People living with disabilities in our society today are more likely to be without a job compared to the rest of the population. The fact that a high number of people are not given the opportunity to work, and thereby being self-sufficient, is a failure for both the individual and the society. My purpose with the study is to increase knowledge and understanding regarding disabilities in the working life, with focus on the disability dyslexia. In the study, I am investigating the employer’s obligations and rights when employing a person with disabilities. To achieve my purpose and answer the research questions in the most adequate way, I am making use of a traditional legal dogmatic method, but also a sociological method focusing on law.Throughout the study, the employer’s equitable obligations to carry into affect for supporting and customizing already during the recruitment process for a person with disabilities are introduced. This is done in order for the individual to be in a comparable situation as remaining jobseekers. Persons with disabilities are entitled to the same rights as others. Previous studies show employers lack knowledge regarding disabilities and what it means to have a disabled employee, and therefore neither wishes nor dares to hire someone with special needs. In lots of other European countries the existence of quota legislation is creating opportunities for people with disabilities to enter the ordinary labour market<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" />. Sweden has made the choice to use special arrangements that are for the employer to use if they having a disabled employee. Why Sweden chooses to use this system rather than the quota system is due to the effects from a quota system cannot be distinguished and because the government prefers to have optional arrangements, instead of legislating on quotas.

HBT-frågor är idag en alltmer omtalad fråga i den samhälleliga debatten. Sedan diskrimineringslagstiftningen ändrades år 2009 har organisationer ett alltmer omfattande ansvar att arbeta för att motverka diskriminering i alla dess former. Då Skellefteå kommun har fattat beslut om att öka sitt invånarantal till 80 000 invånare år 2030 görs stora insatser föratt se till att alla människor har samma förutsättningar att leva och verka i kommunen.Uppdraget var därför att undersöka första och andra linjens chefers möjligheter att utifrån den befintliga likabehandlingspolicyn arbeta med HBT-frågor. Studien baseras på 12 intervjuer med första- och andra linjens chefer på en kvinnodominerad och en mansdominerad arbetsplats inom kommunen. Resultatet visar att cheferna upplever en begränsning i hur de kan använda sig av likabehandlingspolicyn i sitt dagliga arbete. Dokumentet ses mer som spelregler snarare än något som konkret kan användas praktiskt. Den mest framträdande föreställningen kring HBT-frågor bland cheferna på de arbetsplatser som undersökts var att det inte fanns någon problematik med diskriminering inom deras verksamhetsområde. Därför fanns en föreställning bland några av cheferna att något förebyggande arbete med dessa frågorinte behövdes. Det går att utläsa vissa skillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade arbetsplatser i hur man arbetar med HBT-frågor samt de föreställningar som finns kring hur dessa frågor talas om på arbetsplatserna. Cheferna på de kvinnodominerade arbetsplatserna var mer benägna att bedriva ett proaktivt likabehandlingsarbete än cheferna påde mansdominerade arbetsplatserna. Ingen bedriver dock ett specifikt arbete med HBT-frågori dagsläget.

Att invandra är en stor påfrestande händelse i en människas liv. Sverige har idag en ökande befolkning i takt med att fler människor med utländsk bakgrund kommer hit på grund av varierande anledningar och sociala omständigheter. Studier visar att utlandsfödda i Sverige och andra Europeiska länder har sämre psykosocial hälsa jämfört med svenskfödda. Detta examensarbete är en litteraturstudie baserat på sju artiklar vilka beskriver upplevelser av ohälsa och möten med vården från invandrade personer från olika bakgrunder och åldersgrupper. Syftet med studien är att belysa faktorer som påverkar invandrarnas upplevelse av hälsa och ohälsa i det nya hemlandet. Resultatet visar att de främsta faktorerna som påverkar detta negativt är språksvårigheter, ensamhet, arbetslöshet och diskriminering. I diskussionen beskrivs betydelsen av att bemöta patienter med utländsk bakgrund på ett respektfullt, empatiskt och omsorgsfullt sätt. Detta leder till att patienten och vårdpersonal kan skapa en tryggare situation som bidrar till mindre psykosociala påfrestning och främjar patientens hälsa och välbefinnande. Dessutom är det viktigt att ha insikt om andra kulturer för att kunna bemöta patienterna på ett lyckosamt sätt. I ett mångkulturellt samhälle ökar behovet av att ha fördjupad kunskap om andra kulturer, detta gäller även vårdpersonal då dessa behöver skapa förutsättningar för en ömsesidig förståelse och tillit med sina patienter oavsett bakgrund.

