Mycket av den tidigare forskning som finns innefattar manliga poliser och deras åsikter ochuppfattning om att kvinnor arbetar inom polisen. Kvinnor fick börja arbeta som patrullerande poliser i Sverige på 1950-talet och även idag är kvinnor underrepresenterade bland polisen. När kvinnliga poliser började arbeta i yttre tjänst uppstod en stark motståndskraft som ansåg att kvinnor skulle arbeta med en administrativ tjänst inom polisen. Trots att det idag finns en tydligare jämställdhetsplan inom Polismyndigheten och att en diskrimineringslag har stiftats så återstår det fortfarande diskriminering mot kvinnliga poliser. I en nyare studie som genomförts menar ungdomar och barn att kvinnor inte platsar som polisen i yttre tjänst. Däremot finns det brist på forskning som inkluderar kvinnliga polisers erfarenheter och upplevelser av att arbeta som kvinnlig polis i yttre tjänst. Det övergripande syftet med studien är därför att undersöka kvinnliga polisers uppfattning av allmänhetens bemötande i yttre tjänst, både vid ingripanden men också vid annan direktkontakt som kan ske i det dagliga arbetet. Uppsatsens frågeställning besvaras med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex kvinnliga poliser som arbetar i yttre tjänst har medverkat. Resultatet som framkommit genom de kvinnliga polisernas berättelser är att de sker en könsdiskriminering frånallmänhetens sida. Dock var detta något som respondenterna uttryckte på olika sätt. Några av intervjupersonerna berättar att i synnerhet män vägrar titta, hälsa eller tilltala dem på grund av att de är kvinnor. Respondenterna upplever även en förvåning från allmänhetens sida när två kvinnliga poliser arbetar tillsammans. När de ankommer till ett ärende, är det många som ifrågasatt om de verkligen kommer klara av att hantera situationen de står inför. / Much of the previous research that exists includes male police officers and their opinions andperceptions that women work within the police. Women was allowed to start working as patrolling police officers in Sweden in the 1950s and even today women are underrepresented in the police. When females started working as patrolling police officers, there was a strong resistance that considered that women only should be working with administration services in the police. Despite the fact that the swedish police authority has a explicit gender equality plan and that a discrimination law has established, it still remains discrimination against female police officers. In a recent study, children and youths reported that female police officers do not qualify for a position as police officers. The overall aim of this study is to investigate female police officers and their perception about the public's treatment, both in action but also in other direct contact that take place in the daily work. Theessay’s question formulation is answered with semistructured interviews and six female policeofficers working in the external service have participated. The conclusion of the study is that female police officers are discriminated by the public. However, this was something that the respondents expressed in different ways. Some of the interviewees reported that individuals has refused to look at them and refused to greet to them because of their gender. If two female police officers comes to an errand, the respondents have also experienced that the public are questioning whether they will be able to handle the situation they are facing.

Under tidigare verksamhetsförlagd undervisningspraktik har vi iakttagit händelser som ställer oss undrande. Vi fick bevittna varierande tillvägagångssätt, diskussioner och samtal som tycktes förändras beroende på utbildningsgrad inom arbetslagen. Detta ledde till att viintresserade oss för arbetslagets dynamik och inverkande faktorer. Ramfaktorteorin behandlar faktorer som kan ha inflytande på verksamhetens arbete. Syftet med denna studie har varit att undersöka dessa faktorer och analysera hur de påverkar klyftor inom arbetslagen. Vår förhoppning med studien har varit att belysa och fastställa dessa faktorer för att effektivisera arbetslagets samarbete i framtiden. Ramfaktorteorin är strukturerad i fem grupper; det pedagogiska ramsystemet, det administrativa ramsystemet, det resursrelaterade ramsystemet, det organisationsrelaterade ramsystemet och ramar med anknytning till individers kulturella bakgrund.  Studien grundar sitt material i den enkätundersökning som gjorts inom förskolor i Uppsala Kommun. Enkäten är inriktad kring ämnet diskriminering och kränkande behandling på sin arbetsplats. Vi har utformat frågorna med flersvarsalternativ samt fritextsvar för att enkelt kunna sammanställa resultaten i cirkeldiagram och se procentsatser för varje fråga. Resultaten av våra två delstudier påvisar att det resursrelaterade ramsystemet samt det organisationsrelaterade ramsystemet synliggörs i större utsträckning än resterande ramsystem. Enkätundersökningen har belyst en del problematiska områden. Materialet påvisar en genomgående tidsbrist som i sin tur leder till störningar i de sociala förhållandena inom verksamheten.

