Global ETD Search

91	I trängande behof af vård : En studie av unga patienter vid Wexiö hospital mellan år 1907 och 1921 / In dire need of care : A study of young patients at Wexiö hospital between the years of 1907 and 1921 Wallman, Isabelle January 2020 (has links) This study analyses the fact that young adults under the age of 21 were sent to mental institutions in the early 20th century. To further examine this statement, three main questions provide insights about life inside of the mental hospital in Växjö, Sweden. What factors did overall result in psychiatric care for young adults in the early 20thcentury? By using microhistory as a historical method, what aspects can indicate patient's subordinate role at the hospital? How can the psychiatric institutions be viewed from a disciplinary standpoint while focusing on the power they possess over underage individuals? The chosen institution is called Sankt Sigfrid's hospital (alsoWexio hospital) and provides valuable records and journals between the years of 1907and 1921, on which the study is based on. The results show that a total of 38 patients were admitted to the hospital under this period. Generally, there were 5 different illnesses that resulted in psychiatric care and dementia primaria was the most common one. The ages ranged between 11 and 20, with 20 as the most common age when arriving at the hospital. According to the results, most patients came from a background of farming and landowning. Poor relief was the most common factor for young adults being admitted to the hospital, whereas the second most common factor was the father overseeing the decision. Furthermore, 4 patients were part of a microhistorical study which primarily concluded that they were being subjected to constraint by the hospital. Since the material is examined from a disciplinary standpoint where the hospital is viewed in a position of power, the result is an example of psychiatric expansion through the country. This maintains the belief that psychiatric care developed through different phases of the 19th and 20th century and thus were in constant reform, whereas this study is merely an example of this process of developing. psychiatry Sankt Sigfrids hospital underage patients mental institutions disciplinary theory psychiatric care Psykiatri Sankt Sigfrids sjukhus mindreåriga patienter psykiska institutioner disciplin psykiatrisk vård. History Historia Psychiatry Psykiatri
92	Sensemaking Structures in Multiproject Settings and their Implications on Projects / Meningsskapande strukturer i flerprojektsmiljö och dess påverkan på projekt Hedström, Isabella, Magnil, Karl January 2021 (has links) Previous research has shown that sensemaking structures within organizations are not only present, but vital in project settings. Informal individually produced sensemaking structures, such as task lists, are a mean to formulate ones' own project work into individual actions. These have shown to be essential, but some drawbacks have also been shown to exist. However, the lens has previously been mainly on the individual level, and organizational implications have got little attention in research. This study aims to explore projects' implications when such individual structures are dominant in the process. To do so, the reasons for production of said structures are analysed as well as the source of them. As a mean to identify such implications, a qualitative single-case study was performed at a Swedish consultancy company, where in total 16 interviews were held with employees at various positions and hierarchical levels. As expected, sensemaking structures were widely used in several formats, produced both for individual and collective purposes. The study further reveals that depending on the source of inspiration for the task lists, there is a risk that multiple views of the projects' goal are formed, which in turn affects the projects' progress. Also, the responsibility of the project leaders was shown to be of importance as a mean to minimize individual prioritization and instead build a uniform perception of projects' priorities, thus through communication and transparency. As the study finds a clear connection between individuals' sensemaking structures and organizational implications, further and more broad research on sensemaking structures through an organizational lens is suggested. / Tidigare forskning visar på att meningsskapande strukturer [eng: sensemaking structures] i organisationer existerar och håller en avgörande del i projektsammanhang. Informella individuella strukturer, så som uppgiftslistor, används och produceras för att bryta ner projektarbetet till mindre uppgifter. Dessa strukturer har visat sig vara av stor betydelse, men nackdelar har även visat sig förekomma. Tidigare forskning har huvudsakligen