The first part of the thesis consists of a brief introduction to the general principles of target detection and the sensor-systems used. In the following part there is a theoretical description of the algorithms this thesis focuses on. The detection algorithms described in this paper are called Cell Average, Ordered Statistics, 2parameter and Gammadetector. Two different discriminators called Extended Fractal Features and Quadratic Gamma Discriminator are also described. The algorithms are tested on three different types of data, simulated SAR-pictures, authentic SAR-targets and IR-pictures. The last part account for the results, both those achieved with pictures and those results achieved when doing statistical tests, in this case MonteCarlo- simulations and Reciever Operating Characteristics-curves. The results show that the Gamma- detector and the QGD-algorithm perform best on the tests done in this thesis.

I denna uppsats undersöks rollspelets potential att motverka diskriminering och förtryck i förtryckande regimer. Jag tar avstamp i de mänskliga rättigheterna och i dramapedagogikens essens och styrkor. Jag beskriver Youngs diskrimineringsteorier, samt Freire och Boals pedagogiska teorier om den frigörande teaterns styrkor och syften, och presenterar en intervju om rollspelsanvändande mot kvinnoförtryck i Iran. I analysen söker jag samband mellan de olika tillvägagångssätten i användning och syfte med rollspel utifrån materialet och presenterar mina slutsatser; rollspel i förtryckande regimer kan leda till sammanhangsskapande, frigörelse från inre förtryck, och medvetengörande för individ och grupp om hur man kan skapa en dialog om förtryck.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras.   Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning.   I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling. Till detta informerar vi övergripande om de organisationer som arbetar mot diskriminering och kränkande behandling och som man kan vända sig till, både som enskild person och som skola.     Vår studie utgår ifrån en implementeringsteori, med huvudfokus på att informanterna kan, vill och förstår. Vi har även i vår analys använt oss av de olika åtgärdsmodellerna, för att se vad informanterna bygger sitt arbete på. Vi kom genom analys av våra intervjuer och dokument fram till att de båda skolornas arbete mot diskriminering och kränkande behandling följer de normer som en likabehandlingsplan kräver. Vi finner att dokumentet i sig inte är nödvändigt för ett väl fungerande arbete. Det underlättar dock om alla tar sitt ansvar och att det finns något att återkoppla till i fråga om utvärdering och uppföljning. Arbetet blir lättare om alla strävar åt samma håll och alla vet vad det är de ska göra. Att de har samma syn på begreppen kan vill och förstår.

Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden   Nyckelord: Värdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan kränkande behandling.

Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden

Sammanfattning   Sedan 1 januari 2009 har vi en ny svensk diskrimineringslag, som förbjuder diskriminering, som har samband med av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Denna uppsats är en ansats att med diskrimineringslagen som utgångspunkt ta reda på vilka signaler lagen kan ge. Genom att analysera lagen och dess syften förs med hjälp av crip theory och andra normteorier en teoretisk diskussion om huruvida det kan finnas latenta konsekvenser som följd av dess utformning. Crip theory ifrågasätter normaliteten och hävdar att omgivningarna, och bristen på anpassning i dessa, skapar avvikelser samt menar att vi kan komma att förändra vår uppfattning och flytta gränserna för det som vi anser vara den normala människan genom att bättre anpassa miljön. Jag vill undersöka om crip theory går att applicera på samtliga diskrimineringsgrunder. Samtidigt som lagen skyddar utsatta grupper, så pekar den även ut dessa ut som avvikande. Det gör att lagen har en stigmatiserande effekt. Om avvikelserna utesluts så skapas en bild av något som kan betraktas som normalt. Genom att ge utsatta grupper bättre möjligheter i arbetslivet och utjämna skillnader så finns dock möjligheter att på sikt få ett mer jämlikt samhälle. / Abstract   Since January 1 2009, Sweden has a new law of discrimination, which forbids discrimination, that relates to sex, transgender identity or expression, ethnicity, disability, sexual orientation or age. This is an approach, based on the law of discrimination, to find out what signals the law can send out. By analyzing the law and its intentions and by using crip theory and other norm theories, I want to conduct a theoretical discussion, whether there may be any latent consequences as a result of its composition. The crip theory is questioning the normality, arguing that the surroundings, and lack of adjustment of these, creates the non-abled bodies or traits and believe that we may change our view and move the boundaries of what we consider to be a normal human being by adjusting the environment. I want to examine whether this is something that could be used on all grounds of discrimination. By pointing out certain groups as different, the law has a stigmatizing effect and by eliminating the differences, an image of something that can be considered as normal is created. By giving disadvantaged groups greater opportunities at work and even out differences, makes it possible to eventually get a more equal society.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och 1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt. Fenomenet kallas ”the leaky pipeline” och liknar den akademiska världen vid ett läckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vid Stockholms universitet, verkar kvinnor ”läcka ur systemet”; trots att kvinnor idag generellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter att studera på högre nivåer fortfarande låg. Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, och sociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnliga studenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor. Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor. Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och de senaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst. Eftersom fasta tjänster är eftersträvansvärda inom universitetet är det viktigt att studera hur rekryteringen till dessa tjänster går till. Syftet med denna uppsats är att se om det förekommer en jämställd rekrytering av lektorer vid Sociologiska Institutionen på Stockholms Universitet. Genom ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt analyseras därför sakkunnighetsutlåtanden till samtliga tjänstetillsättningar av lektorer mellan åren 2003 till 2007. Uppsatsens resultat visar inte på något systematiskt missgynnande av kvinnor. Däremot är kvinnor kraftigt underrepresenterade bland sakkunnigas toppkandidater. Endast 4 av de 16 topp-fyra-placerade var kvinnor. Slutsatsen är att hur man disponerar sin tid efter avlagd doktorsexamen är av högsta vikt för ens möjligheter till befordran. Det som värderas högst visar sig vara hög forskningsmässig produktivitet av hög kvalité En potentiell källa till sämre förutsättningar är därför främst att ägna för mycket tid åt undervisning och publicera mindre, något som verkar vanligare bland kvinnor.

