Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka och få större förståelse för hur pedagoger upplever vilka utmaningar som uppstår i en utemiljö, utan fysiska gränser för var barnen får vistas, och vilken betydelse disciplin får inom förskolans ramar. Utgångspunkten för fallstudien var en uteverksamhet med en unik avdelning helt utan inhägnad såsom staket. Genom det poststrukturella- och socialkonstruktivistiska perspektivet undersökte vi detta närmre. Studien är en kvalitativ metod med utgångspunkt i en fallstudie och med semistrukturerade intervjuer. Teoretikern Michel Foucaults syn på makt och disciplin var ett adekvat centralt begrepp då pedagogerna vi intervjuade inte ansåg alls att de arbetar med disciplin, eller att disciplin ens hör hemma i förskolan. Resultatet visar att pedagogerna säger sig istället arbeta med tydlighet, struktur och tillit, vilket skapar en gruppdynamik där förtroendet för varandra blir betydande. Pedagogerna menar även att genom mindre barngrupper kan pedagogerna skapa djupare relationer till barnen. Resultatet visar att barn är sociala individer som oftast håller sig nära sina kamrater och inom det område de befinner sig på. Något pedagogerna poängterar är att de ser barnen som mycket kompetenta och ansvarstagande.

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning är att bidra med en förståelse kringpotentiella kommunikationsproblem under processen av ett spelskapande mellanspeldesigners och ljuddesigners. Detta fullföljdes genom kvalitativa djupintervjuer medhjälp av en halvstrukturerad metod och vissa tillägg av mina egna upplevelser, medandra ord en autoetnografi. Totalt fyra ljuddesigners och speldesigners blev tillfrågadeom deras upplevelser av olika problem på grund av kommunikationen mellan varandra,samt hur de gick till väga för att lösa dessa bekymmer. Det övergripande resultatet visarhur abstrakt bemötandet av kommunikationsproblem är då det kan variera beroende påvilket arbetssätt spelföretaget funktionerar. Med andra ord om en jobbar hemifrån ellerpå plats. Som helhet uppger respondenterna att det finns kommunikativa hinder ochallmänna missförstånd mellan varandra. Exempelvis att konversera via mejl kanförebygga osäkerhet och missförstånd vid beskrivandet av en aktivitet så som att skapaen specifik ljudeffekt. Denna typ av problem löste sig genom dialoger och diskussionerför att förstå den bakomliggande idén för ljudeffekten.Utöver detta ska denna undersökning förmedla en förståelse kring potentiellakommunikationsproblem genom att ta del av denna uppsats och förbereda till nuvarandeeller tillkommande projektsamarbeten.

Syftet med detta arbete är upplysande och gäller lärarens upplevelse av tid och energi. Genom skola och praktik har jag sett hur lärararbetet kan praktiseras. Nu vill jag ytterligare vidga perspektivet över hur det i praktiken förhåller sig. I ljuset av styrdokument och litteraturstudier, vill jag också analysera rådande lärarpraxis. Min undersökning är en fallstudie och min enkätundersökning, som genomförs på två gymnasieskolor, baseras på en kvantitativ metod. Mina resultat pekar på att tiden i första hand går till förberedelser, i andra hand lektioner, i tredje hand efterarbete och i fjärde hand kontakter. Jag har sett hur ca 70 % av lärarna menar att läraruppdraget, av olika anledningar, men framför allt på grund av bedömning, rättning och känslor av otillräcklighet, är speciellt tröttande. Min avsikt har inte varit att ge ett svar. Jag ser däremot hur upplevelsen av tid och energi kan kopplas till förändringar av styrdokument och hur rådande förändringar kan kopplas samman med en ’disciplinering’ av läraryrket. Disciplineringen är kanske inte fel men bör belysas / AbstractThe end of this work is illustrative and is applicable to teachers experience of time and energy. Through schools and practices I’ve seen how the work as a teacher can be put into practice, now I do want to broaden my mind about how the practical matters stand. In the light of governingdocuments and litterature I want to analyse ruling praxis. My examination should be seen as a case study and my opinion poll is accomplished on two upper secondary schools and based upon a quantitative method. My result indicates that the time in first place goes to preparations, in second place to lessons, in third place to take care and mark papers and works and in fourth place to different kinds of contacts. I have seen that 70% say that the teaching profession, on different reasons but specially cause of markings and feelings of insufficiency, is particular tiring. My intention was not to give an answer. While I do see how the experince of time and energy can be connected to the change of ruling praxis and how the prevailing change can be connected to a disciplination of teaching profession. The disciplination does not have to be wrong although it should be a part of our awareness.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ”classroom management” samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningen på att lärarnas tillämpade ledarstil inte sammanfaller bra med de styrdokument och den forskning som finns eftersom ordningsreglerna varken är bestämda i demokratiska former eller konsekvent tillämpade. Resultaten pekar dessutom på att skolans relativt låga ordningsproblematik är oberoende av lärarnas aktiva kontrollåtgärder och att svaret i stället ska sökas i lärarnas socialkompetens.