fokuserats kring individen, men mindre uppmärksamhet har lagts på organisatoriska aspekter. Denna studie syftar till att utforska de konsekvenser projekt kan erhålla då individuella strukturer är dominanta i projektarbetet. I ett försök att finna dessa konsekvenser så har både skälen till produktionen av dessa strukturer samt dess källa analyserats. För att identifiera dessa konsekvenser har en kvalitativ fallstudie utförts på ett svenskt konsultföretag, där resultatet samlades in genom att intervjua 16 anställda verksamma på olika positioner och hierarkiska nivåer. Användandet av meningsskapande strukturer var som väntat stort, då syftet till dess användning både var individuellt och kollektivt. Studien visar att källan till de individuella listorna skiljer sig åt,vilket bidrar till risken att det formas flertalet synsätt på projektets mål, vilket i sin tur påverkar projektets utveckling. Projektledarens ansvar att kommunicera och vara transparent har visat sig vara av betydelse i syfte att minimera individuella prioriteringar och därav bör det byggas en mer enhetlig syn på projektets prioriteringar. Då författarna av studien finner tydliga kopplingar mellan individuella meningsskapande strukturer och organisatoriska implikationer föreslås vidare forskning på meningsskapande processer genom en organisatorisk lins. Sensemaking structures discipline and chaos self-leadership multi-project setting Meningsskapande strukturer disciplin och kaos självledarskap flerprojektsmiljö Economics and Business Ekonomi och näringsliv Other Engineering and Technologies Annan teknik
93	“Mobiltelefonen har förstört hela min koncentrationsförmåga” : Fem studenters upplevelser av mobiltelefonanvändning på Malmö Universitet / "The mobile phone has ruined my ability to concentrate" : Five Students Experiences of Mobile Phone Usage at Malmö University Selmani, Paulina, Ismail Arif, Zina January 2022 (has links) This study investigates students' experiences of mobile phone usage at Malmö University. The purpose of this study is to investigate how students use their mobile phones and if the usage has an effect on their education. The study is conducted through qualitative unstructured interviews with five students at Malmö University and interpreted through a phenomenological perspective. Some similarities are shown in the results, however, the vast majority is overall varying. Similarities that have been concluded are that students mostly use the same applications while being physically present at the University and the majority of the applications that are used are social media based. Facebook Messenger is heavily valued by all participants to communicate with others. There are differing results as to when the usage is most frequent and if the Mobile Phone acts as a distraction or a tool for the student. All participants stated that the Mobile Phone has a tendency to distract. Varying results are explained by the individuals’ level of discipline. Individuals with higher discipline are not as affected by the Mobile Phone as individuals with a lower level of discipline. The reason behind a high usage of the Mobile Phone is explained by Mobile Phone Depandance and a conflict of interest by prioritizing personal goals over academic goals. / Studien undersöker studenters upplevelser av mobiltelefonanvändning vid Malmö universitet. Syftet med studien är att undersöka hur studenter använder sina mobiltelefoner och hur de upplever att det påverkar dem i utbildningen. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv och utförs genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem studenter på Malmö Universitet. Både likheter och mönster kunde urskiljas. En likhet innefattar att studenterna använder liknande applikationer vid universitetet. Majoritenen av applikationerna som används är sociala medie-applikationer. Facebook messenger används i stor utsträckning av samtliga studenter för att kommunicera med andra studenter, vänner och familj. Skillnader i resultaten omfattar till vilken grad mobiltelefonen distraherar studenten respektive fungerar som ett verktyg. Utifrån samtliga studenters upplevelser är mobiltelefonen ett distraktionsmoment. Studien visar att variationer i resultaten beror på disciplinnivå hos studenterna. Individer med högre disciplin påverkas inte i samma grad av mobiltelefonen som individer med lägre disciplinnivå. Anledningen till omfattande mobiltelefonanvändning förklaras av mobiltelefonberoende samt en intressekonflikt i form av att studenterna prioriterar personliga mål framför akademiska mål. Mobile Phone Usage Smart Phone Students University Distraction Tool Dependance Goals Discipline Applications Mobiltelefon mobiltelefonanvändning studenter universitet distraktion verktyg mobiltelefonberoende mål disciplin självdisciplin applikationer Social Sciences Samhällsvetenskap
