<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Syfte:</strong> Att få en fördjupad förståelse av hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen i Sverige.</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Sedan mitten av 1990-talet definieras hiv som en kronisk sjukdom till följd av bromsmedicinernas utveckling. Detta betyder att de som drabbas måste lära sig att leva med sjukdomen samt hantera omvärldens reaktioner och värderingar som kan vara av diskriminerande/stigmatiserande karaktär.</p><p><strong>Design:</strong> En intervjustudie med kvalitativ ansats som utfördes under 2009.</p><p><strong>Metod:</strong> Nio hivsmittade personer intervjuades och dessa intervjuer analyserades genom att tillämpa Grounded Theory.</p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet synliggör hivsmittades erfarenheter av hur det är att leva med sjukdomen. Fyra kategorier framkom ur analysen; <em>En livssjukdom</em>, <em>Omgivningens förhållningssätt till sjukdomen</em>, <em>Reglerad och spontan diskriminering</em>/<em>stigmatisering</em> samt <em>Strategier vid diskriminering</em>/<em>stigmatisering. </em>Dessa kategorier<em> </em>kunde samtliga relateras till en övergripande kategori; <em>En kamp för livet</em>.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien har synliggjort att livet för hivsmittade kompliceras av psykosociala faktorer, bromsmedicinernas biverkningar och av den diskriminering/stigmatisering som de erfar. Beroende på vilka copingstrategier som de tillämpar för att hantera sin livssituation, har betydelse för deras hälsa och välbefinnande.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Aim:</strong> To get a deeper understanding of HIV-infected peoples experiences on how it is to live with the illness in Sweden.</p><p><strong>Background:</strong> HIV defines as a chronicle disease since the mid-1990s due to the medical development. As a result people that get infected have to carefully manage the illness and also cope with the surrounding world’s reactions and values that can be of discriminating/stigmatised nature.</p><p><strong>Design</strong>: A qualitative interview study undertaken during 2009.</p><p><strong>Method:</strong> Nine HIV-infected people were interviewed and the interviews were analysed using Grounded Theory.</p><p><strong>Findings:</strong> The findings visualized HIV-infected people’s experiences on how it is to live with the illness. Four categories emerge from the analyses; <em>A lifeillness</em>, <em>Surrounding attitudes toward the illness</em>, <em>Regulated and spontaneous discrimination/stigmatisation</em> and <em>Strategies due to discrimination/stigmatisation</em>. These categories could all be related to one all-embracing category; <em>A struggle for life</em>.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The study has shown that psychological factors, the side effects caused by the medications and the discrimination/stigmatisation that they experience, complicate life for HIV-infected people. Depending on what kind of coping strategies they conform to handle circumstances of their life, invariably have consequences of their health and well-being.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld.</p><p>Metod</p><p>Det empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ”snöbollsurval” fick jag tag på en lämplig intervjukandidat. Intervjun karaktäriserades av stor frihet för den intervjuade att styra samtalet. Detta genom låg standardisering av frågorna och medveten styrning av mig mot de olika områdena jag önskade få kunskap om. Bandspelare användes vid intervjutillfället. Intervjun skrevs ut i fulltext och har sedan bearbetats och analyserats med utgångspunkt i tre olika tolkningsperspektiv: det realistiska, det dekonstruktiva och det kritiska.</p><p>Resultat/Slutsats</p><p>Idrotten betyder och har betytt väldigt mycket för min intervjuperson. Idrotten har varit hennes sätt att överleva. Med den gemenskap och trygghet idrotten erbjuder, har den skänkt henne mycket glädje och oförglömliga minnen. Hon upplever sin situation i laget som ”så speciell”. Hon ifrågasätter dock orättvisa förhållanden mellan dam- och herrlag både ifråga om ekonomi, engagemang och acceptans. Hon upplever orättvisorna till stor del bero på styrelsens och sponsorgruppens manliga dominans och bristande intresse för damlaget. Min intervjupersons idrottssituation har givit henne styrka att stå emot den heterosexuella normen. Denna norm har med sitt krav på heterosexualitet som den naturliga och normala sexualiteten påverkat henne negativt, utsatt henne för låg acceptans, negativa attityder och tystnad från omgivningen. Idag befinner hon sig i en ”bubbla”. Denna ”bubbla” är full av gemenskap, acceptans och glädje och har givit henne styrka att våga vara öppen med sin sexuella läggning. Utanför ”bubblan” omgärdas hon alltjämt av heteronormens krav och homofobiska attityder som tydligt präglar idrotten. Hennes motsägelsefulla uttalanden visar bestämt att hon påverkas negativt av homofobin. Hon påverkas på det sätt att hon inte sällan intar en förnekande och homofobisk attityd både till sig själv och till den homosexuella läggningen.</p> / <p>Aim</p><p>The purpose of this study is trying to understand and problemize how a homosexual top-level sports women experiences her situation in Swedish sports movement. Consequently I want to acquire a greater insight in another person’s world.</p><p>Method</p><p>The empirical material consists of one qualitative research interview. A female coach in top-level sports got to know my need for a person with appropriate knowledge, experiences and with a great extent of awareness and with the will to open up and talk. She let colleagues of her know of my wish and with a so-called “snowball-selection” I got hold of a suitable interviewee. The interview was characterized, as far as possible, with a great deal of freedom for the interviewee to conduct the conversation. This was made through a low grade of standardized questions and with a deliberate attempt from my side to guide her towards the areas of which I had the ambition to gain knowledge. A recorder was used during the interview. The interview was printed out, the text was interpreted and analysed, taking three different interpretation-perspectives as a starting point: the realistic, the deconstructive and the critical.</p><p>Result / Conclusion</p><p>Sports are, and have been, of great importance for my interviewee. Sports have been her way of surviving. The high spirit within her sport, besides the secure environment it represents, my interviewee has been given a great deal of joy and unforgettable memories. She finds her situation in her team: “very special”. Nevertheless she questions the unfair conditions between the female- and the male teammates, concerning economics, commitment and acceptance. My interviewee sees this situation, significantly, due to the male dominance in the committee and sponsor group and their lack of interest in the female team. The sports context, in which we find her at present, has given her the strength to withstand the heterosexual norm. This norm has with its demand for heterosexuality as the natural and normal sexuality affected her negatively, exposed her to low acceptance, negative attitudes and silence from the environment. Today we find my interviewee in a “bubble”. This “bubble” is full of high spirit, acceptance and joy and has given her the power to be open with her sexuality. Outside of the “bubble” she is constantly surrounded by demands for heterosexuality and homophobic attitudes that clearly marks the sports ground. Her contradictions in her statements certainly show how affected she is by the homophobia. Affected in that way that she in many cases adapts a negative and homophobic attitude to herself and homosexuality.</p>

