<p>I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet. Uppsatsens syfte är att belysa och förmedla vilka hinder men också chanser ett antal invandrarkvinnor möter på väg till arbete men även på sin arbetsplats, utifrån det faktumet att de är invandrarkvinnor. Genom semistrukturerade intervjuer har jag fått ta del av deras upplevelser från arbetslivet. Mina informanter anser att språket ses som den faktorn som har mest betydelse för invandrarkvinnans möjligheter att komma in i arbetslivet. Informanterna tycker dock att arbetsgivare överdriver språkets betydelse när en invandrarkvinna inte får jobb. Även andra faktorer inverkar på hennes jobbmöjligheter och på hennes situation i arbetslivet. Gruppen invandrarkvinnor är heterogen och det är fel att de ses som en homogen grupp. De har olika bakgrunder och därmed olika förutsättningar att lyckas i det svenska arbetslivet.</p>

<p>Individer som smittas av Human Immunodeficiency Virus (HIV) och utvecklar Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS) ställs inte bara inför en livshotande sjukdom utan drabbas dessutom av stigma som är relaterat till fruktan för HIV/AIDS. Stigmatisering är ett globalt problem som kan leda till diskriminering och försämrad livskvalitet för personen i såväl den privata som den offentliga sfären. Orsaken till stigmatiseringen är komplex och problematiken existentiell. Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra påverkan på individen vid sjukdomen HIV i Europa respektive Afrika söder om Sahara. Resultaten i studien baseras på 17 vetenskapliga artiklar där fokus ligger på anledningar till att berätta om eller dölja sin HIV-status och vilka konsekvenser detta val kan få för individens liv. Studien visar att stigmat relaterat till sjukdomen HIV/AIDS skiljer sig något i Europa och Afrika. Vissa likheter mellan de båda världsdelarna kunde skönjas, såsom att valet att berätta om sin sjukdom ofta föll på någon som den smittade individen ansåg sig ha en nära och förtroendefull relation till. Resultaten visar också att stigmatiseringens effekter kan slå hårdare mot den enskilda individen i Afrika än i Europa. I Afrika sker en omfattande forskning kring ämnet, till skillnad mot Europa.</p>

<p>Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem.</p> / <p>The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering, economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management. The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this discrimination. The main theories in this investigation are: <em>the ethnicity</em>, <em>the signal and filter</em>, <em>Exclusion/inclusion</em> and <em>Habitus</em>. The result I have reached when investigating the experience of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the labor market.</p>

<p>Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.</p>

<p>Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.</p><p>I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats. I denna utredning föreslås det att Sverige skall förändra sin lagstiftning så att gömda barn skall få en lagstadgad rätt till utbildning. De förslag som i utredningen lämnas är emellertid inte enbart förbättrande. Vid ett förverkligande av utredningens förslag skulle fortfarande allvarliga överträdelser av flera internationella konventioner vara för handen. Överträdelserna skulle bl.a. bestå av uppenbar diskriminering till följd av att de gömda barnen inte skulle komma att omfattas av någon skolplikt, ha rätt till skolskjuts eller erbjudas undervisning på annan plats om de var förhindrade att komma till skolan. Bristande beaktande av Sveriges förpliktelser i anslutning till konventionerna skulle likaså vara för handen. Genom sitt handlande skulle Sverige på flera sätt begränsa utbildningsrätten för de gömda barnen från att bli reell. Principerna för polisens verkställighetsarbete av utvisnings- eller avvisningsbeslut föreslås inte till förändring, trots att de i praktiken saknar förutsägbarhet. Sekretesskyddet för de gömda barnen kommer inte heller särskilt att förstärkas. Till följd av rädsla skulle således barnen sannolikt inte välja att utnyttja sina rättigheter.</p><p>Sveriges handlande strider nu mot de konventionella bestämmelser landet folkrättsligt förbundit sig att följa. Om den statliga utredningens förslag blir verklighet kommer fallet vara så även i framtiden.</p>

No description available.

<p>The aim of this paper is in part to distinguish the ideas raised in the Swedish political debate on the new discrimination law in relation to protection of groups. Is protection by law against discrimination needed for the individual or the group? If it is needed for members of groups, are these groups viewed on as static or variable. Are there any conflicts present between group interests? We link these ideas to three different theoretical perspectives: multiculturalism, feminism and intersectionality and further examine the differences and contradictions between the perspectives represented by members of parliament. Drawing on the political debate and documents formulated within the government, this paper analyzes views on identity by group through the use of idea analysis. The main conclusions of this paper are the following. All theoretical views chosen are present within the debate. The representatives of feminism and multiculturalism call for distinctive needs. However, the philosophical debate current them between is not represented in the political debate on the discrimination law. The feminist concern stands without a multicultural opponent. The perspective on intersectionality is included in the debate but the understanding is quite incoherent. The government representatives choose to propagate for the principle of equal treatment instead of a variable view on groups.</p>