94	Disciplin och motstånd : Pedagogisk-filosofiska perspektiv på samtida svensk skoldisciplin / Discipline and Resistance : Educational-Philosophical Perspectives on Contemporary Swedish School Discipline Larsson, Joakim January 2013 (has links) As Sweden approached its 2006 national election, issues on order and discipline in educational environments came to the forefront of educational interest, debate, and reform. This thesis aims at a critical discussion of the discourses in question, making use of educational, post-structural as well as political philosophy. In a series of articles, disciplinary policies are contextualized within current understandings of major trends in global educational politics; empirically investigated with a focus on resistance and political subjectivation; but also theoretically/ philosophically examined with the intention of bringing alternative conceptualizations of discipline to light. As a result, it is concluded that the political platform supporting contemporary school discipline is highly ambiguous, especially in terms of the different subjectification ideals that it embodies. In consequence, substantial possibilities for resistance, political influence and creative subjectification emerge in the breaks and ruptures between neoliberal and neoconservative territory. As for the disciplinary policies themselves, this thesis highlights the possibility that they amount to little more than a powerful simulation; a mode of perceptual management rather than a hands-on engagement with the real demands of contemporary education. An alternative route, the thesis suggests, would be to radically re-conceptualize the meaning and relevance of discipline – using, for instance, philosophers like Gilles Deleuze, Félix Guattari and Jacques Rancière – but also while taking notice of relevant discussions in the fields of complexity and chaos theory. Such a re-conceptualization would allow for an immanent form of discipline, one that affords a circular segmentation to emerge; contextualized and sensitized to the particular demands of each learning situation rather than pre-stratified, pre-territorialized according to the ideals of classical discipline. / Syftet med den här avhandlingen är, att inom ett pedagogiskt-filosofiskt ramverk föra en kritisk diskussion av 2000-talets skolpolitiska diskurser om disciplin och ”ordning & reda”. Med hjälp av filosofer som Deleuze & Guattari, Foucault, Baudrillard och Rancière diskuteras den moderna disciplinens utmaning: att svara an på sin egen samtids behov av ordning och reda. I sömmarna mellan de politiska krafter som den nya disciplinen hämtar sin kraft ur – neoliberalism och neokonservatism – identifierar avhandlingen också möjligheter till motstånd. Genom att påvisa de skillnader och komplexiteter som finns under ytan av politisk konsensus, utgör dessa former av motstånd nya potentialer till politiskt inflytande – samt nya möjligheter till kreativa subjektblivanden. Slutligen hävdar studien, att vägen till en gräsrotsförankrad skoldisciplin för 2000-talet knappast kan ligga i återuppväckandet av forna tiders maktutövning, utan i en radikal omtolkning av disciplinbegreppet – en som tillvaratar den moderna människans förutsättningar till självdisciplin och självorganisering. En förutsättning är att vi, som en kontrast till neoliberalismens självtillräckliga subjektivitetsideal, börjar utforska subjektivitetens kollektiva och territoriella karaktärer. Discipline Resistance Power Subject Subjectivation Subjectification Order Chaos Complexity Deleuze Guattari Foucault Rancière Baudrillard Neoliberalism Neoconservatism Disciplin motstånd makt subjekt subjektivering subjektifiering ordning kaos komplexitet Deleuze Guattari Foucault Rancière Baudrillard nyliberalism nykonservatism
95	En bur gick ut för att finna en fågel : En tolkning av tolv kvinnors berättelser om mödomshinnan och kvinnlig oskuld Schiller, Lina January 2017 (has links) This paper is an interview study with 12 women between the ages of 17-88 from Bohuslän, Sweden and their thoughts about female virginity and the hymen. Today it has been proven that there exists no hymen that breaks at a woman’s first sexual intercourse. Nonetheless, the study shows that the myth of the hymen is still alive even though it is fading in the younger generations. All the women in the study have at some point in their lives believed there was a hymen but many have via education or media been informed that that’s not the case. Despite education, the hymen was still related to blood, pain, difficulties using feminine care products, or thoughts that something might rupture due to sport activities, like horse riding. Based on the women’s reports, this paper interprets why female virginity has become something