Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Denna uppsats ämnar undersöka om bostadssegregation och marginalisering av minoriteter, med fokus på afrosvenska personer, i Sverige upprätthålls av vardagsrasism och diskriminering. Samt att försöka se om det faktum att den vanligaste typen av främlingsfientliga/rasistiska hatbrott i Sverige är mot personer med bakgrund i Afrika påverkar bostadssegregationen. Genom tre olika kvalitativa metoder kommer denna studie åt hur personer med egna erfarenheter av vardagsrasism och diskriminering beskriver situationen samt hur personer med kunskap om  bostadsmarknaden och diskriminering uttrycker sig i frågan. Enligt resultatet av studien finns det en mer eller minde outtalad vardagsrasism i bostadsområden. Samt att personer med bakgrund i ett afrikanskt land tenderar att bli diskriminerade på bostadsmarknaden, men, det finns ingen rättslig term för detta vilket försvårar anmälningsprocessen. Resultatet visar att en problematik är det strukturella kontra individen. Det vill säga diskriminering är en individfråga medan rasism är en strukturell fråga. Slutligen visar studien att diskriminering och vardagsrasism på bostadsmarknaden som främst riktar sig mot den afrosvenska befolkningen till viss grad påverkar bostadssegregationen i Sverige. I enlighet med tidigare forskning visar resultatet att det blir svårt att förändra den trenden utan att adressera negativa rasföreställningar i Sverige, då afrosvenska personer blir särbehandlade och misstänkliggjorda på grund av dom.

Bakgrund: Människan anses ofta vara organisationens viktigaste resurs. Av den anledningen är det ytterst viktigt att rätt kandidat anlitas till rätt företag. Det är inte helt lätt alla gånger att vara objektiv som rekryterare i sitt val av kandidater. Det föreligger en tendens hos människor att tycka om folk som delar liknande attityder, personlighetsdrag och ekonomisk status som sig själva. Detta kan i sin tur leda till att rekryterare på grund av förutfattade meningar drar förhastade slutsatser gentemot kandidater. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för varför rekryterare har svårt att göra rättvisa bedömningar av kandidater och vad de kan göra för att hantera dessa svårigheter för att minska risken för omedveten diskriminering. Anledningen till val av detta område har sin förklaring i att, trots att det föreligger forskning om hur fördomar styr över bedömningen av andra människor så finns det inte särskilt många studier som lyfter fram detta ur ett rekryteringssammanhang. Metod: Studiens empiriska material har samlats in genom intervjuer med rekryterare från tio olika företag i olika branscher. Teorier och effekter har använts i studien i syfte av att analysera intervjusvaren och dessa är: likhetseffekten, balansteorin, kompetensblomman, haloeffekten, djävulseffekten och femfaktorteorin. Slutsats: Studiens resultat har visat att det förekommer omedvetna fördomar vid rekrytering i de olika företagen. Det har visat sig bland annat vad gäller respondenternas syn på kandidaterna att utseendet har en avgörande faktor i rekryteringsprocessen. Det har emellertid också visat sig att rekryterare kan arbeta mot fördomar genom att exempelvis ha tydligt strukturerade intervjufrågor för att inte riskera att ställa irrelevanta frågor för de berörda tjänsterna. Ett annat sätt att motverka omedveten diskriminering är genom att ha tydliga kravmål på vilka kandidater som efterfrågas. De kandidater som inte uppfyller kravmålen, får därav ingen chans till att bli kallad på intervjuer. / Background: People is often considered to be the organization's most important resource. For this reason, it is exceedingly important that the right candidate is being hired to the right company. It is not always quite easy to be objective as a recruiter in the choice of candidates. This is based on the fact that we humans may have a difficulty in distinguishing our personal opinions about the candidate from what is actually considered relevant in a recruitment context. People tend to like other people who share similar attitudes, personality traits and economic status as themselves. This in turn may lead recruiters to making hasty conclusions due to preconceptions and unconsciously create prejudices against candidates. Purpose: The purpose of this qualitative study is therefore to create an understanding of why recruiters have difficulties in making fair assessments of candidates and what they can do to deal with these difficulties in reducing the risk of unconscious discrimination. The reason for choosing this area is that despite the fact that there are research on how prejudices affect the assessment of other people, there are not many studies that highlight this from a recruitment context. Method: The empirical material of the study has been collected through interviews with recruiters from ten different companies in different industries. Theories and effects have been used in this study for the purpose of analysing interview answers and these are the following: the liking-similarity effect, balance theory, kompetensblomman (the competence flower), the halo effect, the devil effect and the five-factor model of personality. Conclusion: The results of the study have shown that the different companies make use of prejudices in recruitment unknowingly. It has been shown, among other things, that respondents views on candidates' appearance are a decisive factor in the recruitment process. However, it has also been shown that recruiters can work against prejudice by having clearly structured interview questions, so as not to risk asking irrelevant questions for the work positions concerned. A recruiter can also work against prejudices by having clear demands on the candidates they request. Those candidates who do not meet the requirements will therefore not be able to be called on interview.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att söka kunskap om romers situation i Sverige, på vilket sätt de är utsatta och hur detta kan förstås. Huvudfokus har legat på romernas egna upplevelser av utsatthet, hur dagens romer har påverkats av sitt folkslags historia av hot och förföljelse, hur antiziganism kan kopplas till diskriminering hos romer idag samt på vilket sätt romer blir stigmatiserade i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och därför har författarna använt intervjuer som empirisk källa. Fyra personer med olika romska bakgrunder medverkade i intervjuerna. Resultaten visar att utsattheten har ett samband med synlighet. De som är öppna med sitt ursprung drabbas hårdare av antiziganism och stigmatisering än de som valt att dölja sin romska identitet. Resultaten visar samtidigt att utsattheten inte upplevs av alla informanter, men det finns tydliga belägg för att romer som visar sin identitet utåt, är stigmatiserade i samhället. Resultaten redovisar med tydlighet att det bland informanterna finns känsla av gemenskap till andra romer och att familjen och medmänniskor värderas högt. Resultatet visar också att det finns en stolthet över sin romska tillhörighet. Resultaten visar även att den historiska aspekten haft olika betydelse, där relationen till de mörka historiska händelserna är starkare bland de kvinnliga informanterna medan männen främst lyfter fram förbättringarna som skett. Samtidigt råder en samstämmighet bland alla fyra medverkande att det finns en utbredd rädsla, som kan härledas till dessa historiska händelser. Resultaten visar även att medbestämmande och ökad delaktighet i samhället efterfrågas. Det finns en upplevelse av att svenska myndigheter fattar beslut över romers huvuden utan att de ges en möjlighet att komma till tals. Ytterligare ett resultat som samtliga lyft fram är okunskap, där okunskapen ligger till grund för de fördomar som majoritetssamhället besitter.