Föräldraförsäkringen har länge motiverats som ett fantastiskt redskap i kampen för ett jämställt samhälle, då det möjliggör för kvinnor att behålla kopplingen till arbetsmarknaden och samtidigt starta familj. Denna uppsats undersöker hur föräldraförsäkringens generositet påverkar kvinnlig sysselsättning och barnafödande, med utgångspunkt i OECD-ländernas juridiska ramverk. Paneldata från 30 länder under perioden 2005-2018 används. Studien fokuserar på föräldraförsäkringens längd för att se huruvida föräldraförsäkringen kan utformas för lång och istället påverka kvinnors sysselsättning och barnafödande negativt. Resultatet indikerar att sex månader såväl som ett års betald föräldraledighet tillgänglig för mammor gynnar kvinnlig sysselsättning och fertilitetsnivå. Vidare ses 1.5 års föräldraledighet ha negativ inverkan på dessa utfall. För generösa föräldraförsäkringar kan därmed tänkas motverka syftet föräldraförsäkringen motiveras med och således påverka kvinnor negativt. Resultaten indikerar även att fler reserverade pappa-veckor gynnar kvinnlig sysselsättning och fertilitetsnivå, om än svagt. Studien applicerar teorin om statistisk diskriminering, humankapitalteorin, institutionella faktorer och normer på resultatet.

Humant immunbristvirus (HIV) är en virussjukdom. I nuläget finns inget botemedelmot sjukdomen, dock finns det bromsmediciner. Tidigare forskning visar att det förekommer fördomar och stigmatisering kring HIV trots tillgänglig kunskap om smittvägar och om själva HIV-infektionen. Syftet med denna studie var att beskriva HIV-positiva patienters erfarenheter av stigma i mötet med sjukvårdspersonalen. Studien är en litteraturöversikt där Fribergs (2017) metod användes. I litteraturöversikten inkluderades totalt åtta artiklar med både kvalitativ och kvantitativmetod. I resultatet identifierades fem kategorier, upplevelsen av diskriminering, nekad vård, bristande tystnadsplikt, onödiga försiktighetsåtgärder och brist på stöd och kommunikation. Resultatet visade att många HIV-positiva patienter upplevt diskriminering och stigma på grund av sin HIV-diagnos. Orsaker till stigma var bland annat upplevd bristande kunskap kring sjukdomen hos sjukvårdspersonalen. Sjukvårdspersonalen upplevdes ha en rädsla för att bli smittade samt visade en okunskap i form av onödiga försiktighetsåtgärder i vården av HIV-positiva patienter. Patienterna kunde nekas vård då deras besvär ofta kopplades till HIV-diagnosen. Det framkom även brister i sekretessen hos sjukvårdspersonalen och att obehöriga kunnat ta del av patientens HIV-diagnos. En av slutsatserna av detta arbete är att det krävs mer utbildning till sjukvårdspersonalen. Det är viktigt att all sjukvårdspersonal har kunskap och är professionella i sitt bemötande. Mötet i sjukvården ska vara anpassat efter varje enskild patient där vården är vårdande och lindrar lidande.

Föreliggande studie syftade till att bidra med kunskap till det pedagogiska fältet om hur elever upplever situationen i klassrummet ur ett genusperspektiv, hur de bemöts utav lärare utifrån kön och om de känt sig begränsade i studiesammanhang på grund av sin könstillhörighet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med tolv gymnasieelever från olika skolor runtom i Sverige. Hälften flickor och hälften pojkar för en jämställd könsbalans där båda parter kunde bli hörda och få dela med sig av sina upplevelser. Både studenter från yrkesprogram såväl som högskoleförberedande program var representerade i studien. Sammanfattningsvis visade resultaten att alla informanter hade en liknande syn på vad jämställdhet i klassrummet innebär. Pojkarna i studien upplevde att det skedde en rättvis fördelning utav taltiden i klassrummet, detta var inte en bild som flickorna delade. Det framkom även att vissa informanter upplevt sin könstillhörighet som begränsande vid valet av studier. Att könsstereotypiska föreställningar bland medstudenter och lärare hade förekommit om flickor som studerade yrkesprogram var också något som studien visade på.Detta drabbade emellertid inte endast flickorna utan även en pojke som studerade på barn- och fritidsprogrammet som ideligen fick förklara varför han sökt sig till programmet.

