Syftet med följande arbete är dels att undersöka vad Likabehandlingslagen från har 2006 inneburit för verksamheten på en enskild gymnasieskola under det första året. Mitt andra syfte som också är huvudsyftet, är att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är på skolan.Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det är även en studie av arbetet med den nya lagen på en skola från det att lagen trädde i kraft och ett år framåt. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se hur den aktuella stämningen, kopplat till de områden lagen omfattar, var på den aktuella skolan.Studien av implementeringen av lagen på skolan visar på ett arbete som kräver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar på att arbetet ett år efter det att lagen trätt i kraft fortfarande befinner sig på skolledningsnivå. Resultaten från min undersökning om upplevelser kring kränkningar på skolan visar på att eleverna anser att trakasserier och kränkande behandling av olika karaktär förekommer på skolan. Det som är anmärkningsvärt är att dessa trakasserier och kränkande behandlingar i lika hög grad uppges komma från lärare som från andra elever. Det här arbetet vänder sig dels till lärarhögskolestudenter och andra som kan tänkas vara intresserade av ämnet. Den del av arbetet som redogör för resultaten från enkätundersökningen, har skolledning och annan personal på den aktuella skolan som huvudmålgrupp.

No description available.

When speaking of the gender power perspective, equality work is based on a general subordinated and superordination between women and men. The gender power perspective’spurpose is to achieve a social change in the gender power order where the goal is to alter the power relations between women and men. Men´s violence against women continues in many areas of the society which needs further attention to be gradually eradicated. In workplaces, all forms of discrimination are prohibited to promote equal rights and opportunities for both women and men. New studies show that women with managerial roles are subjected to harassments by subordinate men. Harassments in the form of unwanted and unpleasant behaviour such as sexist comments, stares, fondling or other similar condescending attitudes based on gender.

Childism, fördomar mot barn, är ett nytt begrepp, som introducerats av den amerikanska psykiatern och filosofen Elisabeth Young-Bruehl 2012 och som jag nu vill föra in i den svenska filosofiska kontexten. Jag undersöker om childism förekommer i Sverige genom att tillämpa Kasper Lippert-Rasmussens definition av gruppdiskriminering på barn, vilket inte gjorts tidigare. Inledningsvis redovisar jag ämnets relevans för att därefter redogöra för Lippert-Rasmussens definition av gruppdiskriminering. Det är av yttersta vikt att förstå hur han menar att hans definition skiljer sig från hur vi traditionellt använder begreppet diskriminering, då han menar att hans definition tar oss ett stycke längre i vår förståelse av vad som är moraliskt fel i diskriminering. Därefter tillämpar jag Lippert-Rasmussens definitionen på tre olika tänkbara fall av diskriminering; det första med en mamma som hånar sin dotter, det andra med en biovakt som hindrar barn från att se barnförbjuden film och det tredje med placering av barn vid ett så kallat barnbord. På detta sätt visar jag att Lippert-Rasmussens definition av gruppdiskriminering går att tillämpa på barn, att childism finns genom att påvisa det i ett av de tre fallen, samt lyfter in det nya begreppet childism i den svenska filosofiska kontexten.

Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för socialarbetares upplevelse av klientens etniska tillhörighet och kulturella skillnader och om det kan påverka mötet med klienten inom barn- och ungdomsärenden. Syftet är vidare att belysa om socialarbetare anser att det förekommer diskriminering gentemot klienten. Studien baseras på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex yrkesverksamma socialarbetare.  Tidigare forskningen tyder på att risken för etnisk diskriminering i samhället är stor samt att yrkesverksamma i socialt arbete riskerar att vidmakthålla den diskriminering som förekommer i samhället. Det anses även förekomma skillnader i bedömningar som kan baseras på etnisk diskriminering. Resultatet i vår studie visar att socialarbetarna anser att etnisk diskriminering generellt är vanligt förekommande inom verksamheter i socialt arbete. Socialarbetarna är dock försiktiga med att öppet tala om eventuell diskriminering på sina arbetsplatser. En möjlig förklaring är att det kan upplevas känsligt att prata om förekomsten av diskriminering på sin aktuella arbetsplats.  Socialarbetarna i studien menar att kulturella skillnader kan påverka bedömningar, och att språkbrister hos klienter med annan etnisk bakgrund försvårar det dagliga arbetet. Samtidigt menar en del att brist på språket kan bli en grund för särbehandling, vilket enligt dem leder till en sorts diskriminering.

Bakgrund: Trots medicinska framsteg och internationella insatser förekommer stigmatisering och diskriminering av personer som lever med HIV, även inom vårdmiljöer. Detta utgör ett globalt folkhälsoproblem som försvårar tillgången till HIV-screening, behandling och vård. Det är därför viktigt att förstå hur kunskap och attityder relaterade till HIV manifesteras och uppfattas ur ett patientperspektiv. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med HIV upplever bemötande i hälso- och sjukvården. Metod: Ämnet utforskades med induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys av resultaten från tio kvalitativa studier publicerade mellan 2013 och 2023 hämtade från Cinahl, PubMed och PsycInfo genom strukturerad sökmetod. Resultat: Två övergripande teman framkom med inbördes underkategorier. Temat, Ett värdigt bemötande, omfattar två underkategorier som beskriver hur patienter med HIV blev bemötta med Acceptans och respekt, samt Stöd och uppmuntran. Det andra temat, Ett ovärdigt bemötande, omfattar sex underkategorier som beskriver hur patienterna blev bemötta med; Ovänlighet och avsky, Rädsla för smittöverföring, Fördomsfulla frågor och kommentarer, Oaktsamhet för den personliga integriteten, Skam- och skuldbeläggning, samt Ohjälpsamhet och nekande av vård. Konklusion: Upplevelserna varierade, där en del kan härledas till ett personcentrerat förhållningssätt från vårdpersonal, medan övervägande upplevelser kan förstås en ett resultat okunskap, empatilöshet och bristande professionalitet. Det är därför viktigt att vårdpersonal främjar respektfulla patientrelationer och reflekterar över sina attityder och kunskaper om HIV. Vidare efterfrågas ytterligare forskning på området och implementering av utbildningsprogram för personcentrerad omvård hos verksamma för att möta patienternas individuella behov och motverka det stigma och den diskriminering som denna patientgrupp ofta möter.

No description available.

I denna uppsats analyseras barnböckerna Dags för ramadan! (2015) skriven av Özlem Sara Cekic och Vad skulle Jesus ha gjort? (2016) utgiven av Merete Føyen Arnevåg. Syftet med denna uppsats är att analysera hur de två barnböckerna gestaltas utifrån religion. Detta för att sedan undersöka om böckerna kan användas i undervisningen för att minska diskriminering på grund av religion. Arbetet grundas till största del på tidigare forskning kring kristendomens och islams gestaltning i barnlitteratur. Det förekommer även annan tidigare forskning som är av relevans för uppsatsen. Uppsatsen består av en komparativ motivstudie. Jag genomför en närläsning av böckerna för att finna olika motiv till temat religion. Därefter följs en kritisk närläsning för att finna underliggande budskap. Avslutningsvis sker en komparation mellan boken med kristen gestaltning och boken med muslimsk gestaltning. Resultatet visar att böckerna kan vara en bra grund i undervisningen för att motverka diskriminering på grund av religion. Karaktärer i böckerna framställer sin religiösa tro positivt utifrån sina olika perspektiv. Böckerna visar stundvis dock en vinklad bild av olika aspekter relaterat till religionsfrågor. Ibland framskymtar också ett propagerande syfte som man kan skönja i båda böckerna. Om eleverna kan identifiera sig med karaktärerna i de litterära verken kommer deras uppfattning utifrån detta vara vitt skilda. Det behöver därmed inte betyda att det med automatik utgör grunden för en positiv utveckling av elevernas identitetsskapande vilken tidigare forskning beskriver. Pedagoger måste förklara och tydliggöra att böckerna framställs utifrån ett visst perspektiv. Lärare behöver även fundera över i vilket syfte böckerna i undervisningen ska användas. Att rekommendera att låta eleverna själva läsa dessa böcker utan vidare fördjupning kan till och med vara olämpligt. Pedagoger och elever bör ta sin utgångspunkt i att tillsammans utveckla en förståelse för litteraturens budskap. Detta förslagsvis genom att välja ut ett fåtal händelser ur boken och använda dessa mer djupgående i undervisningen.

Underordningen av kvinnor som grupp har på global nivå länge varit en fråga som stått i skuggan av traditionella politiska frågor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mål att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rättigheter som män på alla områden av det offentliga livet. Ändå finns det många indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som män. Syftet med denna uppsats är att definiera de punkter som är bristfälliga med CEDAW och som därmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lägga fram The Mexico City Policy som ett exempel på sådana hinder i internationell politik. Vidare är syftet även att med hjälp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor även i den privata sfären. Av analysen i uppsatsen har det framkommit att kvinnokonventionens genusneutrala språk och den bristande respekten från konventionsstaternas sida gentemot konventionens tillämpningsmekanik är de faktorer som är de största hindren för avskaffande av diskrimineringen av kvinnor. Den låga status dessa frågor har i internationell politik är även orsaken till varför MCP kan finnas och finns. / The subordination of women as a group has long been a question that has stood in the shadow of other traditional political questions on a global level. Although, since 1979 there has existed a women’s convention settled by the UN, CEDAW, which intends to through international legislation guarantee women the same rights as men in all parts of public life. However, there are many indications that show that women still don’t have the same rights in practice as men do. The purpose of this essay is to define those parts of CEDAW that are defective and thereby constitute obstacles for loosening up the patriarchal structures, and also to use The Mexico City Policy (MCP) as an example of these kinds of obstacles that exist in international politics. The intention is as well to, with the help of radical feminism, argue why one should also take into consideration the discrimination against women in the private areas of life. The analysis of this essay has shown that the convention’s gender-neutral language and the states parties’ lacking respect for the conventions mechanism for application are the factors that constitute the greatest obstacles for the elimination of discrimination of women. The lack of status these questions have in international politics is also the reason why MCP can and does exist.

Att leda för en mångfaldig verksamhet är en utmaning för ledare oavsett organisation. Att värna om alla människors lika rätt och inte diskriminera är ett krav i ett demokratiskt samhälle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora är kraven på den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbättrad folkhälsa tillgängliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken. Studien fokuserar på de offentliga badanläggningar som är kopplade till kommunen Malmö stads fritidsförvaltning. Den offentliga badanläggningen är intressant av flera anledningar. Delvis för att det är en kroppslig miljö där många identiteter och behov ska rymmas för att kunna ta del av servicen och därför på senare tid uppmärksammats i den offentliga debatten. Eftersom ledarna för dessa miljöer har ansvar för att omsätta statlig och kommunal politik och lag i allmännyttig service, intervjuades i denna undersökning dessa om deras förhållningssätt till sina verksamheter utifrån ett mångfaldsperspektiv. Resultatet av undersökningen är att det trots regelverkens krav och ledarnas goda vilja, finns ett glapp mellan målbilden om en badanläggning för alla och en mångfaldig praktik. Av undersökningen drar vi slutsatserna att glappet finns för att ledarna varken ser de diskriminerande strukturerna de verkar inom och dess konsekvenser, eller ser det som sitt ansvar att överbrygga glappet. Då kraven på- och behoven av mångfalds- och antidiskrimineringsarbete är något samtliga ledare behöver förhålla sig till, är vi säkra på att denna studie är relevant även utanför den studerade kontexten. / Leading for diverse organizations is a challenge for any leader. To protect people's equal rights and not to discriminate is a requirement in a democratic society, which in Sweden is governed further by anti-discrimination legislation. Particularly high are the demands on the activities facilitated by the public sector. Municipal activities are part of the efforts to improve public health in making opportunities available for engaging in physical activity. This study is about how these demands on accessibility work in practice. The study focuses on public bathing facilities connected to the municipality of Malmö City Recreation Management. The public bathing facility is interesting for several reasons. Partly because it is a physical environment in which many identities and needs, need to fit in order to take part of the service and because of this have attracted attention in public debate. As the leaders of these spaces are responsible for translating national and local policy and law into public service, they were interviewed in this study on their approach to their facilities from a diversity perspective. The results of the study is that despite the demands, and the leaders good intentions, there is a gap between the goal of a bathing facility for everyone and an inclusive practice. The work leads us to conclude that the discrepancy is that the leaders do not see the discriminatory structures they operate within and their consequences, or see it as their responsibility to bridge the gap. Since the demands on- and needs of diversity and anti-discrimination work is something all managers need to pay attention to, we are confident that this study is relevant even outside of the context studied.