Bakgrund: Vi lever i en globaliserad värld och Sverige är en nation med en stor demografisk mångfald. Detta gäller även hälso- och sjukvården. Tidigare vetenskapliga studier och rapporter från fackföreningar visar att diskriminering mot sjuksköterskor av etnisk minoritet är vanligt i hälso- och sjukvården. Rapporter från fackföreningar i Finland och Storbritannien visar att uppemot 40 till 50 procent av sjuksköterskorna upplevt diskriminering på ett eller annat sätt. Diskrimineringen uttrycks på olika sätt och yttras från patienter, deras anhöriga samt personal. Syfte: Syftet med studien är att beskriva konsekvenserna för sjuksköterskans arbete när denne upplever diskriminering. Metod: Detta är en litteraturstudie baserad på tio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: Vid analysen av artiklarna hittades följande sex teman om hur sjuksköterskans arbete påverkas av diskriminering: otrygghet, osynliggörande, särbehandling, benägenhet att byta arbetsplats, underbetalda &amp; brist på karriärmöjligheter och nedvärdering av färdigheter. Slutsats: Konsekvenserna av diskrimineringen av sjuksköterskor av etnisk minoritet är stora för de utsatta sjuksköterskornas arbete. I slutändan påverkar diskrimineringen av sjuksköterskor patientsäkerheten och leder till en större personalomsättning. Klinisk betydelse: Denna studie kan ge större förståelse för hur diskriminering yttras och visar vad konsekvenserna blir för de utsatta sjuksköterskornas arbete. Att man blir medveten om detta på vårdinrättningarna kan vara till hjälp vid utformningen av riktlinjer för hanteringen av diskriminering vilket på sikt kommer öka patientsäkerheten. / Background: We live in a globalized world and Sweden is a nation with a great demographic diversity both in the society as a whole but also in the healthcare industry. Previous scientific studies and reports from trade unions show that discrimination against ethnic minority nurses is common in health care. Reports from trade unions in Finland and Great Britain show that as much as 40 to 50 percent of nurses have experienced discrimination in one way or the other. The discrimination is manifested in different ways and are being expressed by patients, their relatives and staff. Aim: The aim of this study is to describe the consequences on nurses’ work when he or she experiences discrimination. Method: This is a literary review based on ten scientific studies with qualitative approach. Results: The analysis revealed the following six themes on how the nurses’ work is affected by discrimination: insecurity, invisibility, different treatment, propensity to change job, underpaid &amp; lack of career opportunities and devaluation of skills. Conclusion: The impact of discrimination against ethnic minority nurses is great for the victimized nurses’ work. Ultimately this affects the safety of patients and lead to a greater employee turnover. Clinical significance: This study may provide a better understanding how discrimination is expressed and what consequences follow for the exposed nurses’ work. By being aware of the discrimination in the healthcare industry it might be of help when developing policies how to handle discrimination which in the long-term will improve the safety of patient.

Denna studie ämnar undersöka skillnaden i osäkra anställningar mellan unga kvinnor och män i 14 Europeiska länder dels på landspecifik nivå samt indelat i välfärdsregimer. Underlaget för studien kommer ifrån European Social Survey från åren 2010 och 2012. För analysen har logistisk regressionsanalys tillämpats i statistikprogrammet SPSS. Genom ett uppslag i tidigare forskning och teori om faktorer på både individ- och institutionsnivå formulerades två hypoteser: Att kvinnor i större utsträckning än män innehar osäkra anställningar samt att den största skillnaden skulle gå att urskönja i den konservativa välfärdsregimen. I ett inledande skede vid kontroll för enbart kön tenderade kvinnor i den socialdemokratiska välfärdsregimen att ha en större sannolikhet till en osäker anställning. Detta resultat speglas inte i de två övriga regimgrupperna. Vid kontroller för sociodemografiska variabler, främst sektor, upphör denna tendens och en könsskillnad går inte att påvisa. När kontroller för familjebildning förs in ändras resultatet. Kvinnor i tre länder, varav två i den konservativa välfärdsregimen, har en större sannolikhet till en osäker anställning. Välfärdsregimer tycks inte vara den mest fruktbara metoden för analys i kluster men ger möjlighet till en djupare förståelse för viktiga institutionella faktorer på landspecifik nivå. Generellt har unga kvinnor inte osäkrare anställningar än män i studien men kontroller för fler relevanta variabler är något som skulle kunna fördjupa analysen.

This paper investigates the discriminatory situation of Romas in contemporary Europe with the use of Zygmunt Bauman’s analytical framework he developed on the situation of Jews and the Holocaust. Characteristics of the Modern Society have, according to Bauman, created opportunities for cornerstones of discrimination to occur and together with facilitators they can hold the discrimination alive and make it long lasting. In the case Bauman examined, it all ended in genocide. With the aim to investigate how Bauman’s analytical framework would explain why Roma discrimination could continue and by using a qualitative method of text substance analysis of foremost academic articles, the situation of the Romas are presented in a code according to the concepts in a scheme of Bauman’s analytical framework. There is no genocide going on today against Romas, but when looking through the glasses of Bauman and implementing his analytical framework on the Roma situation, only one stone is missing for it to happen. This paper concludes that there are no reasons to deny that a new Holocaust can happen in the modern society of Europe, but this time with another minority group as victims. Racism seems to be there, the only missing element is a stronger belief in racial hierarchy. This paper also offers an analytical scheme for future studies on other groups that have been suffering of long lasting discrimination, to further emphasize how Bauman’s framework would be able to become generalized on discrimination.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården. Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige. Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi. Utifrån dessa resultat dras slutsatsen att det finns mycket begränsade möjligheter för personer med sexuella avvikelser att få behandling inom vuxenpsykiatrin och att det finns stora regionala skillnader i tillgängliga resurser med en koncentration i sydöstra Sverige. Inom vissa län saknas helt resurser för behandling och i de flesta landsting saknas det möjligheter till behandling av personer med både erfarenhet och kompetens på området. Undersökningen visar att det framför allt finns en vilja och ett intresse av att behandla patienterna men att det saknas resurser, framför allt i form av kompetens.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Diss., Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.