Denna studie belyser några förskollärares och rektorers likabehandlingsarbete i förskolan. Syftet är att få fördjupad förståelse och kunskap om hur förskollärare och rektorer ser på likabehandlingsarbete och arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska förskolans utbildning präglas av demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. All personal ska bidra till detta och kraftigt ta avstånd från samt förhindra att kränkande behandling sker i förskolan. Studiens utgångspunkt är ett normkritiskt perspektiv vilket genomsyrar arbetet. I relation till syftet intervjuades sex förskollärare och två rektorer där frågor ställdes om likabehandling, diskriminering och kränkande behandling samt om förhållningssätt till dessa. Studiens resultat visar att majoriteten av deltagarna har ett medvetet och självgranskande förhållningssätt vilket är grundläggande för arbetet med likabehandling i utbildningen. Resultatet visar även hur barn i olika åldrar görs delaktiga i undervisningen. En slutsats som framkommit av studiens resultat är vikten av att kunna särskilja begrepp som diskriminering och kränkande behandling för att förstå begreppens innebörd och därmed kunna arbeta medvetet med likabehandling.

Syftet med studien är att undersöka kvinnans roll i den svenska religionsundervisningen och hur de framställs i läroböcker i religionsundervisningen. Hirdmans genusperspektiv har applicerats på de tre Abrahamitiska religionerna: kristendom, judendom och islam för att undersöka hur makten mellan kvinnor och män är fördelad och hur det visar sig i läroböcker för gymnasieelever. Vi har granskat sju läroböcker mellan årtalen 1968-2018 för att kunna få svar på hur kvinnorna gestaltas på olika sätt i de tre religionerna, kön på författare och när läroboken publicerades.                                                                                                                                    Vi har även använt oss av en enkät som anonyma elever i en skola i Sverige besvarat för att kunna stärka vårt resultat och ge oss ett elevperspektiv på hur de anser att religionsundervisningen samt läroböcker porträtterar de olika könen. Resultatet visar att män och kvinnor gestaltas på olika sätt i läroböckerna och genusperspektivet ger en djupare förståelse kring varför det ser ut på detta sätt. Det framgår att den religiösa kvinnan nämns men inte på den nivå som önskas av eleverna. Det skiljer sig också beroende på vilken typ av lärare du som elev har, ålder, utbildning och engagemang spelar stor roll för elevernas kunskapsutveckling. Skolan ansvarar över vilken nivå av kunskap som eleverna inhämtar. Det betyder därför att de också ansvarar för vilket material som används, det vill säga läroböcker och andra läromedel. Valet av läromedel är betydande för elevernas utveckling inom religionsundervisningen.                                               Den religiösa kvinnan visas på några få sidor i varje analyserad lärobok och många av författarna väljer att referera till människan när de talar om de troende, vilket är ett framsteg men det är fortfarande mannen som står för de konkreta exemplen när det handlar om religion och kvinnan kommer i andra hand. Utöver det syns inte den kristna, den judiska eller muslimska kvinna i den utsträckning som behövs för att skapa en mer inkluderande undervisning.