Skolverket har kommit med en ny läroplan Lgr 11, med förhoppning om att ändra utvecklingen i de svenska skolorna, angående elevernas svaga kunskaper i matematik. Det har debatterats och skrivits mycket om just de svenska elevernas svagheter i matematik både nationellt och internationellt.Mitt syfte med detta arbetet har varit att undersöka lärarnas erfarenheter (deras empirier) genom åren. Genom deras synpunkter och de gällande läroplanerna under åren, har min tanke varit att fånga upp deras åsikter om utveckling i matematik och varför det har gått åt detta håll. Besitter lärarna med kunskaper som är intressanta för vidare undersökning? Undersökningen har gjorts med en enkät, samt med möjlighet för lärarna att skriva egna kommentarer. Undersökningen visar att undervisningsmetod och lärarnas arbetssätt har inte förändrats nämndvärt genom åren och att lärarna efterlyser mer engagemang av föräldrar i elevernas skolgång. Lärarna anser även att mobiltelefoner har en störande effekt på lektionerna. När det gäller disciplin och ordning anser lärarna att det är oförändrat jämfört med innan. Angående elevernas kunskapsnivå i matematik, anser lärarna att eleverna idag är svagare i jämförelse med när de själva var elever och att de olika läroplanerna inte har bättrat på deras lärande.

AbstractArbetet, som är skrivet av Martina Filling och Therese Rasmusson, handlar om synen på lärarens förändrade fostransroll mellan 1946 och 1962. Titeln på arbetet är En förändrad lärarroll och syftet är att undersöka vilka olika perspektiv som existerade i diskussionen om lärarrollens fostransuppdrag mellan 1946 och 1962. För att uppnå ett resultat och dra en slutsats har två tidskrifter använts som källor, vilka publicerades under den tidsperiod undersökningen ämnar undersöka. Utvalda artiklar ur tidskrifterna granskades och sammanfördes till en textanalys. Materialet för textanalysen består av lärartidningarna Skola och samhälle och Svensk lärartidning. Resultatet i studien visar på att debatten kring lärarens fostransroll har varit livlig och delad. Agan som bestraffningsmedel var omtvistat, då vissa ville ha kvar systemet och andra ville hitta nya metoder som ersättning. Lärarna kände en rädsla över att förlora den självklara ledarrollen efter agans avskaffande och samtidigt diskuterade experterna pedagogiska verktyg till hur läraren kunde agera i fostransuppdraget.Nyckelord: Aga, auktoritet, disciplin, fostran, omsorg. / AbstractThe work, which was written by Martina Filing Therese Rasmussen, is about the perception of the teacher changed fostransroll between 1946 and 1962. The title of the work is a changing roles and the purpose is to explore the different perspectives that exist in the discussion of teacher roles task of character formation between 1946 and 1962. In order to achieve a result and draw a conclusion, the two journals used as sources, which were published during the period of investigation to conduct an examination. Selected articles from the journals were reviewed and were brought to a text analysis. The material on text analysis consists of teacher newspapers School and Society and the Swedish Teachers Journal. The results of the study show that the debate about teacher fostransroll has been lively and shared. Spanking as punishment medium was contentious, as some wanted to maintain the system and wanted to find new methods of compensation. The teachers felt a fear of losing the natural leadership role after the abolition spankings while experts debated educational tools to how the teacher could act in fostransuppdraget.Keyword: Aga, authority, discipline, education, social services.

