Under hösten 2017 uppmärksammades kvinnors utsatthet i form av sexuella trakasserier från män, genom #metoo. Utifrån metoo-rörelsen väcktes vårt intresse för diskriminering som ämne i stort och kopplat till socialt arbete. I den här studien har vi således undersökt chefers arbete mot diskriminering mellan anställda på arbetsplatser där socialt arbete bedrivs, och om och i så fall hur detta arbete påverkats av metoo-rörelsen. De teoretiska ramverk som ligger till grund för analysen i studien är nyinstitutionell teori och systemisk-konstruktionistisk teori som handlar om förändringsprocesser inom organisationer, kommunikation och ledarskap samt svårigheter kopplade till yrkesrollen inom människobehandlande organisationer. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där chefer verksamma inom socialt arbete i Uppsala kommun intervjuades. Enligt resultatet i vår studie arbetar majoriteten av de chefer vi intervjuat utifrån kommungemensamma handlingsplaner och rutiner kopplat till diskriminering mellan anställda. Implementeringsarbetet gällande handlingsplaner generellt verkar vara svårt att genomföra på grund av tidsbrist och högt informationsflöde. En fråga som cheferna återkommande nämnde under intervjuerna var påverkan av yrkesrollen som socionom och verksamhetsfältet socialt arbete, där flera menade att detta medför en medvetenhet om hur man bör bete sig mot varandra vilket minskar risken för diskriminering på arbetsplatsen. Gällande påverkan av metoo-rörelsen framkom att flera chefer börjat reflektera kring att männen befinner sig i en utsatt position på arbetsplatsen utifrån att chefernas arbetsplatser är kvinnodominerade. Genom fynden i studien är vår förhoppning att arbetsgivare och chefer börjar reflektera kring sitt arbetssätt och förebyggande arbete mot diskriminering i förhållande till de lagar och rutiner som finns. Vi ser gärna att det genomförs mer forskning som uppmärksammar det interna och konkreta arbetet mellan anställda inom verksamheter som bedriver socialt arbete. En möjlig uppföljande studie är att undersöka om och i så fall hur förändringar grundat på metoo har skett när metoo-rörelsen inte är lika ny som den fortfarande är idag.

Denna C-uppsats i ämnet Sociologi studerar hur kvinnor med latinamerikanska rötter upplever fenomenet Colorism inom den latinamerikanska diasporan och dess möjliga effekter. Effekter som berör både deras egna självbild men också hur de ser och uppfattar andra. Tidigare forskning visar att hudfärg har ett starkt symboliskt värde i samhället inom de latinamerikanska länderna. Den visar också hur historiska skeenden som kolonialismen har skapat sociala hierarkier som efterföljs än idag och påverkar relationen mellan människor. Detta exemplifieras genom att en ljus hudton generellt anses som mer önskvärd och intar en hegemonisk ställning gentemot en mörk hudton. Syftet med denna studie är att undersöka kvinnor med latinamerikansk bakgrund egna subjektiva upplevelse av fenomenet och eventuella erfarenheter av detta. Studien utgår från en kvalitativ ansats där intervjuer är den metod som använts för insamlingen av det empiriska materialet. Sex stycken kvinnor mellan åldrarna 25–45 har genom semi strukturerade intervjuer utifrån teman intervjuats om deras upplevelser. Dessa teman har berört kvinnornas eventuella erfarenheter av hur hudfärg givits betydelse då det kommer till familjelivet, deras självbild, val av partner och syn på andra. Resultatet visar att alla kvinnor på ett eller annat sätt upplevt att hudfärg haft en betydelse i deras liv. Detta visar sig som starkast inom familjelivet där en ljus hudton uttryckts som vackert och önskvärt medans en mörk hudton anses som något som bör undvikas. Det visar sig också genom ofta förekommande skämt och uttalanden om människor med mörk hud. Resultatet visade också att alla kvinnor upplevde sig själva som exotifierade av andra inom det svenska samhället.