that is in need of surveillance and control. As understood from Lévi-Strauss’s theories on the kinship system, the woman becomes a gift unit through the ritual of marriage. The alleged presence of the intact hymen is the valorizing factor in said structure. The semi-structured interviews were analyzed through a content analysis and interpreted by using the post-modernistic theoretical frameworks, with focus on the ideas of Michel Foucault. Further post-structuralist theories are applied to interpret how language and action create norms and truths. The results indicate that the belief in the existence of the hymen as an anatomical structure took hold in medical science and popular culture in line with the hypothesis that power creates knowledge. The results also show that knowledge is not constant: from being an established truth among the older participants in the study, to the youngest generation expressing that the hymen is something “old”. Simultaneously, all women expressed that the hymen and female virginity are connected to discipline and power asymmetries. The results show that the hymen, in this specific context can be seen as a social construction with the aim of maintaining unity and discipline. Hymen female virginity female sexuality discipline power post-modernistic feminism Michel Foucault Claude Lévi-Strauss Mödomshinna kvinnlig oskuld kvinnlig sexualitet disciplin makt postmodern feminism Michel Foucault Claude Lévi-Strauss Philosophy, Ethics and Religion Filosofi, etik och religion
96	School Bullying and Power Relations in Vietnam / Skolmobbning och maktrelationer i Vietnam Horton, Paul January 2011 (has links) Taking seriously the oft-made claim that power relations are central to school bullying, the dissertation focuses specifically on the interconnectedness of school bullying and power relations within the specific context of Vietnamese lower secondary schooling. The dissertation is based on extended ethnographic fieldwork in two lower secondary schools in the north-eastern Vietnamese port city of Haiphong. Drawing on participant observations, group and individual interviews with students and teachers, and questionnaire data, the dissertation questions the hitherto dominant understanding of bullying as proactively aggressive actions and instead shifts the focus away from individual behaviour and actions towards a more in-depth consideration of power relations and the role bullying plays within the institutional context of schooling. Rather than understanding power as something which is held by some individuals who abuse their power when bullying others, the dissertation adopts a Foucauldian approach to power, wherein power is not held but is rather exercised in strategic situations. In doing so, the dissertation illustrates how schools provide not only the setting for school bullying but also the disciplinary framework within which school bullying gains currency. / Mot bakgrund av det etablerade påståendet att maktrelationer har en central betydelse i skolmobbning fokuserar denna avhandling sambandet mellan skolmobbning och maktrelationer inom den Vietnamesiska grundskolan. Avhandlingen är baserad på omfattande etnografiska fältstudier i två grundskolor i den nordöstra Vietnamesiska hamnstaden Haiphong. Fältstudierna består av deltagande observationer, enkätdata, gruppintervjuer och individuella intervjuer med elever och lärare. Avhandlingen ifrågasätter den hittills dominerande förståelsen av mobbning som avsiktligt aggressiva handlingar och skiftar fokus bort från det individuella till ett mer djupgående betraktande av maktrelationer och den roll mobbning spelar inom det institutionella skolsammanhanget. Istället för att förstå makt som något som vissa individer innehar och som de genom mobbning missbrukar, antar avhandlingen ett foucaldianskt perspektiv där makt förstås som något som utövas i strategiska situationer. På så sätt illustrerar avhandlingen hur skolor inte bara tillhandahåller miljön för skolmobbning utan också den disciplinära ram inom vilken skolmobbning ges mening. Bullying power Vietnam school education gender ethnography surveillance normalisation control discipline teachers students silence. Mobbning makt Vietnam skola utbildning genus etnografi övervakning normalisering kontroll disciplin lärare elever tystnad. Social Sciences Samhällsvetenskap
97	Investments in Academic Renewable Electricity Generation Technology Spin-Offs : A Qualitative Study on High Capital Limitations for Underexplored Renewable Energy Sources Braune, Yann January 2020 (has links) Due to an intensified climate change discourse, renewable energy technologies find higher attention within the energy system and increasingly compete with traditional energy conversion systems. Electricity is progressively being generated through renewable electricity generation technologies (REGT) which harness naturally existing energy fluxes (wind, tide, heat, sun) and convert it to electricity. High investments are currently being made into well-developed REGT using explored energy sources such as wind, hydro or solar. In order to increase cost- and energy efficiency of REGTs, university research projects are developing new REGTs that harvest underexplored energy sources such as the marine energy source. These capital-intensive marine energy research projects are entering the market through university spin-off firms but are often confronted with funding gaps, for the current or future operations. Capital rich investors could provide these funds but are often investing in well explored energy sources rather than into underexplored but more cost- and energy-efficient energy sources. Utilizing a qualitative, grounded theory-influenced approach and combining empirical material of semi-structured interviews, data from a participant observation of an innovation system workshop attendance and data from continuous meetings with an academic REGT spin-off from Uppsala University, this study investigates 1) the drivers and barriers within the funding ecosystem for academic REGT spin-offs in Sweden, 2) the limited access of high capital to underexplored energy sources on the specific case of the marine energy source and 3) a potential common ground for investors with high capital and academic REGT spin-offs in order to allow an accelerated diffusion of the marine energy source. The results indicate that the physical properties of the underexplored marine source should not be accounted for as driver but rather as the foundation of an academic REGT spin-off. This frame allows to bridge practitioners of both the investment field and the academic field of REGT spin-offs through the degree of utilization. An inversion of relations, where not only entrepreneurs increasingly link their field of study to economy and business, but also investors adapt cross-disciplinary knowledge towards academia and natural sciences via the degree of utilization, could be beneficial for an accelerated diffusion of academic REGTs. Bridging practitioners of both fields through the degree of utilization and other means might together with a full commercial application and proof of marine REGTs reduce the funding gap of academic spin-offs in the marine sector and allow access to investors with high capital. Underexplored Renewable Energy Sources University Spin-Off Funding Ecosystem Funding Gap Degree of Utilization Cross-Disciplin Marine Engineering Marin teknik Economics and Business Ekonomi och näringsliv Energy Systems Energisystem
98	“Varenda dag, varenda timme, varje ögonblick" : Lydnad, motstånd och myt i den svenska coronapandemin som diskursiv konstruktion / “Every Day, Every Hour, Every Moment" : Obedience, Resistance, and Myth in the Discursive Construction of the COVID-19 Pandemic in Sweden Nylander, Sofia January 2022 (has links) I en retorisk analys av den svenska, diskursiva konstruktionen av coronapandemin, så som den tog form i politisk kommunikation och samhällsopinion, argumenterar jag för att diskursens möjlighet att uppfattas som rationell och saklig i själva verket var högst beroende av en rad mytiska idéer. Dessa idéer kretsade kring en historisk, västerländsk framåtrörelse, en uråldrig kamp mellan ljus och mörker, det dunkla som något hotfullt, synden och botgöringen som vid domen skulle leda folket till frälsning eller lidande, samt det svenska samhällets äkta kärna. Sammantaget kom de mytiska idéer som präglade diskursen att i grunden begränsa den svenska invånarens diskursiva rörelseutrymme, och därmed också möjligheten att anlägga alternativa riktningar eller göra reellt motstånd. I uppsatsen diskuterar jag även hur och varför den frihet som invånarna åtnjöt snarare kom att bli en väsentlig komponent i ett maskineri, som inte bara genom disciplinering höll nere smittspridningen, utan också gjorde invånarna till användbara redskap i upprätthållandet av en politisk legitimitet. I denna uppsats problematiserar jag därför både bilden av den pandemiska diskursen som ett i grunden rationellt, sakligt och gemensamt refererande till en verklig händelseutveckling och bilden av att frånvaron av tvingande smittskyddsåtgärder automatiskt skänker invånarna en större frihet. rhetoric Foucault myth freedom power discipline discourse COVID-19 Sweden retorik Foucault myt frihet makt disciplin diskurs coronapandemin Covid-19 Sverige Dagens Nyheter Aftonbladet pressträffar Stefan Löfven Magdalena Andersson Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
