalitativa intervjuer som metod med inspelning och därefter transkribering. Två matematiklärare och fyra lärare i andra ämnen som har olika kön, ålder och erfarenheter blev intervjuade för att komma fram till betydelsen av lärarens ledarskap för lärandet i matematikundervisning i förhållande till andra ämnen. Jag undersöker även vilka förebyggande åtgärder och direkta åtgärder mot brist på disciplin och arbetsro matematiklärarna använder sig av jämfört med andra lärare. Resultaten visar att ledarskapet spelar en väsentlig roll i lärandeprocess och elevers utveckling samt vilken inverkan oönskat beteende har på arbetet i skolan. Därtill understryker informanter några faktorer som är betydelsefulla för att minska eller hindra oönskat beteende såsom tydlighet, väl planerade lektioner, trygghet, bra relation med elever och förtroende mellan elever och lärare.

Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrågor i skolan. Baserat på litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielärare och en universitetsadjunkt i pedagogik på lärarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola där det råder trygghet, trivsel och arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lärare kan göra i ett fall med en elev som trots lärarens uppmaning vägrar att lämna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar på behovet av att skapa en lugnare och säkrare miljö i dagens skola. / The following work analyzes order and discipline issues in school. Based on literature, own analysis, and interviews with a senior high school teacher and a university teacher in pedagogy in teacher training, I present a concrete proposal for an action plan on how to create a school where there is security, comfort and peaceful surroundings. More specifically, I examine what a teacher can do in a case involving a student who, despite the teacher's reprimand, refuse to leave the classroom. In summary the result of this work indicates the need to create a calmer and safer environment in today's school.

The purpose of this study is to hightlight experiences of living in a relationship where BDSM is being exercised. The acronym is an umbrella term for bondage/discipline, dominance/submission and sadomasochism. The study is based on qualitative interviews with five persons who define themselves as BDSM practitioners. The overall questions of this study are: How does the BDSM practice appear in everyday life? How did the practice start and how has it developed over time? What's included in the sexual BDSM practice? The empirical material has been analyzed with interactionism as the theoritical framework.The picture that emerges is complex. To define oneself as a BDSM practitioner might mean different things for different people where the extent of the practice, what it consists of and how integrated it is in the lives of people might vary from person to person. But despite differences there are also recurring, common patterns in the stories of the informants. All of them describe the practice in positive terms. To a great extent the practice has to do with sexuality where an explicit power exchange, an assuming of dominant and submissive roles and an everyday life filled with rituals, rules and agreements are described as being key elements. Punishment, in the form of physical pain or humiliation, is common when the rules are not obeyed. All the interviewees use safewords to make sure both are comfortable about what's happening. Some sort of tool is utilized by all. The most common are whips, bonds, chains and locks, paddles, clamps/clothespins, knives, butt plugs and ropes. There's an occupation among the informants to find and to form strategies to cope and to adapt the BDSM role to other roles and here the parental role is the most apparent. Also an ambition to create a balance between the personal norms and the norms of the BDSM culture and those of the overall society can be seen. The interviewees express a search for answers to why one practices BDSM. In this process they return to experiences, almost exclusively of a destructive nature, and they wonder if these experiences have affected their sexuality and their preference for BDSM. It's like this even if the common attitude in society actually has become more accepting, for example with the help of media, recent research and the fact that it's not anymore is considered being a disorder.

Syftеt mеd mitt аrbete är аtt undersökа lärarеns syn på disciplin, ordning och ansvar i klassrummet. Examеnsarbete är jämförandе studiе оm hur lärаrer i оlika ländеr nämligеn Ryssland och Svеrige sеr på begrеpp disсiplin och ordning i skolа. Vilka möjligа faktorеr kan påverka lärаrens upplevеlser av disciplin i Svеrige och Ryssland? Jаg obsеrverade оch intеrvjuade sex lärаre från årskurs 6-9 i еn grundskolа. Deltagаrna i mina intеrvjuer vаr mеllan 25 -58 år, både mаnliga оch kvinnligа. Rеsultatet visar аtt lärаrna i två ländеrna hаde olikа syn på disсiplin, оrdning och ansvar i klassen оch оlika metodеr för аtt upprätthållа dеn.

Syftet med vårt arbete är att undersöka lärarens syn på disciplin i klassrummet. Examensarbete behandlar ämnet disciplin i klassrummet och dess påverkan när det gäller inlärningsmiljö och arbetsro i klassrummet. Vi observerade och intervjuade fyra lärare från årskurs 1, 2, 4, 5 i en grundskola. Deltagarna i vår intervju var mellan 32 -53 år, en manlig, resten var kvinnliga. Våra frågeställningar är: hur tänker lärare om innebörden av disciplin, vilka olika faktorer som enligt lärare kan resultera i ett bra disciplinerat klassrum, vad lärarna, anser påverkar ordningen respektive oordning samt pedagogers motiv till disciplin i klassrummet. Resultatet visar att trots att lärarna hade delvis olika syn på disciplin och olika metoder för att upprätthålla den, var de alla eniga om att läraren måste vara tydlig med sitt ledarskap och sina instruktioner för att upprätthålla disciplin i klassrummet.