The role of physicians in Swedish society changed dramatically in the 19th century. The need for people not only to be healthy, but also to be seen as healthy by society gave physicians a power that often has been compared to the power of the clergy in early modern era. How might this change have affected how physicians viewed themselves and others? The historically patriarchal and later also strongly paternalistic relationship between the patient and the physician is not unknown to scholars of medical history but can be supplemented with other perspectives and source material. In this study, I shed light on how physicians who were accused of malpractice or negligence in the course of their duties. I also review how the Disciplinary Board of Swedish State Board of Medicine, responded to the merits of the accusations and to the person behind the accusation in the late 1940s and early 1950s. The words and actions of the physicians and the Disciplinary Board members towards the other party in the disciplinary cases reflect parts of the self-image and professional identity both within the medical profession and the identity which the physicians and the Disciplinary Board wished to convey outside the medical profession. It is therefore interesting to consider for whose sake the Swedish medical disciplinary board was established and run. Several conclusions have emerged during the study, including that the Swedish physicians did not need to have the patient's trust, whereas having the trust of colleagues and of the Board of Medicine appears to be essential to the physicians professional identity. Also, the stereotypical self-images of physicians as scientific, objective, and rational were contrasted with the stereotypical images of patients as subjective, naïve and ignorant, both by the accused physicians and the members of the Disciplinary Board. The indirect and direct power that the medical profession had over both their own profession and their patients perpetuated power imbalances in the patient-physician relationship. Criticism of the handling of disciplinary cases from various quarters in society and politics went unheeded as the criticism evident in the early and mid-1940s persisted also 30 years later.

This micro-ethnographic study looks at the meetings between different cultures in the music classroom and how these can be characterised. It deals with what happens in the meeting between music teacher and student groups, given that the music teacher does not have so much teaching time with the students compared with teachers in other subjects. The purpose of the study was to raise awareness around the notion of leadership in the music classroom. In the study, six different music lessons in three different classrooms are analysed. Observations were recorded as field notes and sound recordings. Informal discussions with music teachers were also conducted in order to achieve as broad an empiricism as possible. The results of the study illustrate different approaches to discipline and leadership in the music classroom, how these might shape different class cultures, and the consequences that follow from this. / Denna mikroetnografiska studie handlar om möten mellan olika kulturer i musikklassrummet, samt hur dessa kan gestalta sig. Vad som sker i mötet mellan musiklärare och elevgrupper med utgångspunkt i att musikläraren inte har så mycket undervisningstid med eleverna i relation till andra skolämnen. Syftet med studien är att skapa medvetenhet kring ledarskap i musikklassrummet. Studien innefattar sex olika musiklektioner i tre olika musikklassrum. Observationer har dokumenterats genom fältanteckningar samt ljudupptagningar. Även informella samtal med undervisande musiklärare har förts för att uppnå en så bred empiri som möjligt. Studiens resultat belyser olika förhållningssätt kring ordning och ledarskap i musikklassrummet samt hur detta kan tänkas forma olika klasskulturer och vad för konsekvenser detta medför.

<p><strong></strong>There are very few studies that have taken the matter of teacher’s leadership in disciplinary actions into research. That is why the purpose of this essay has been to investigate the relationship of how students think their teachers appear in questions of discipline. The study has been narrowed down to gather and analyze the experiences that students have about teachers, and how teachers uphold and set themselves to ground rules in the classroom. The study has shown how the students interpret teacher’s act of following up consequences of classroom rules. It has also shown that the pupils get a feeling and believe that teachers think they’re above the rules that actually have been created by them selves. Nor are the teachers consequent enough in following up the rules that has been placed to follow in the classroom. Conclusively the teacher’s rules are not for the teachers while it is they who should set an example.</p><p> </p><p>The report is based on researching material, consisting of a questionnaire with complementary interviews. The participants are 70 students who currently stay in the grades four and five at a countryside school in the outskirts of southern Stockholm. The research material is very detailed with a high validity and reliability.</p>

Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2007.