99	The Na-kd Truth : En Foucauldiansk diskursanalys av makt, straff och disciplin inom fenomenet bojkottskultur / The Na-kd Truth : A Foucauldian discourse analysis of power, punishment, and discipline within the phenomenon of cancel culture Stridh, Cassandra, Esbjörnsson, Kim January 2021 (has links) What are the power relations between the fashion company Na-kd, influencers, and the general public? This study problematizes and concretizes the events surrounding the fashion company Na-kd that took place at the end of 2020 and is further discussed as an example of so-called cancel culture. The study explores the cancel culture phenomenon through the theoretical framework of Michel Foucault; including power, punishment, and discipline. By way of a Foucauldian discourse analysis, we have identified three main discourses: the boycott discourse, the violation discourse, and the discourse regarding subject positions. The analysis also identified the following subject positions as active partakers in the discourse: followers, company, influencer, woman, and boycotter which are discussed and analyzed in terms of how they relate to one another. The study’s key findings include the problematic use of boycott culture as a concept and whether it can be applied to companies or not, the shift of responsibility from company to influencers (i.e. individuals), and how great the power of the followers actually is. / Hur ser maktförhållandena ut mellan Na-kd, influerare och allmänheten? Studien problematiserar och konkretiserar händelserna kring modeföretaget Na-kd som ägde rum i slutet på 2020, och diskuteras vidare som ett exempel på bojkottskultur. Vidare i studien så utforskas bojkottskultur som fenomen utifrån det teoretiska ramverket Michel Foucault innefattande makt, straff och disciplin. För skapandet av en enhetlig undersökning så används Michel Foucaults diskursanalys, där tre huvuddiskurser identifieras: bojkottsdiskursen, diskursen om överträdelser inom fallet och subjektspositioner. Avslutningsvis diskuteras de identifierade subjektspositionerna; följare, företag, influerare, kvinna och bojkottare och hur dessa i förlängningen relaterar till varandra. Studiens huvudsakliga resultat utmynnar i huruvida bojkott som begrepp går att applicera på ett företag eller inte, hur förflyttningen av ansvar från företaget till influerare sker och hur stor följarnas makt faktiskt är. cancel culture online shaming Foucault discourse analysis cyber violence na-kd power subject positions punishment discipline surveillance Instagram influencers bojkottskultur online skamning Foucault diskursanalys cybervåld na-kd makt subjektspositioner straff disciplin övervakning Instagram influerare Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
100	Narratives of governing : rationalization, responsibility and resistance in social work Lauri, Marcus January 2016 (has links) For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance. / Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya. Welfare Welfare state neoliberalism neoliberal neo-liberal neo-liberalism new public management NPM new managerialism managerialism public management reform social work social services profession professional EBP evidence-based practice evidence knowledge production paperwork administration performance audit discipline sovereign power self-governing power power/knowledge motivational interviewing MI individualism individual responsibility political the political de-politicized de-politicization governing governmentality governance gender feminism feminist theory Foucault Marx capitalism standardization flexibility budget governing care care-work ethos of care solidarity empathy loyalty division of labor proceduralization instrumentalization mechanization manual based digital template templates de-professionalization proletarization proletarianization Taylorization transition transformation rationalization rationality rational emotions emotional affect alienation detachment distance resistance counter conduct Sweden Swedish model rhizome rhizomatic nomadic narrative narratives discourse critique interviews Välfärd välfärdsstat välfärfärdsstaten nyliberal nyliberalism new public management socialt arbete socialtjänsten socialarbetare svenska modellen styrning styrningsmentalitet kön genus EBP evidensbaserad praktik evidens kunskapsproduktion makt/kunskap administration pappersarbete granskning kontroll disciplin självstyrning motiverande samtal individualism individualisering ansvar individuellt ansvar flexibilitet politik det politiska avpolitisering avprofessionalisering profession professioner professionell förfrämligande Sverige Foucault Marx feminism feministisk teori kapitalism proletarisering taylorisering standardisering manualbaserad rationalisering rationell emotioner känslor avstånd likgiltighet narrativ diskurs kritik intervju intervjuer kapitalism den svenska modellen förändring transformering motstånd mot-makt

Search results