Syftet med studien är att presentera ett urval av modeller för ledarskap och undersöka om dessa används i svenska klassrum. Modellerna är amerikanska och hämtade från forskningsområdet"Classroom Management", eller CM. Observationerna är gjorda vid fyra skolor och har ligger till grund för 6 intervjuer som gjorts. Lärares ledarskap är mycket komplext och enligt min observation det går inte att peka på att lärare konsekvent använder sig av en modell.

Samhällets rådande styrningsmentalitet innebär att medborgarna ska styra sig själva genom självförståelse, självkontroll och självomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig åt genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohälsa hos eleverna (bo.se). För att få bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle träna emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten på 1990-talet bl.a. i formen av ämnet livskunskap (Wennberg & Norberg, 2004). Mot denna bakgrund kan man se livskunskap som en form av disciplineringsverktyg då det introducerades för att komma till rätta med ordningsproblem. I denna studie avser jag att undersöka livskunskapsämnets innehåll och syfte med utgångspunkt i Birgitta Kimbers SET-program och det tillhörande läromedlet Livsviktigt. Jag undersöker mer specifikt om disciplineringsdimensionen i ämnet tar sin utgångspunkt i fostran eller i omsorg. För detta ändamål utgår jag från Foucaults makt- och styrningsperspektiv samt Landahls (2006) indelning av lärarens sociala uppdrag i fostran och omsorg . Resultatet visar att retoriken bakom SET är att disciplinera genom omsorg. Innehållet i läromedlet tar däremot till stor del sin utgångspunkt i fostran.

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ”demokratisk” riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet.

In this essay the author has studied teachers work with order and measure in the classroom. The empirical survey method has been collected through interviews of focus groups from three different schools located in three different municipalities consisting nine participating teachers in total. The aim with the study is to understand the complexity of creating order in the classrooms by the existing means of control and finding an answer to teachers reasoning around the two articles “We need to inform how the situation are in school when it is at its worst” and “Stop defaming school”. The analysis is structured by my questions at issue which are; How does the teachers' work with the means of control which exists in the curriculum to maintain the order in the classroom; how does the teachers concure to the concept of order in relation to the media and the political statements that exists regarding the order issues at school; are there any alternative measures and methods to maintain the order in the classroom. The result shows a unanimous view about what order is among the teachers. Order is a necessity for the pupils to have a good studying climate. The result shows the teachers accepts a classroom environment which is loud and a bit messy as long as the pupils knows what to do and does what they are supposed to do. The result further shows the teacher's leadership ability is decisive for maintaining order. The teacher should be an authority. She has to be consistent, be able to communicate, respect the pupils and be well prepared for the lessons. The result further shows reprimanding when someone disturbs the order or breaks the rules doesn't help. Teachers often uses threats like calling the parents or threaten to keep the pupil at school when the others goes on field trips, to get the situation under control.

<p>Vi har under vår verksamhetsförlagda del av vår lärarutbildning observerat att många lärare haft stora problem med att komma tillrätta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lärare, mentorer, elever men också med människor utanför skolan har vi blivit uppmärksammade på det faktum att samtliga önskar att skolans lärandemiljö skall präglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger på ett gemensamt socialt förhållningssätt.</p><p>Denna internationella dokumentstudie har på ett komparativt sätt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgångspunkt från elever motsvarande år 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter när det gäller skolornas arbete med disciplinära frågor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive länders styrdokument och de etablerade lärteorier som finns.</p><p>Inom respektive skola i studien är det rektorn som har ansvaret för att upprätta och säkerställa efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl. a. skiljer sig i uppdraget är att en rektor i en svensk skola får sina direktiv från det svenska Skolverket, i förlängningen kommunens barn- och ungdomsnämnd medan en engelsk rektor får sina direktiv från The Governing body – skolstyrelsen. De båda ländernas styrdokument vilar på en demokratisk grund och skall förmedla gemensamma grundläggande värden för respektive land.</p><p>I de styrdokument vi analyserat kan vi se att uppbyggandet av ett gemensamt förhållningssätt har sin utgångspunkt i olika former av belönings- och bestraffningssystem i England medan det i Sverige har sin utgångspunkt i föreställningen om utveckling och lärande i interaktion.</p>

<p>Anledningen till att jag valt detta ämne som examensarbete, är att jag under mina praktikperioder förstått att kontakten med föräldrar inte alltid är självklar. Dessutom är kommunikationen mellan skola och hem ett område som utgör en försvinnande liten del i lärarutbildningen. </p><p>Mitt syfte till studien är att undersöka hur och om vad lärare och föräldrar kommunicerar. Samt hur de båda parterna värderar, använder och tycker är viktig kommunikation. </p><p>Genom att använda relevant litteratur och genomfört intervjuer med tre lärare och tre föräldrar har jag bland annat kommit fram till dessa resultat. Kommunikation mellan skola och hem består av två utvecklingssamtal per år, såvida föräldrarna inte själva hör av sig eller har barn som på något sätt brister på det sociala, disciplinära eller kunskapsmässiga planet. Under-sökningen visar också att utvecklingssamtalet i grunden är en accepterad och omtyckt kontaktform av både lärare och föräldrar. Andra konstateranden är att föräldrar främst vill veta hur deras barn sköter sig i skolan, om de blir mobbade eller om dom mobbar andra. Ytterligare önskvärd information är hur barnen ligger till kunskapsmässigt i förhållande till kunskapsmålen.</p>

<p>Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ”demokratisk” riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet.</p>

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra elevers uppfattningar om lärarauktoritet och jämföra dessa elevers uppfattningar. Examensarbetet omfattar åtta kvalitativa intervjuer med gymnasieelever på samma skola i en mellanstor svensk stad samt en kvalitativ intervju med en modersmålslärare. Denna studie är delvis en komparativ studie mellan arameiska/syrianska elever och svenska elever syn på lärarauktoritet. Undersökningens resultat visar att elevens syn på lärarens auktoritet påverkar elevens lärande och studiemotivation. Läraren i Syrien, Libanon, Irak och Turkiet har en mer utpräglad auktoritär ledarroll och ställer högre krav och förväntningar på eleverna än i svenska skolan. Respekt för läraren är en självklar del i de arameiska/syrianska elevernas bemötande av läraren i hemländerna där lärarens auktoritära hållning inte kan ifrågasättas. Samtidigt beskriver eleverna med arameisk/syriansk bakgrund hur lärarauktoriteten i svenska skolan urholkats alltmer och inte är given på förhand. Dessa elever menar vidare att svenska skolan genomsyras av demokratiska värderingar där eleven ges större möjligheter och inflytande i jämförelse med elevens passiva roll i hemlandets skola. Samtliga elever med svensk bakgrund anser att eleverna ska vara med och kunna påverka undervisningen och att lärarens bestämdhet/tydlighet ger uttryck för elevernas syn på lärarauktoriteten i klassrummet. Oavsett elevernas etniska och kulturella bakgrund förespråkar samtliga elever i undersökningen ett demokratiskt ledarskap i klassrummet där elever med syriansk bakgrund särskilt betonar elevens frihet och respekt för läraren som särskilt betydelsefulla.

Dagens debatt är fylld av argument kring disciplinens roll i skolan där både ökad och minskad disciplin förespråkas. Inte minst inför valet 2018 finns löften och krav på att denna fråga ska beröras. En del i denna debatt rör en önskan kring en tillbakagång till tidigare värdegrunder där en annan typ av disciplin var närvarande. Kring detta finns också en debatt kring kyrkan och religionens närvaro i skolans sfär där skolavslutning i kyrkan och religiösa friskolor dominerar. En genomgående tanke som finns är att fostran och styrningsprocesserna i skolan gått från ett mörker till ljus som under efterkrigstiden tog form av en individuell frihet och demokratiska värderingar. Denna studie behandlar styrningsprocessernas utveckling och förändring i skolans stadgar och läroplaner från 1842 till 2011 genom en genealogisk diskursanalys. Syftet är att kunna ge en härledning till dagens debatter kring disciplinära problem i skolan idag. Detta ställs i studien mot religionens närvarande och hur dessa processer förändrats i relation till dess närvaro i stadgarna. Metoden och resultatet bygger på Foucaults disciplinära maktanalys och genealogiska arbetssätt. Resultatet visar på att begreppsanvändningen i stadgarna har inte förändrats nämnvärt utanför den kroppsliga och religiösa närvaron som försvann 1962 i läroverket. Folkskolan visar på en utveckling där disciplinen istället ökat i relation till religionens tillbakagång och 1921, dryga tio år innan läroverkets förbud mot kroppslig bestraffning, infördes begreppet aga som en del av folkskolestadgans disciplinära åtgärder. De förhållningssätt som 1859 fanns i läroverken var också närvarande i dagens skollag. Den stora förändring som kan identifieras är den värdegrundsutvecklingen som skett där individuell frihet och mer demokratiska förhållningssätt växt fram under det senaste seklet, en del av denna värdegrunds förändring var också att den kroppsliga agan försvann och en mer psykologiskt inriktad disciplin tog form, i likhet med Foucaults disciplinära maktteori.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur influencers på Youtube gör sanningsanspråk om den ideala kvinnokroppen. Jag undersöker hur deras uttalanden om kroppsideal och ingreppet Brazilian Butt Lift (BBL) kan tolkas. BBL är ett kosmetiskt ingrepp där fett transporteras till höft och rumpa från andra delar av kroppen, exempelvis rygg, armar och mage. Målet med operationen är att uppnå en timglas-figur. Analysen görs genom att tolka influencernas uttalanden med hjälp av Ernesto Laclau och Chantal Muffes diskursteori. Materialet är samlat från tre YouTube-kanaler av kvinnliga influencers. Sammanlagt analyseras det åtta videos om deras erfarenheter av det kosmetiska ingreppet. Teorier om disciplinering, kroppsideal, självövervakning, trovärdighet och sanningsanspråk används för att analysera materialet. Analysen behandlar tre teman, hur influencerna porträtterar BBL, hur influencerna framför det samtida kroppsidealet och hur influencerna kan uppfattas som trovärdiga källor. I analysen framkom det att de porträtterar ingreppet som riskfullt, men inte tillräckligt riskfullt för att inte genomgå en BBL. De framställer även känslor av ånger inför operationen som normala och normaliserar därmed att inte lita på sina känslor. Det framkom även att influencerna menar att det är värt att genomgå ingreppet, trots följder av ömhet, obehag och smärta. Det kroppsideal som de framför är timglas-figuren, det vill säga en stor rumpa, breda höfter och en smal midja. De accepterar och reproducerar idéen om hur den ideala kvinnokroppen bör se ut och hur den bör disciplineras. Det framkom även att influencerna kan både ses som offer och bidragare av diskursen om den ideala kvinnokroppen. Till sist framkom det att influencerna kan uppfattas som trovärdiga källor (Ohanian 1990; McCroskey och Teven 1999) och därmed kan deras sanningsanspråk sägas delta i en fixering av ett specifikt kroppsideal för kvinnor.