Mobbning är ett problem som vi dagligen möter i dagens skola och som många barn oavsett funktionsnedsättning eller inte utsätts för. Denna studie grundar sig på en systematisk litteraturstudie som förankrar sig i Peer Reviewed artiklar som inriktar sig på mobbningsaspekten hos funktionsnedsatta elever. Syftet med denna uppsats är att sammanställa huruvida elever med funktionsnedsättning i högre grad utsätts för mobbning. Våra huvudfrågor är: Löper barn med funktionsnedsättning större risk att bli utsatta för mobbning jämfört med barn utan funktionsnedsättning enligt forskningen? Hur kan det forskningen visar förstås ur ett sociokulturellt perspektiv? Resultatet av sökningen i databasen ERIC (EBSCO) visade att barn och elever med funktionsnedsättning utsätts i större utsträckning för kränkande behandling och ”gruppen” blir oftast mobbningsoffer. Slutsatsen ger exempel på olika faktorer som påverkar att individerna med funktionsnedsättning löper en större risk att utsättas för mobbning. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet som tolkningsram i uppsatsen skapas en förståelse över vad språket har för funktion till att underlätta det förebyggande arbetet mot mobbning i skolan.

Advertising today is everywhere, wherever we are, we encounter it and affect us. The advertisement can be seen as a way of reproducing and maintaining values ​​and imagination worlds, but it is not always positive. People with other ethnicities have experienced media and advertising annoying as they create an erroneous picture about their ethnicity, built by prejudices and preconceived sentences. For the younger generations, advertising has been an obvious part of everyday life, it has been inevitable for them. Therefore, the target group becomes an interesting group to investigate in order to find out their attitudes, based on Allport's theoretical tools public opinion, against advertising, and what they consider about ethnic discrimination in advertising. The study is based on a self-formulated survey, to fill the research gap we found. The results of the study show that there are significant differences between gender and political views that affect what is considered to be about ethnic discrimination in advertising. Women to a greater degree than men consider ethnic discrimination in advertising as problematic. Left-wing sympathizers to a greater extent than right-wing psychiatrists chose the problem of response more often in the question of what they considered about ethnic discrimination in advertising. The results and conclusions are based on previous research on advertising, youth and advertising, experiences of discrimination and discrimination in advertising as well as a link between the theoretical framework on attitudes, values ​​and theories of ethnic discrimination.

Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier är ett aktuellt och växande problem i dagens skola, många barn och elever blir utsatta dagligen. Lagstiftningen föreskriver riktlinjer för arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier och skolans ansvar för det uppmärksammade, förbyggande och motverkande arbetet är stort. Syftet med denna studie är att granska och jämföra Västra Mälardalens grundskolors planer mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, utifrån frågeställningen Hur förhåller sig planerna till vad lagstiftningen föreskriver för arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier? Detta för att upptäcka eventuella brister. En kvalitativ dokumentanalys har använts för denna studie, vilket innebär att all empiri är hämtad från dokument. Ett kategoriseringsverktyg, med utgångspunkt i lagstiftningens föreskrifter, har använts för att analyser och bedöma skolornas planer. I resultatet framkommer att ingen av skolorna uppnår lagstiftningens föreskrifter till fullo. Samtliga tretton skolor uppvisar brister, i förhållande till lagstiftningen, i sina planer, dock varierar bristerna beroende på skola. Utifrån resultatet går även att notera skillnader mellan skolornas planer. En brist som framkommer i flertalet skolor är att de inte skriver fram riktlinjer som är kopplade till de sju diskrimineringsgrunderna. En styrka är att övervägande del av de granskade skolorna har en tydlig definition av begreppen kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i verksamhetens planer, vilket ger en gemensam uppfattning om dessa för vidare arbete.