Den här studien tar upp fem lärares syn på auktoritet, disciplin och fostran i relation till samhället vi lever i. Detta är en studie om läraren som en auktoritet i klassrummet och deras förhållningssätt till begreppen auktoritet, fostran och disciplin i skolverksamheten. För att få djupare förståelse om lärarnas syn på dessa begrepp har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och litteratur som ett komplement för att förstå och relatera i ett historiskt perspektiv på synen av en lärare.I studien kom vi fram till att lärarens roll som auktoritet hör i väldigt stor grad ihop med lärarens lärarstil och hur den är som person. Vidare spelar omgivningen och samhället vi lever i in väldigt mycket i normer angående vilka beteende som lärare uppmuntrar och inte uppmuntrar. Detta har betydelse då lärarens auktoritet svarar på de responser runt omkring en.Samhället och olika generationer har stor inverkan på vilka beteenden som uppmuntras och inte uppmuntras då vår känslighet, vårt seende och tänkande har förändrats betydligt under sista halvan av 1900- talet.

Sammanfattning: De flesta företag sätter idag större värde på lärande och hög utbildning. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvar för sin anställning genom att hela tiden utvecklas och lära sig mera för att vara anställningsbar. Kraven som ställs på individen inom EU är att denna ska vara anpassningsbar, flexibel, leva upp till arbetsgivarnas ökande krav samt uppdatera sin kompetens och sina färdigheter. Tidigare forskning visar att individer idag vill vara attraktiva och anställningsbara för nuvarande och framtida arbetsgivare. Ansvaret för karriärutveckling har gått från organisationen till att numera ligga på individen själv. Resultatet av vår undersökning stämmer väl överens med denna diskurs då studenterna oavsett ålder, civilstånd och hemmaboende barn har ambitionen att disciplinera sig i stor utsträckning till anställningsbarhetsdiskursen.Bakgrund: Gradvis har ansvaret för individens anställning flyttas från stat till individ. Förändringen har gått från rätten till anställning till skyldigheten att vara anställningsbar. Dagens konkurrenskraftiga marknad kräver ett livslångt lärande där individen själv bär ansvaret för sin anställning, detta genom att hela tiden utvecklas och lära sig mer för att vara anställningsbar. Många företag sätter stort värde på lärande och hög utbildning. Numera är det upp till individen själv att oavsett ålder vara flexibel och anpassningsbar och på så vis ansvara för sin egen anställningsbarhet och skapa sina egna förutsättningar.Syfte: Vårt syfte är att mäta i vilken utsträckning studenterna, som går på högskolan i Borås på ett nystartat personalvetarprogram, har ambitionen att hålla sig anställningsbara under och efter utbildningen. Vidare vill vi undersöka vilken betydelse ålder, civilstånd och hemmaboende barn har för studenternas flexibilitet,anpassningsbarhet samt erfarenheter och hur de på så vis disciplinerar sig själva utefter anställningsbarhetsdiskursen.Metod: Kvantitativ enkätundersökningResultat: Vårt resultat visar att studenterna oavsett ålder, civilstånd och hemmaboende barn har ambitionen att disciplinera sig i stor utsträckning till anställningsbarhetsdiskursen. Över lag strävar studenterna efter både utbildningserfarenhet och praktisk erfarenhet för att stärka sin position på arbetsmarknaden, detta oberoende av ålder, civilstånd och hemmaboende barn. Majoriteten av studenterna anser sig också vara flexibla och anpassningsbara i enlighet med diskursen.

<p>Under senare år har en negativ bild av den svenska skolan målats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. Här har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrågor. Som relativt nyblivna lärare blir vi förvånade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har väckt vårt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. Vårt fokus har varit ordning och reda. Vi har beskrivit Folkpartiet och medias bild av skolan avseende ordning och reda. Vidare har vi försökt ta reda på hur viktig eleverna upplever att utbildningen är för deras framtid och hur viktig ordning och reda är för deras lärande. Sedan har vi tagit reda på hur eleverna uppfattar de av Folkpartiet och media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan. I avsikt att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ intervju-undersökning med några gymnasieelever. För vår analys har vi valt ett problembaserat skolutvecklingsperspektiv. Utifrån detta teoretiska perspektiv har vi jämfört och analyserat de av fp/media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan, med elevernas bild och erfarenhet av dessa åtgärder, i syfte att ta reda på vilka skillnaderna och likheterna är. Undersökningens resultat är att eleverna tar sina studier på stort allvar. De ställer sig avvisande till Folkpartiet och medias form av ordning och reda som utgår från regler, sanktioner och krav. De är positiva till den form av ordning och reda som ses från ett inifrånperspektiv med fokus på dialog och inflytande.</p>

<p>Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.</p>