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem. / The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering, economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management. The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this discrimination. The main theories in this investigation are: the ethnicity, the signal and filter, Exclusion/inclusion and Habitus. The result I have reached when investigating the experience of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the labor market.

The purpose of this study was to show how two schools from a municipality in greater Stockholm work with a document called "likabehandlingsplan", literally „plan for equal treatment‟. This document is required by law in Swedish schools and a part of each municipality‟s program. The goal of the study was to see how teachers and school principals view and work with the plan as a part of their work in preventing discrimination and offensive behavior, in particular in dealing with problems with bullying.  The two schools‟ plans were compared for similarities and differences and how they chose to follow the municipality‟s guidelines was examined. In-depth interviews were made with two teachers and two principals. These were taped, transcribed and compared.  The results showed that the two schools‟ plans were similar as to goals and the importance the teachers and principals attach to this work. The results of the interviews showed that the teachers/principals have a good knowledge about bullying and well-developed techniques for dealing with it and that they are dedicated in their work to prevent bullying. They are aware of problems that occur when school personnel are not present. Working with the "plan for equal treatment" has been an important part of their work towards their goal of preventing and treating bullying.

Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.

Sammanfattning: Ungdomar med utländsk bakgrund har enligt tidigare studier sämre förutsättning i skolan, arbeten och inom rättsväsendet, på grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhället, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstår diskriminering i bland annat skolan. Till vår undersökning använde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som används i analysen av det empiriska materialet. Vår utgångspunkt i uppsatsen har varit att ta reda på varför diskriminering och rasism sker i samhället. Vi hade ett antal frågeställningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet. Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhället utifrån deras etniska bakgrund? Spelar ungdomarnas genus någon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhället? Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende på deras vilken världsdel de kommer ifrån? Påverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhället?        För att besvara dessa frågeställningar, delade vi ut enkäter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i åldrarna 16 – 24 år i olika skolor. När resultatet av enkäterna var sammanställda valde vi att ha en fokusgrupp med fyra deltagande som hade deltagit i enkätundersökningen. Syftet med att ha en fokusgrupp var att få en fördjupad kunskap om vissa svar kring rasism och diskriminering. Vårt resultat i studien visade att ungdomar med utländsk bakgrund, blir diskriminerade ute i samhället utav skolan, polisen, socialtjänsten, i affärer, på arbetsplatser samt på andra platser i samhället som till exempel på bussen. Dessa slutsatser stärktes och jämfördes sedan med tidigare forskning i en analysdel, samt en avslutad diskussion.

Syfte Syftet med undersökningen är att försöka förstå och problematisera hur en homosexuell elitidrottande kvinna upplever sin situation inom den svenska föreningsidrotten. Syftet är följaktligen att få en större inblick i en annan människas värld. Metod Det empiriska materialet består av en kvalitativ forskningsintervju. En kvinnlig tränare på elitnivå fick veta mitt behov av en intervjuperson med relevanta kunskaper och erfarenheter, hög grad av medvetenhet och vilja att berätta. Hon förmedlade min önskan vidare till sina kollegor och med ett s.k. ”snöbollsurval” fick jag tag på en lämplig intervjukandidat. Intervjun karaktäriserades av stor frihet för den intervjuade att styra samtalet. Detta genom låg standardisering av frågorna och medveten styrning av mig mot de olika områdena jag önskade få kunskap om. Bandspelare användes vid intervjutillfället. Intervjun skrevs ut i fulltext och har sedan bearbetats och analyserats med utgångspunkt i tre olika tolkningsperspektiv: det realistiska, det dekonstruktiva och det kritiska. Resultat/Slutsats Idrotten betyder och har betytt väldigt mycket för min intervjuperson. Idrotten har varit hennes sätt att överleva. Med den gemenskap och trygghet idrotten erbjuder, har den skänkt henne mycket glädje och oförglömliga minnen. Hon upplever sin situation i laget som ”så speciell”. Hon ifrågasätter dock orättvisa förhållanden mellan dam- och herrlag både ifråga om ekonomi, engagemang och acceptans. Hon upplever orättvisorna till stor del bero på styrelsens och sponsorgruppens manliga dominans och bristande intresse för damlaget. Min intervjupersons idrottssituation har givit henne styrka att stå emot den heterosexuella normen. Denna norm har med sitt krav på heterosexualitet som den naturliga och normala sexualiteten påverkat henne negativt, utsatt henne för låg acceptans, negativa attityder och tystnad från omgivningen. Idag befinner hon sig i en ”bubbla”. Denna ”bubbla” är full av gemenskap, acceptans och glädje och har givit henne styrka att våga vara öppen med sin sexuella läggning. Utanför ”bubblan” omgärdas hon alltjämt av heteronormens krav och homofobiska attityder som tydligt präglar idrotten. Hennes motsägelsefulla uttalanden visar bestämt att hon påverkas negativt av homofobin. Hon påverkas på det sätt att hon inte sällan intar en förnekande och homofobisk attityd både till sig själv och till den homosexuella läggningen. / Aim The purpose of this study is trying to understand and problemize how a homosexual top-level sports women experiences her situation in Swedish sports movement. Consequently I want to acquire a greater insight in another person’s world. Method The empirical material consists of one qualitative research interview. A female coach in top-level sports got to know my need for a person with appropriate knowledge, experiences and with a great extent of awareness and with the will to open up and talk. She let colleagues of her know of my wish and with a so-called “snowball-selection” I got hold of a suitable interviewee. The interview was characterized, as far as possible, with a great deal of freedom for the interviewee to conduct the conversation. This was made through a low grade of standardized questions and with a deliberate attempt from my side to guide her towards the areas of which I had the ambition to gain knowledge. A recorder was used during the interview. The interview was printed out, the text was interpreted and analysed, taking three different interpretation-perspectives as a starting point: the realistic, the deconstructive and the critical. Result / Conclusion Sports are, and have been, of great importance for my interviewee. Sports have been her way of surviving. The high spirit within her sport, besides the secure environment it represents, my interviewee has been given a great deal of joy and unforgettable memories. She finds her situation in her team: “very special”. Nevertheless she questions the unfair conditions between the female- and the male teammates, concerning economics, commitment and acceptance. My interviewee sees this situation, significantly, due to the male dominance in the committee and sponsor group and their lack of interest in the female team. The sports context, in which we find her at present, has given her the strength to withstand the heterosexual norm. This norm has with its demand for heterosexuality as the natural and normal sexuality affected her negatively, exposed her to low acceptance, negative attitudes and silence from the environment. Today we find my interviewee in a “bubble”. This “bubble” is full of high spirit, acceptance and joy and has given her the power to be open with her sexuality. Outside of the “bubble” she is constantly surrounded by demands for heterosexuality and homophobic attitudes that clearly marks the sports ground. Her contradictions in her statements certainly show how affected she is by the homophobia. Affected in that way that she in many cases adapts a negative and homophobic attitude to herself and homosexuality.

Studiens syfte har varit att försöka förstå vilka faktorer som har varit bidragande för formandet av attityder till skola, relationer och samhälle för fyra ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk. Fokus har varit vilken roll deras etniska bakgrund har haft, där erfarenheter av diskriminering, vardagsrasism och exkludering utifrån stigma kan få betydelse. Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med fyra 19-åriga killar och tjejer på en gymnasieskola. Studien utgår från en hermeneutisk ansats och analysen bygger på socialpsykologiska teorier kring grupper, social påverkan och exkludering. Studien visar på hur inkludering inom skolan, relationer och samhälle här har lett till övervägande positiva attityder. Vi finner även stark social påverkan både inom skolan och i familjen på ungdomarnas attityder. De strategier som ungdomarna använt för att handskas med upplevelser utifrån sin etniska bakgrund står i stark kontrast till de strategier som urskiljs i forskning med ungdomar i segregerade förorter i Sverige. Detta belyser samband kring klass och geografi men ger också en förståelse för hur dessa ungdomar funnit andra strategier och förhållningssätt.

Den svenska integrationspolitiken har som mål att verka för ett samhälle där alla människor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhälle där en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den här utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utsträckning debatterats av ”experter”, medan de som drabbas av utanförskapet sällan får göra sina röster hörda. Syftet med studien är att lyfta fram röster från människor som befinner sig långt ifrån den plats i samhället där integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering. Studiens har utförts enligt ett kvalitativt arbetssätt och det empiriska underlaget har bestått av fem halvstrukturerade intervjuer. Tre intervjuer har genomförts med personer som deltar i introduktionsprogrammet för nyanlända flyktingar och två med handläggare vid myndigheten som arbetar med introduktionen. Studien har undersökt hur respondenterna upplever introduktionsprocessen samt deras syn på strukturella hinder och nödvändiga förändringar för nyanlända flyktingars integration i samhället. Resultatet visar att främlingsfientliga attityder och diskriminering utgör strukturella hinder för nyanlända flyktingars etablering i Sverige samt att det sociala arbetet kan påverka integrationsprocessen genom ett reflexivt anti-rasistiskt förändringsarbete.

Individer som smittas av Human Immunodeficiency Virus (HIV) och utvecklar Acquired Immune Deficiency Syndrome (AIDS) ställs inte bara inför en livshotande sjukdom utan drabbas dessutom av stigma som är relaterat till fruktan för HIV/AIDS. Stigmatisering är ett globalt problem som kan leda till diskriminering och försämrad livskvalitet för personen i såväl den privata som den offentliga sfären. Orsaken till stigmatiseringen är komplex och problematiken existentiell. Syftet med denna litteraturstudie var att jämföra påverkan på individen vid sjukdomen HIV i Europa respektive Afrika söder om Sahara. Resultaten i studien baseras på 17 vetenskapliga artiklar där fokus ligger på anledningar till att berätta om eller dölja sin HIV-status och vilka konsekvenser detta val kan få för individens liv. Studien visar att stigmat relaterat till sjukdomen HIV/AIDS skiljer sig något i Europa och Afrika. Vissa likheter mellan de båda världsdelarna kunde skönjas, såsom att valet att berätta om sin sjukdom ofta föll på någon som den smittade individen ansåg sig ha en nära och förtroendefull relation till. Resultaten visar också att stigmatiseringens effekter kan slå hårdare mot den enskilda individen i Afrika än i Europa. I Afrika sker en omfattande forskning kring ämnet, till skillnad mot Europa.