Syftet med undersökning var att undersöka om kränkning förekommer på förskolan, hur personalen i förskolan definierar begreppet kränkning och hur förskolepersonal beskriver sitt arbete med att motverka kränkning. Åtta förskolepersonal intervjuades för att kunna uppnå studiens syfte. Intervjudeltagarna fick bland annat förklara hur de såg på två specifika situationer och hur de skulle arbeta utifrån de båda fallen. Resultatet visade att nästan alla deltagarna som vi intervjuade nämnde att kränkningar kan förekomma under den fria leken och när ingen vuxen är närvarande. Undersökningen visade också hur viktigt det är att vara aktiv och närvarande som pedagog och att estetiska uttrycksformer kan vara till stor hjälp för att förklara för barnen vad kränkning innebär samt hur man är mot varandra.

Syftet med den här studien var att undersöka om det fanns skillnader i anställningsbarheten beroende på arbetssökandes kön och etnicitet. I experimentet deltog 78 studenter vid Växjö Universitet som läser på programmet för Personal och Arbetsliv. Genom randomisering till fyra villkor fick respondenterna utifrån ett rekryterarperspektiv bedöma en arbetssökandes anställningsbarhet genom att läsa en personbeskrivning av den arbetssökande, samt svara på tillhörande frågor. Personbeskrivningarna var identiskt utformade förutom att namnen skiljde beroende på kön och etnicitet. De fyra villkoren bestod av en man från Balkan, en kvinna från Balkan, en svensk man och en svensk kvinna. Resultatet visade att det fanns en skillnad i anställningsbarheten beroende på etnicitet samt att det fanns en könsskillnad i anställningsbarheten beroende på etnicitet. Resultatet visade att av de fyra fiktiva arbetssökande var kvinnan från Balkan signifikant minst attraktiv att anställa.

Sverige är ett av de länder i Europa som anses vara mest öppet för invandrare, dock är skillnaden i sysselsättning mellan inrikes- och utrikes födda på arbetsmarknaden stor. Tidigare forskning visar att utrikes födda oftare tenderar att vara utan sysselsättning och därmed oftare hamna i utanförskap än inrikes födda. I studien undersöks invandrares egen syn på integration och vilka svårigheter de intervjuade invandrarna i studien upplevt på den svenska arbetsmarknaden. Genom att fokusera på individers historia kommer följande undersökning försöka gå bortom det föregivet tagna och peka på sprickorna i den ofta förenklade bilden av invandrare och integrationen på arbetsmarknaden. En kvalitativ fallstudie har utförts, där resultatet är baserat på semistrukturerade intervjuer. I studien deltog tio respondenter, fem kvinnor och fem män med utländsk bakgrund. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier som behandlat just ämnet integration. Genom detta tillvägagångssätt framkom både samband och olikheter sett till resultatet från studien och tidigare forskning. Resultatet av studien visar att majoriteten av respondenterna anser att det finns brister och problem inom integrationen på arbetsmarknaden. Resultatet visar även att invandrares framgång på arbetsmarknaden kan kopplas till tiden de spenderat i Sverige men framför allt viljan att delta i det nya samhället.

Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med ett idrottsledare om deras upplevelser av diskriminering inom idrotten. Få studier har gjorts om diskriminering inom idrotten och det är på grund av detta som den här uppsatsen kom till. Syfte är att belysa några idrottsledares upplevelser av diskriminering inom idrotten och vilka konsekvenser diskrimineringen kan leda till. Jag har utgått från diskrimineringslagens sju aspekter på diskriminering. Jag har använt mig av Interpretative phenomenological analysis (IPA) med ett semistrukturerat upplägg på intervjuerna där jag försökt få fram respondenternas livsvärld det vill säga hur respondentens vardagssituation ser ut.   I resultatet har jag belyst diskriminering inom idrotten diskriminering på grund av, kön, sexuell läggning, etnicitet (det här i de fallen vi har pratat om bakgrund), funktionshinder och i vismån även religion och ålder. Vidare har jag även tagit upp i resultat vilka konsekvenser diskrimineringen kan få. Resultatet går att koppla till alla de fem aspekterna som diskrimineringslagen 4 § säger att diskriminering kan utföras på. Vidare in i diskussionen jämförde jag resultat med tidigare forskning och fann att de finns en hel del att forska vidare om. Exempelvis så verkar situationen kring diskriminering vara ännu tuffare än vad som beskrivit i tidigare forskning.

