This study titled When the spaces dominate A study of the school as disciplinary rooms is a study where the emphasis is on quality and where the results are based on observations. The purpose of the research was to analyse rooms and other artefacts in the school as seen from Foucault’s analysis of power. He emphasised that power is expressed in human relationships. To understand how that power is used one can study the techniques adopted and resistance offered. We have studied two types of schools, firstly schools with n open architecture and secondly schools with a more confined architecture. In those schools, where there is an open architecture, there is a less visible disciplinary control than in those schools where the architecture is more confined. By rendering the techniques of power invisible you obtain a feeling of freedom while the disciplinary responsibility lies with he individual. That how looks and open and freely are in fact more controlled than the visible control. / Denna studie med titeln När rummen råder En studie om skolan som disciplinerande rum är en kvalitativ inriktad studie där observationer har legat till grund för resultatet. Syftet med undersökningen var analysera skolans rum och dess artefakterutifrån Foucaults maktanalytik. Han betonade att makt uttrycks i relationer mellan människor. För att förstå hur makten utövas kan man studera de tekniker som används och det motstånd som bjuds. Vi har studerat två typer av skolor, dels skolor med öppen arkitektur dels skolor med en mer sluten arkitektur. I de skolor som har en öppen arkitektur råder en mer osynlig disciplinerande kontroll än i de skolor som har en mer sluten arkitektur. Genom att göra maktteknikerna osynliga erhålls en frihetskänsla samtidigt som ansvaret för disciplineringen läggs på individerna, man bygger in disciplineringen i individerna. Det till synes öppna och fria innebär i själva verket mer kontroll än den synliga kontrollen.

Under senare år har en negativ bild av den svenska skolan målats upp i media, med stöd av den nu regerande borgerliga alliansen. Här har Folkpartiet liberalerna skaffat sig en position som talesman för denna avseende skolfrågor. Som relativt nyblivna lärare blir vi förvånade över slagsidan mot det nattsvarta i debatten. Detta har väckt vårt intresse att undersöka bilden av den svenska skolan. Vårt fokus har varit ordning och reda. Vi har beskrivit Folkpartiet och medias bild av skolan avseende ordning och reda. Vidare har vi försökt ta reda på hur viktig eleverna upplever att utbildningen är för deras framtid och hur viktig ordning och reda är för deras lärande. Sedan har vi tagit reda på hur eleverna uppfattar de av Folkpartiet och media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan. I avsikt att undersöka detta har vi genomfört en kvalitativ intervju-undersökning med några gymnasieelever. För vår analys har vi valt ett problembaserat skolutvecklingsperspektiv. Utifrån detta teoretiska perspektiv har vi jämfört och analyserat de av fp/media föreslagna åtgärderna för att skapa bättre ordning och reda i skolan, med elevernas bild och erfarenhet av dessa åtgärder, i syfte att ta reda på vilka skillnaderna och likheterna är. Undersökningens resultat är att eleverna tar sina studier på stort allvar. De ställer sig avvisande till Folkpartiet och medias form av ordning och reda som utgår från regler, sanktioner och krav. De är positiva till den form av ordning och reda som ses från ett inifrånperspektiv med fokus på dialog och inflytande.