SAMMANFATTNING Datum: [2020-06-02]  Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Ibrahim Samo Metin Ömansson Titel: ÄR AI NYCKELN TILL EN LIKVÄRDIG REKRYTERING? - En kvalitativ studie om hur artificiell intelligens påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Handledare: Klara Regnö Nyckelord: Diskriminering, fördomar, omedvetna fördomar, rekryteringsprocess, artificiell intelligens Frågeställningar: - Vilka möjligheter, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? - Vilka utmaningar, relaterat till diskriminering, uppstår genom användandet av AI under rekryteringsprocessen? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur AI-teknik påverkar diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Metod: För att besvara forskningsfrågan samt uppfylla syftet med studien genomfördes en kvalitativ metod. Kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med fyra rekryterare och två programmerare genomfördes. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt och redogjorts med koppling till den teoretiska referensramen. Slutsats: AI-teknik bidrar med möjligheten att minska förekomsten av diskriminering och fördomar under rekryteringsprocessen. Det som påverkar AI-teknikens lämplighet är hur dess algoritmer är programmerade. Framställningen av ett fördomsfritt AI-verktyg kräver att algoritmerna inte är baserade på historisk data samt att de inte tar hänsyn till aspekter som etnicitet, kön och ålder. Genom användandet av eftermätningar kan AI-teknikens förmåga att välja ut rätt kandidat, fördomsfritt och kompetensbaserat, ständigt preciseras och konkretiseras. AI-tekniken medför dessutom möjligheten att effektivisera tidskrävande processer och bidra till en likvärdig rekrytering. AI-teknikens utmaningar visade sig vara skepticism mot verktyget och att den ännu inte kan identifiera och bedöma sociala variabler som är av betydelse för vissa tjänster.

No description available.

Background: Transgender and non-binary people are a stigmatized group within the society. Members of this group often experience a deep sense of exclusion, and are statistically over-representeded in mental healthcare. However, there is a lack of knowledge about how nurses providing care in these situations should appropriately behave and interact in meetings with transgender and non-binary people in healthcare. Aim: The purpose of this study was to describe the lived experiences of transgender and non-binary people in meetings with healthcare providers. Method: The study is based on a literature review with a descriptive design. Literature searches identified ten qualitative studies that met the study’s inclusion criteria. Findings from an analysis of the relevant literature are grouped into two overarching themes and seven further sub-themes. Main results: The findings of this study showed that the majority of transgender and non-binary people have experienced, on at least one occasion, being met with ignorance in healthcare situations. Those self-identifying as non-binary often reported feeling as though they are required to fit into categories they are uncomfortable with. Evidence also suggests that the kind of language used by healthcare providers played an important determining role in how meetings were experienced by transgender and non-binary people. Use of appropriate pronouns and terminology by staff appears to help make feel more accepted. Conclusion: Due to the widespread lack of knowledge, healthcare providers often found it difficult to know how to behave and interact in meetings with transgender and non-binary people. Problems rooted in the lack of understanding  contributed to negatively affect people’s experience with the healthcare system. Therefore education about transgender and non-binary people should be more available for healthcare-providers / Bakgrund: Transpersoner och icke-binära är en stigmatiserad grupp i samhället. Många lever i en känsla av utanförskap och denna grupp är enligt statistik överrepresenterad inom psykisk ohälsa. Det finns kunskapsbrist om hur sjuksköterskan som tillhandahåller vård i dessa situationer på hur ett korrekt sätt kan bemöta transpersoner och icke-binära inom hälso-och sjukvård. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners och icke-binäras erfarenheter och upplevelser av hälso-och sjukvården. Metod: Detta är en litteraturstudie med beskrivande design. Studiens databassökning identifierade tio kvalitativa artiklar som överensstämde med studiens syfte och inklusionskriterier. Resultatet som analyserades presenterades i två huvudteman och sju underteman. Huvudresultat: Resultatet visade att majoriteten av transpersoner och icke-binära någon gång känt sig kränkta inom hälso- och sjukvården. Personer som identifierade sig som icke-binär kände ofta att de var tvungna att passa in i en mall som de ej var bekväma med. Resultatet visade att språket som användes av hälso- och sjukvårdspersonal var viktigt i mötet med transpersoner och icke-binära. Genom att använda korrekt språk och pronomen i mötet gav det en känsla av acceptans. Slutsats: På grund av den okunskap som fanns kunde sjuksköterskor ha svårigheter att veta hur de skulle bemöta transpersoner och icke-binära. Det framgick att brist på kunskap oavsiktligt kunde påverkade mötet negativt för personer med könsöverskridande identitet. Därför bör utbildning om denna urvalsgrupp vara mer tillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonal.