Background: The possibility of activity and participation is just as important for a child with physical and cognitive disability as for any other child, but the challenges are more extensive for these children when it comes to participation in activities and taking part in social life. Aim: to describe the staffs perception of schoolchildrens activity and participation in schools for children with cognitive and physical disabilities in Kenya. Dataanalysis: A qualitative method was used with semistructured interviews. A purposive sampling was made to select participants for the study. For the analysis a qualitative contentanalysis was used. Result: Barriers for activity and participation among children with  physical and cognitive disabilities in kenya are threats, as dangerous t5raffic, mismanagement and abuse, inaccessibility to school and in schoolbuildings, insufficient  support form the gouvernment and community, discrimination and stigmatization from society, poverty and insufficient support from parents. The schools and the teachers are supporting the children in many ways. Conclusion: Measures need to be taken to increase the possibility of activity and participation among children with disabilities in Kenya. / Bakgrund: Möjligheten till aktivitet och delaktighet är lika viktig för ett barn med fysisk eller kognitiv funktionsnedsättning som för något annat barn, men utmaningarna är större för dessa barn när det gäller deltagande i aktiviteter och i det sociala livet. Syfte: Att beskriva personalens uppfattning om skolbarns aktivitet och delaktighet i fyra skolor för barn med kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar i Kenya. Dataanalys: En kvalitativ metod användes med semistrukturerade intervjuer. Ettavsiktligt urval gjordes för att rekrytera deltagarna till studien. Till dataanlalysen användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Hinder för aktivitet och delaktighet bland barn med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar i Kenya är hot, farlig trafik, sexuella övergrepp och misshandel, otillgänglighet i skolan och skolbyggnader, otillräckligt stöd från regeringen och samhället, fattigdom och otillräckligt stöd från föräldrarna. Skolorna och lärarna stöder barnens aktivitet och delaktighet på många sätt. Slutsats: Åtgärder måste vidtas för att öka möjligheten till aktivitet och delaktighet bland barn med funktionsnedsättning i Kenya.

Drawing on European Social Survey, the main objective of this essay is to analyse the difference in the probability of being unemployed between natives and foreign born in Sweden. Using traditional statistical methods such as Linear Probability Model (LPM) and Blinder-Oaxaca decomposition and controlling for standard socio-economic variables we found that immigrants born in Europe have 5.3 percentage point higher likelihood of being unemployed compared to their Swedish counterpart. Regarding non-European we found that they have 5.2 percentage points higher probability of being unemployed compared to Swedish counterpart. An extension of BlinderOaxaca decomposition suggests that 4.9 percentage points of this gap is due to differences in endowment characteristics between immigrants born in Europe and Swedish counterpart. The difference in the characteristics between nonEuropean and natives amounts to 5.3 percentage points. On the other hand, approximately 1.5 and 10.3 percentage points of the differences in the unemployment probability between immigrants born in Europe and countries outside Europe and Swedish counterpart can be ascribe to different returns to those observable and/or unobservable characteristics that are not captured in the models.

No description available.

Despite abundant evidence of structural/institutional discrimination and racism throughout the Swedish society, these conditions have so far not attracted much interest within library and information science in Sweden. Significantly more interest has been devoted to research, as well as reports by practitioners, on the integration of ”immigrants”. The aim of this paper is to examine how library discourses on integration of ”immigrants” affect the understanding of– and the approach to – racism. I have taken on this task by performing a discourse analysis, specifically Carol Bacchi’s ”What’s the problem represented to be” (WPR)-approach. The empirical material analyzed is a report on integration produced within the National Library of Sweden’s work with the national library strategy (Nationella biblioteksstrategin). Drawing on postcolonial and intersectional critiques, as well as critical library and information science research, I interrogate the problem representations, the production of ”Swedishness” and the silences around racism in this report on integration. In my analysis, I show that structural/institutional discrimination and racism is made invisible through two particular discourses on integration. I have named these two discourses ”the problem discourse” (problemdiskursen) and ”the helper discourse” (hjälpardiskursen). These two discourses constantly locate ”the problem” with the ones who are to be ”integrated”. Libraries are portrayed as institutions able to help the problematic ”Others”, for example through teaching them ”modern values”. In effect, issues such as housing and working  life discrimination, increasingly restrictive migration policies and the reproduction of colonial representations of ”the Other” are made irrelevant within these discourses – and ”Swedishness” is (re)produced as an unproblematic norm. My results show that the integration discourses not only make discrimination and racism invisible – in fact they uphold a racist discourse. Finally, my results confirm the findings by several North American LIS researchers, who have shown that library discourses on diversity, multiculturalism and integration prevent the library field from addressing issues of discrimination and racism.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur ålder relateras till ochpåverkar en individs anställningsbarhet utifrån två undersökningsgruppers perspektiv. Vi hargenomfört intervjuer med åtta respondenter där hälften av respondenterna var äldrearbetstagare och resterande var representanter från fack, rekrytering och intresseorganisation.Studien har utgått från ett hermeneutiskt förhållningssätt där teorikärnan bestått av Foucaultsteorier om diskurs och makt. Dessa begrepp har vi sedan relaterat till teorier om ålderism,anställningsbarhet och kunskapsekonomi. Fördomar om äldre arbetstagare är idag kanske denmest accepterade formen av fördomar och kan i arbetslivet innebära att en individ vid en vissålder begränsas eller tas ifrån rätten till arbete. Studiens resultat innefattar att en individmåste vara flexibel, anpassningsbar, socialt kompetent och villig att ständigt utvecklas för attvara anställningsbar på dagens arbetsmarknad. Resultatet visar också att det existerar tydliga fördomar gällande äldre arbetstagare som anses ha svårt att anpassa sig, har inlärningssvårigheter och är obenägna för utveckling och förändring. En högre ålder anses vara en nackdel då man söker nytt arbete eller gällande utveckling på arbetsplatsen och det framkommer att det är en uttalad sanning som tas för givet av samhället, även inkluderat de äldre arbetstagarna själva. Detta upprätthåller det faktum att äldre arbetstagare missgynnas i arbetslivet. Slutligen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till våra teorier och resonerar kring begreppen normalisering, styrning och uteslutning som vi anser ger en förståelse för hur diskurser upprätthålls och påverkar den äldre arbetstagarens möjligheter i arbetslivet. / <p>We conducted a qualitative study where the aim was to examine how age relates to and</p><p>affects an individual's employability based on two survey groups' perspective. We have</p><p>conducted interviews with eight respondents, half of the respondents were older workers and the remainder were representatives from the trade, recruitment and association. The study was based on a hermeneutic approach where theory core consisted of Foucault's theories of discourse and power. These concepts were then related to theories of ageism, employability and the knowledge economy. Prejudice against older workers is today perhaps the most accepted form of prejudice and may in the workplace mean that an individual at a certain age gets restricted or taken away the right to work. The study results include that an individual</p><p>must be flexible, adaptable, socially competent and willing to continually evolve to be employable in today's job market. The results also show that there exists clear prejudices against older workers who are considered to have difficulty adapting, has learning difficulties and is averse to development and change. A higher age is considered to be a disadvantage when seeking a new job or existing development in the workplace and it is found that this</p><p>profound truth is taken for granted by the society, also included the older workers themselves.</p><p>This maintains the fact that older workers are disadvantaged in the workplace. Finally, we discuss our results in relation to our theories and reasoning on the concepts of normalization, control and exclusion which we believe provides an understanding of how discourses are maintained and affects the older worker employment opportunities.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Inom arbetslivet är det inte tillåtet att diskriminera personer med funktionshinder. Okunskap om de funktionshindrades förmågor tros vara en orsak till att arbetsgivare inte är benägna att anställa funktionshindrade. Det finns bara ett fåtal studier gjorda på sjuksköterskor med funktionshinder och hur de fungerar i arbetslivet. Syftet med studien är att beskriva hur det är att arbeta som sjuksköterska och ha ett funktionshinder. En litteraturstudie med både kvalitativ och kvantitativ forskning har gjorts. Resultatet visar att de funktionshindrade sjuksköterskorna påverkas av sin arbetsmiljö. De påverkades av hur de bemöttes av sina kollegor och arbetsledare. Det var viktigt att känna sig accepterad och att få stöttning och hjälp. Beroende på typ av funktionshinder kunde olika hjälpmedel vara en förutsättning för att klara vårdmiljön. Konsekvensen av att avslöja sitt funktionshinder kunde innebära att karriärutvecklingen hindrades. En rädsla för att problem eller misstag på jobbet kunde förknippas med funktionshindret framkom. Patienternas säkerhet ansågs vara viktigt. För att underlätta för funktionshindrade sjuksköterskor är det viktigt att chefer är uppmärksamma på sina anställda, att de känner att de vågar berätta om de får svårigheter och vågar be om hjälp och att problem i arbetet inte bara skylls på funktionshindret. Kollegornas bemötande är också viktigt, eftersom det påverkar arbetet och för att sjuksköterskorna ska kunna göra ett så bra arbete som möjligt. Samtidigt får man inte heller bortse från patientsäkerheten. Det behöver även undersökas vad som mer kan göras för att underlätta arbetet för den funktionshindrade på arbetsplatserna liksom vilka hjälpmedel som finns. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Den psykiska ohälsan ökar i samhället samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och läkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohälsa stöter på fördomar i samhället som även kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekräftat att det råder en negativ syn på psykisk ohälsa i samhället. Det finns få studier som omfattar både vårdpersonalens och patienternas perspektiv i detta ämne. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors, läkares, läkarstudenters och undersköterskors syn på psykisk ohälsa samt hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta. Studien är en litteraturöversikt som innefattar både kvalitativ och kvantitativ data. Litteraturöversikten utgår från tio artiklar som tillsammans belyser både patientens och vårdpersonalens perspektiv. Personer med psykisk ohälsa upplever att de behandlas annorlunda i samhället och inom vården samt att de utsätts för diskriminering. Vårdpersonalen tycker det är svårt att vårda dessa patienter och det finns en rädsla för att skada både sig själv och andra. Brist på kunskap och utbildning leder till en känsla av otrygghet hos vårdpersonalen. För att minska fördomar och diskriminering av personer med psykisk ohälsa behöver attityder i samhället förändras. Om sjuksköterskeutbildningen innefattade mer psykiatriutbildning skulle det kunna bidra till bättre bemötande från personalen och patienterna skulle kunna få en ökad chans att känna sig förstådda och bättre omhändertagna i vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Trettio år efter att HIV/AIDS bröt ut lever idag cirka 34 miljoner människor som Hiv-positiva. Trots att forskningen och förståelsen för sjukdom gått framåt så existerar det fortfarande fördomar och diskriminerande beteende gentemot människor med HIV. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur HIV smittade patienter upplever bemötandet inom vården. Vi har gjort en litteraturöversikt över 8 artiklar som varit både kvalitativa och kvantitativa. Fribergs analysmodell valdes till analysarbetet. Fokus lades på kvalitativa artiklar för att skildra personers upplevelser, känslor och erfarenheter. Deltagare i de studier vi granskat uppger alla att de på något sätt blivit diskriminerade eller annorlunda behandlade, exempel på detta är att deltagarna blev nekade behandlingar, avvisade, blev fördomsfullt bemötta, skuldbelagda samt stämplade inom vården. Det visade sig även att sättet personen blivit smittad på spelade roll. Hiv-positiva som smittats via homosexuellt samlag blev bättre bemötta än de som fått sjukdomen på grund av sitt injektionsmissbruk. Människor som är Hiv-positiva bemöts fortfarande som på 1980-talet då sjukdomen bröt ut. Större kunskap krävs hos vårdpersonal angående bemötandet och vårdandet av människor med blodsmittor. Detta kan resultera i minskat vårdlidande, irrationell rädsla och fördomar gentemot Hiv-positiva människor. Alla människor har rätt till samma vård på lika villkor. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The aims of this essay were to investigate whether it was possible to read out the social class of the parents in judgments from the District Court concerning 2Åò LVU, the law of special provisions due to care for children, and whether the results was considered legally secure or if the outcome was affected by the parents' social class. We chose to use a content analysis where we analyzed 25 court judgments with help of the concepts social class, discrimination and legal certainty. This meant that we worked on the basis of a deductive analysis method in order to be able to summarize and interpret our results. What emerged in our result was that the incidence of social class in the verdict was very small. What could have been decisive was whether the parents' professions had been clearly presented in the judgment, which they were in very few cases. Therefore, we chose not only to use the parent's work as a marker for social class but also added categories such as everyday life/ routines, violence, housing, the parents childhood/mental health and social network. However, these categories were not able to individually answer our question. Hence, we instead chose to make a comparison between the categories. What the result showed us was that people with an ethnicity, other than Swedish, tended to get forcible custody of their children due to child abuse more often than parents without another ethnicity than Swedish.

Möjligheterna till en jämlik delaktighet för studenter på högskola och universitet beror på hur deninstitutionella kontexten hanterar medicinska diagnoser och kompenserar för en annars oåtkomligutbildning. Så kan man förstå en av de artiklar som denna uppsats bygger på. Uppsatsen undersöker vilkastödmöjligheter och sociala utmaningar studenter med diagnos kan möta i universitet och högskolorsnormativa studiekontext. Detta undersöks med hjälp av tidigare forskning rörande social skiktning ochfunktionsnedsättning samt semistrukturerade intervjuer som utfördes enskilt med tre respondenter. Iresultatet berättar respondenterna om sina upplevelser av vilka stödmöjligheter och sociala utmaningarstudenter med funktionsnedsättning och normbrytande funktionalitet kan möta i denna normativastudiekontext. Analysen görs utifrån Erving Goffmans (2011) teorier om stigma och hur det påverkar individoch omgivning. Resultatet visar att många studenter som har rätt till pedagogiskt stöd undviker att sökastödet så länge de kan trots stora problem för att de vill klara studierna utan hjälp ”som alla andra” och på såsätt minimera risken att stigmatiseras. Slutligen diskuterades resultaten och hur stigmatiseringen kanupphöra samt kunskap bli tillgänglig för alla. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>