Under åren 1946-1962 förändras Sveriges obligatoriska skolväsende i grunden. Hur såg lärarna på de frågor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstått samt hur skulle problemen lösas på både kort och på lång sikt. Analysen tar upp vad folkskollärarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrån folkskollärarnas tidning och lärartidningen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka lärares medvetenhet om den förändrade skollagen vad avser disciplinära och andra åtgärder och i vilken omfattning de upplever att den påverkar skolmiljön. För att kunna uppnå syftet med studien har tre frågor formulerats: för det första i vilken grad är lärare medvetna om vilka åtgärder som enligt lagen finns att tillgå och för det andra, i vilken omfattning tillämpar lärare de befogenheter de fått genom den nya skollagen? Avslutningsvis ställs frågan om lärare upplever att den nya lagen bidragit till några förändringar i deras handlingsutrymme?  Undersökningen som ligger till grund för uppsatsens resultat baserades på enkäter som besvarades av trettiosex lärare vilka undervisar i grundskolans senare år (7-9). Resultatet av undersökningen visar att lärare har begränsade kunskaper om skollagen vad avser lärarens mandat att vidta disciplinära åtgärder mot elever. Det framkommer också att lärare använder sig av disciplinära åtgärder för att stävja störningar i klassrumsmiljön och att en majoritet inte upplever att förändringen av skollagen har ökat lärarnas handlingsutrymme i klassrummet samtidigt som andra lärare anser att studiemiljön påverkats positivt till följd av lagens införande. Avslutningsvis kan det konstateras att studiens resultat kan förklaras med stöd av Michael Lipsky och hans ”gräsrotsteori”, vad avser skillnader mellan skollagens formuleringar och den praktiska tillämpningen i klassrummet. / The aim of this essay is to examine teachers' awareness in the changing school law with regards to disciplinary and other measures and to what extent they feel that this affects the school environment.  In order to achieve this objective, three main questions are posed: Firstly, to what degree are teachers aware of the measures available under the Act? Secondly, to what extent are teachers applying the powers gained through the new Education Act? Finally, do teachers feel the new law has contributed to any changes in their decision making process? The essay's conclusions are based on research resulting from questionnaires answered by thirty-six teachers who teach in compulsory schools higher grades (7-9). The research shows that, firstly, teachers have a limited knowledge of the Education Act regarding a teacher's authority to take disciplinary action against students. Secondly, it appears teachers are using the disciplinary measures to curb disruptions in the classroom.  Finally, a majority do not feel the changes in the Education Act has led to any increase in flexibility within the decision making process in the classroom, whilst others believe the learning environment has been positively affected as a result of the law's introduction. In conclusion the study's results are supported by Michael Lipsky's ”Street-level Bureaucracy," with regards to the differences between the Education Act's wording and practical application in the classroom.

The objective of this thesis is to gain a deeper understanding of the disciplinary purpose of elementary school by asking authorities to define it in relation to education which takes place outside of school, and how school shapes the behavior of children by examining how the ones who deviate from its discipline are viewed and treated by its experts. In order to answer this I have used a phenomenological approach by interviewing several individuals’ common understanding of the disciplinary purpose of school, and found that the school disciplines by the use of surface-rearing, in-depth rearing, and group conformity. The theories which has helped to understand the empirical data and put it in a larger context is Foucault’s theories of discipline, Durkheim’s theory of moral authority and social facts, and Aronson’s theories of conformity. The study has revealed that the disciplinary purpose of school is of equal or greater importance than the purpose of transmitting knowledge, and it reveals that the discipline is not merely a method which the teacher uses on its students, but that the school itself works as an apparatus of discipline. / Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse av grundskolans mål av att disciplinera genom att be myndigheter att definiera det i relation till utbildning som tar plats utanför skolan, och hur skolan formar barns beteende genom att studera hur de som avviker från disciplinen uppfattas och behandlas av skolans experter. För att svara på detta har jag använt mig av en fenomenologisk ansats genom att intervjua ett flertal individers gemensamma upplevelse av skolans disciplinära mål, och upptäckte att skolan disciplinerar genom att använda djup fostran, ytfostran, och grupp konformitet. De teorier som har hjälpt med att förstå det empiriska materialet och satt det i en större kontext är Foucaults teorier om disciplin, Durkheims moral auktoritet och sociala fakta, och Aronsons teorier om konformitet. Studien har visat att skolans disciplinära mål är lika viktig eller viktigare än skolans mål av att förmedla kunskap, och den visar att disciplineringen inte endast är något som sker mellan lärarna och eleverna, utan att skolan i sig är ett disciplinärt verktyg.

Bakgrund: Förhållandet mellan frihet och disciplin, för att använda Foucaults (1987) ord, är en ständig fråga för människan. I olika tider har balansen mellan frihet och disciplin sett olika ut. I en organisation kan begreppen översättas till ledning respektive styrning. Bland dagens mest populära organisationsrecept märks värdegrunder, som svarar mot begreppet ledning, och det balanserade styrkortet, som är ett verktyg för styrning.   Syfte: Att öka förståelse för hur tre olika ledningsnivåer inom Sveriges Radio ser på förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet, hur de förmedlar denna syn på förhållandet och varför de har denna syn.   Avgränsningar: Den här studien handlar inte om hur förhållandet mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet faktiskt ser ut vid Sveriges Radio eller hur medarbetarna ser på förhållandet; inte heller handlar den om hur väl Sveriges Radios styrningssystem fungerar.   Metod: På de tre studerade ledningsnivåerna har på varje nivå först en deltagande observation genomförts. Därefter har en nyckelperson på varje nivå intervjuats utifrån metoderna om kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerad form. Utöver detta har skriftliga källor från organisationen använts.   Resultat, slutsats: Det finns en öppen diskussion om och en tanke på att skapa balans mellan värdegrunder och det balanserade styrkortet. På den högsta nivån finns en övertygelse om att verktygen är effektiva och att alla måste äga uttrycket gemensamt, men nivå 2 och 3 upplever målen som många och har svårt att komma ihåg dem. Kritiken mot systemet skjuter in sig på att målen är otydliga. Det grundläggande antagandet är att det på vetenskaplig väg går att mäta för att driva förändring. Bakom ambitionen att skapa balans finns dels omgivande faktorer som de avtal med regeringen som organisationen verkar under, dels den egna organisationens och medarbetarnas egenart där de tre undersökta nivåerna menar att friheten tidigare var först för stor och att disciplinen sedan var för hård.   Förslag till fortsatt forskning: Vad händer i ett integrerat styrningssystem av värde­grunder och det balanserade styrkortet när det ska förändras? Hur ser processen ut när Sveriges Radio förändrar styrningssystemet i samband med nästa avtal?