En kvalitativintervjuforskning har utfört där tolv muslimska kvinnors utsatthet för kränkande behandling och diskriminering står i fokus. Dessa muslimska kvinnor, från Västergötland och Småland i åldrarna 20-50 år, har intervjuats med syfte att få insyn i om och i så fall hur de upplever islamofobi i sin vardag. Frågorna som ställts lyfter fram hur de uppfattar sin utsatthet för kränkande behandling och diskriminering utifrån att de identifierar sig som muslimer som bär slöja. Alla kvinnor bär idag slöja och frågor kring när slöjan blev en del av deras klädsel har ställts samt varför de valt att bära den. Frågorna kring slöjan har ställts i syfte att lyfta fram skillnader i allmänhetens bemötande av kvinnorna före de bar slöja samt efter att slöjan blev en del av deras vardagliga klädsel. Vid intervjuerna har grundfrågorna varit dem samma, men följdfrågorna har varierat vid de olika intervjuerna beroende på vilka svar kvinnorna givit kring deras erfarenheter och upplevelser. Det som framkommit under intervjuerna är att samtliga kvinnor har utsatts för kränkande behandling och merparten av kvinnorna utsätts dagligen, men diskriminering är inte ett lika vanligt förekommande fenomen, endast två av informanterna har blivit utsatta för diskriminering p.ga. det faktum att de bär slöja. De kränkningar som förekommer handlar framförallt om, etniska svenskar i olika åldrar, som kallar kvinnorna terrorist, IS älskare, att de talar om att kvinnorna borde åka hem igen eller att det vore bra om Sverige Demokraterna vinner.

Syftet med denna studie är att genom en djupare analys skapa förståelse för hur kvinnor med utländsk bakgrund som arbetar inom kvalificerade yrken förhåller sig till sina roller på sina arbetsplatser, och hur de upplever att de bemöts av sin omgivning utifrån sin etnicitet samt hur de upplever att deras arbetsrelaterade relationer är. Varför just kvinnor valdes beror på att det skett en ökning i utbildningsnivå gentemot män enligt tidigare forskning. I och med att många individer utsätts för kränkning och diskriminering utifrån sin etnicitet valde vi att studera vidare kring hur det utspelar sig i dagens samhälle. Eftersom det största fokuset låg på kvinnornas egna upplevelser ansågs en kvalitativ forskningsmetod som mest lämplig för att kunna besvara de givna frågeställningarna. Det empiriska materialet till denna studie samlades in genom tio intervjuer med kvinnor som har utländsk bakgrund och arbetar inom kvalificerade yrken. Den tidigare forskningen som berör individer med utländsk bakgrund visar att det existerar en subtil diskriminering inom många yrken och på flertalet arbetsplatser. Detta medför att många använder sig av olika strategier för att anpassa sig för att exempelvis uppnå karriär inom deras yrken och för att passa in i den rådande arbetskulturen. Resultaten från denna studie visar att kvinnor med utländsk bakgrund får höra kränkande kommentarer utifrån deras etnicitet men att det ändå finns positiva upplevelser kring deras bakgrund då den tillför speciell kompetens inom olika yrken. I och med att det existerar olika arbetskulturer visar resultaten även att vissa informanter anpassar sig mer än andra till de informella regler och normer som finns beroende på vilken arbetsplats de befinner sig på. Vid analys av materialet hittades mönster och olika teman som sedan vid tolkning kunde kopplas till Goffmans teori om individens rolltagande vid social interaktion och Hochschilds teori om typer av agerande utifrån känslohantering.