<p><p>The purpose of this study was to show how two schools from a municipality in greater Stockholm work with a document called "likabehandlingsplan", literally „plan for equal treatment‟. This document is required by law in Swedish schools and a part of each municipality‟s program. The goal of the study was to see how teachers and school principals view and work with the plan as a part of their work in preventing discrimination and offensive behavior, in particular in dealing with problems with bullying.<p> </p><p>The two schools‟ plans were compared for similarities and differences and how they chose to follow the municipality‟s guidelines was examined. In-depth interviews were made with two teachers and two principals. These were taped, transcribed and compared.<p> </p><p>The results showed that the two schools‟ plans were similar as to goals and the importance the teachers and principals attach to this work. The results of the interviews showed that the teachers/principals have a good knowledge about bullying and well-developed techniques for dealing with it and that they are dedicated in their work to prevent bullying. They are aware of problems that occur when school personnel are not present. Working with the "plan for equal treatment" has been an important part of their work towards their goal of preventing and treating bullying.<p> </p><p> </p></p></p></p></p>

<p>The legal right to take time off from work to care for one`s children has been regulated in Swedish law since late 1930. This right was limited to mothers and was provided under restricted forms. There was a long qualification period and the length of parental leave was limited.</p><p>Since then, the right to parental leave has been extended through several modifications of the law. The question of equality in both the labour market and the private sector has been one of the greatest forces behind these changes. By including men in the right to take parental leave, the work place has become more equal and it is now considered a natural part of the employee’s life to request time off to care for children.</p><p>Labour Arbitration Court has shown through its case law that equality in the work place is of the utmost importance and has shown its support in this matter through its judgements. A worsened condition of employment is not accepted because an employee has taken parental leave. By ensuring employees` rights in the case of parental leave, the court believes that this can lead to a more even use of parental leave days in the long run. The fact that men have the same rights as women to be at home with their children is a contributing factor of a more equal working environment.</p><p>The regulations of The Law of Equal Opportunity, Jämställdhetslagen , protect parental rights. A pregnant employee has protection against discrimination through Jämställdhetslagen. This includes all situations, from before an employment has started until it has ended. Even after an employment has ended, this law is in effect. Changing the Law of Parental Leave, Föräldraledighetslagen, and adopting a disfavour prohibition and a paragraph of divided evidential burden, made these two laws` regulations have an interoperate effect.</p><p>Effective from January 1, 2009 there will be a new law against discrimination, Diskrimineringslagen. This law is a merger of the Jämställdhetslagen and the remaining laws of discrimination that are currently in effect. By this merger, the government’s intention is to simplify the law and make it easier to access. This law also contains the same interoperate regulations for equality within the work place as the Jämställdhetslagen.</p><p>The purpose of this essay is to examine the interoperate regulations of the Jämställdhetslagen and Föräldraledighetslagen. We want to see what rights parents have in the employer – employee relationship.   </p> / <p>Rätten att vara ledig för att ta hand om sina barn har funnits i Svensk lagstiftning sedan 1930-talet. Då gällde denna rätt enbart mammor, och under mycket begränsade former. Bland annat krävdes en lång kvalifikationstid för att överhuvudtaget få utnyttja denna rätt. Dessutom var tiden man kunde vara ledig begränsad.</p><p>Sedan dess har föräldrars rätt att vara ledig utökats genom lagstiftning vid ett antal tillfällen. Frågan om jämställdhet på både arbetsmarknaden och i den privata sfären har varit en av de största drivkrafterna för dessa förändringar. Genom att även inkludera männen, det vill säga papporna, i rätten till att vara lediga för vård av barn har arbetslivet blivit mer jämställt och det ses nu som en naturlig del av en arbetstagares liv att denne kan komma att begära ledighet för att vara hemma med barn.</p><p>Arbetsdomstolen har genom sin praxis visat att jämställdheten inom arbetslivet är av stor betydelse och har genom sina domar visat sitt stöd för detta. Försämrade anställningsvillkor eller minskade anställningsförmåner är inte godtagbart på grund av uttag av föräldraledighet. Genom att tillförsäkra arbetstagare bibehållna rättigheter vid uttag av föräldraledighet menar arbetsdomstolen att detta i förlängningen kan leda till ett jämnare uttag av föräldraledigheten. Att även männen har samma rättigheter att vara hemma med sina barn är en bidragande faktor till ett mer jämställt arbetsliv.</p><p>Även Jämställdhetslagens regelverk skyddar föräldrar och dess rättigheter. Som gravid har arbetstagaren enligt denna lags regler ett skydd mot diskriminering på grund av graviditet. Denna regel omfattar alla situationer, både innan en anställning påbörjats till dess den avslutats. Även efter en anställnings avslutande gäller denna lag. Genom att ändra i Föräldraledighetslagen och införa ett missgynnande förbud och en paragraf om delad bevisbörda, gjorde det att dessa båda lagars regelverk fick en samverkande effekt.</p><p>Från och med 1 januari 2009 kommer en ny Diskrimineringslag att träda i kraft. Denna lag är en sammanslagning av Jämställdhetslagen och övriga diskrimineringslagar som finns idag. I och med denna sammanslagning menar regeringen att lagen ska bli enklare och mer lättillgänglig. Även denna nya lag innehåller de samverkande regler för jämställdheten inom arbetslivet som Jämställdhetslagen gör.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de samverkande regler som finns i Föräldraledighetslagen och Jämställdhetslagen (Diskrimineringslagen). Vi vill med detta se vilka rättigheter i förhållandet arbetsgivare - arbetstagare föräldrar har.</p><p> </p>

<p>Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige.</p>