<p> This study titled <i>When the spaces dominate A study of the school as disciplinary rooms </i>is a study where the emphasis is on quality and where the results are based on observations. The purpose of the research was to analyse rooms and other artefacts in the school as seen from Foucault’s analysis of power. He emphasised that power is expressed in human relationships. To understand how that power is used one can study the techniques adopted and resistance offered. We have studied two types of schools, firstly schools with n open architecture and secondly schools with a more confined architecture. In those schools, where there is an open architecture, there is a less visible disciplinary control than in those schools where the architecture is more confined. By rendering the techniques of power invisible you obtain a feeling of freedom while the disciplinary responsibility lies with he individual. That how looks and open and freely are in fact more controlled than the visible control.</p> / <p>Denna studie med titeln <i>När rummen råder En studie om skolan som disciplinerande rum</i> är en kvalitativ inriktad studie där observationer har legat till grund för resultatet. Syftet med undersökningen var analysera skolans rum och dess artefakterutifrån Foucaults maktanalytik. Han betonade att makt uttrycks i relationer mellan människor. För att förstå hur makten utövas kan man studera de tekniker som används och det motstånd som bjuds. Vi har studerat två typer av skolor, dels skolor med öppen arkitektur dels skolor med en mer sluten arkitektur. I de skolor som har en öppen arkitektur råder en mer osynlig disciplinerande kontroll än i de skolor som har en mer sluten arkitektur. Genom att göra maktteknikerna osynliga erhålls en frihetskänsla samtidigt som ansvaret för disciplineringen läggs på individerna, man bygger in disciplineringen i individerna. Det till synes öppna och fria innebär i själva verket mer kontroll än den synliga kontrollen. </p>

No description available.

Utifrån att boxning är en mansdominerad sport syftar denna studie till att utforska och undersöka kvinnors erfarenheter av att ta plats och hitta en gemenskap inom boxningen. Vilka faktorer som är bidragande till kvinnors val att fortsätta boxas och hur kvinnor anpassar sig till och påverkas av boxningen diskuteras med hjälp av uppsatsens insamlade empiri och antropologiska teorier. Studien ämnar utforska och tydliggöra sambandet, och diskutera komplexiteten, mellan genus och boxning. Genom deltagande observationer, enkätundersökningar och intervjuer med kvinnor som boxas undersöks kvinnornas egna upplevelser och erfarenheter kring boxning. Med detta utforskar studien hur inlärning sker av fysisk kunskap såväl som mental kunskap. Boxningen i sin roll som en uppfostrande institution visar sig återspegla samhällets normer genom att skapa och återskapa normer och regler på boxningsklubben. Samtidigt som studien håller fokus på genus och idrott så bidrar den främst till en fördjupning av boxning utifrån kvinnors perspektiv.

Hur ser svenska nyhetstexters rapportering om fallet Yasin och P3-Guld ut? Studien undersöker vilka diskurser som materialiseras i Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyhetersrapportering från händelsen via Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Vidare undersöks och analyseras fallet Yasin och P3-Guld som en del av cancel-kultur med utgångspunkt i Michel Foucaults teori om brott och straff. Studien kom fram till att nyhetsrapporteringen innehöll fyra centrala teman: kriminalitet, bojkott, gangsterapp och konstnärlig frihet. Därefter analyserades materialet interdiskursivt och intertextuellt där resultatet visar på att nyhetstexterna och dess diskurser bygger på: den juridiska diskursen, tysta/lyssna diskursenoch en politisk diskurs. Nyhetstexterna kunde även analyseras via Michel Foucaults teori om övervakning och straff och studien fann tendenser i hur rapporteringen kan kopplas till cancel-kultur