Bakgrund: Barn ses ofta som 'oskyldiga' och anses inte kunna utföra kränkande handlingar eller diskriminering. Forskning fastslår däremot att detta sker inom förskolan och visar därför att det är ett relevant område även inom förskolan, barn är kapabla att utföra handlingar som kan beskrivas som kränkande och diskriminerande. Resultaten visar att diskriminering av ålder och kognitiva förmågor genom uteslutning är den vanligaste formen som barn utsätts för på förskolan. Det visar även att det behövs utveckling inom det förebyggande arbetet då barn inte alltid blir inkluderade med sina egna tankar och idéer vilket resulterar i att pedagogerna missar möjligheten att ta tillvara på deras perspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser pedagoger har om kränkande behandling och diskriminering i förskolan. Metod: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med 14 pedagoger, barnskötare och förskollärare, på två förskolor. Den teoretiska inramningen som har använts är diskursteori och diskursanalys. Resultat: Resultatet visar att pedagoger pedagogerna talar om begreppen kränkande behandling och diskriminering på olika sätt. Den mest framträdande diskursen var att begreppen skiljs åt. De talade gemensamt om miljöer och beskrev att miljön som genererade störst risk för att en kränkning eller diskriminering förekommer var små utrymmen där barnen inte har direktkontakt med en vuxen. Likaså var pedagogerna eniga om att uteslutning är det som sker mest på förskolan. I beskrivningen av det förebyggande arbetet angavs olika strategier där det mest omtalade var arbete kring normer och värden samt indelning av barnen i mindre grupper.

Bakgrund: Denna litteraturstudie grundar sig på tolv kvalitativa, empiriska intervjustudier.Samtliga artiklar handlar om diskriminering inom vården baserat på intersektionella grunder.Bakgrunden till det valda ämnet är att båda författarna anser att det råder en storkunskapsbrist i samhället överlag gällande intersektionalitet, och vilken betydelse deintersektionella grupperna har för hur en person blir bemött och/eller behandlad. Dettasammantaget gör att det är relevant att öka medvetenheten bland vårdpersonal omintersektionalitet eftersom man som personal inom vården möter olika typer av människormed olika bakgrund varje dag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilket sättintersektionalitet påverkar hur patienter blir bemötta inom vården. Metod: Litteraturstudie avkvalitativ ansats innehållandes 12 artiklar. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed.Kvalitetsgranskning enligt SBU’s kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Litteraturstudienvisade att personer som tillhör en eller flera intersektionella grupper blir diskriminerade inomvården. Det har betydelse om du är man eller kvinna, svart eller vit, hetero eller homo,funktionsvarierad eller inte. Utifrån analys av samtliga studier framkom fyra huvudkategorier;rasism, funkofobi/sjukdomsstigma, kvinnohat och LGBTQIA+. Konklusion: Den slutsatssom kunde dras är att diskriminering på intersektionella grunder inom vården inte är heltovanligt. Dessutom är det vanligt att flera intersektionella grupper interagerar med varandrasamtidigt. Om du hör till en privilegierad grupp kommer du sannolikt att bemötas bättre, änom du tillhör en icke privilegierad. / Background: This is a literature study, based on twelve qualitative, empirical interviewstudies. All articles are about discrimination in the context of health care, and are based onintersectional grounds. The background to the chosen topic is that both authors deem thatthere is a great lack of knowledge in society regarding intersectionality, and how thetreatment of a person is depending on intersection. Therefore, it is of great relevance forhealth care professionals to become aware of this. As caregivers we will meet different typesof people with different backgrounds every day. Aim: The purpose of this study is to pointout the differences that exist in health care, regarding treatment of patients belonging tointersectional groups. Method: Literature review with a qualitative approach containing 12articles. The databases that were used was Cinahl and PubMed. Quality control was madeaccording to SBU quality assessment template. Findings: The literature study that peoplewho belong to one or more intersectional groups are discriminated not only in society but alsoin health care It does matter whether you are black or white, male or female, gay or straight,disabled or not. Four main categories emerged from analysing the articles. Racism,ableism/illness stigma, misogyny and LGBTQIA+. Conclusion: It is concluded thatdiscrimination based on intersectional grounds in health care is not unusual, and that it iscommon to belong to several intersectional groups at the same time. It is also suggested that if you belong to a privileged group, you are likely to be treated better than if you belong to anon-privileged group.