The aim of this essay is to examine how educated immigrants from former Yugoslavia are experiencing the Swedish labor market and if they feel that there are factors that complicate their ability to establish themselves in the Swedish labor market. We have also examined whether and if so, how their status has changed in connotation with the move to Sweden. The method we have used is a qualitative interview study where we asked questions from a semi-structured interview guide. We chose to make use of both previous research and a number of analytical tools for using these to interpret inequality and discrimination that exist in the Swedish labor against educated immigrants. The results presented four factors that our respondents perceive contribute to difficulty in establishing themselves in the Swedish labor market, these are: contacts, name, validation and trainee post. The results presented are also respondents' disappointment about the hospitality of the Swedish labor market and their status in the new society. Some respondents believe that their status has changed since those in the current locations are not considered to be intelligent and highly educated individuals. / Uppsatsen syftar till att undersöka hur invandrade akademiker från forna Jugoslavien upplever den svenska arbetsmarknaden, och om de upplever att det finns faktorer som försvårar deras möjligheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill dessutom undersöka om och i så fall hur deras status har förändrats i samband med flytten till Sverige. Den metod vi har använt oss av är en kvalitativ intervjustudie där vi ställt frågor utifrån en halvstrukturerad intervjumanual. Vi valde att använda oss av både tidigare forskning och ett antal teoretiska analysverktyg för att med hjälp av dessa tolka ojämlikheten och diskrimineringen som förekommer på den svenska arbetsmarknaden gentemot invandrade akademiker. I resultatet presenteras fyra faktorer som våra respondenter upplever bidra till svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Dessa är sociala kontakter, namnet, validering av utbildningen och praktikplatsen. I resultatet framförs även respondenternas besvikelse kring bemötandet på den svenska arbetsmarknaden och statusen i det nya samhället. En del respondenter menar att deras status har förändrats då de på sina nuvarande arbetsplatser inte betraktas som intelligenta och högutbildade individer.

Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma när en person från en medlemsstat väljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger när två liknande situationer behandlas olika, vilket även är innebörden av likhetsprincipen som tillämpas när dessa situationer ska fastställas. En särbehandling kan bero på nationalitet eller hemvist. Diskriminering på grund av nationalitet benämns som öppen diskriminering och en särbehandling som grundas på hemvist kallas för dold diskriminering. Trots att dessa två diskrimineringsformer grundar sig på olika saker leder de fram till samma sak, att diskriminering föreligger. När en person etablerar sig i en annan medlemsstat behövs ett fastställande av vilken medlemsstats rättsordning personen tillhör. I Commerzbank-målet ansågs bolagets säte finnas i ursprungsstaten, det vill säga Tyskland. I målet likställs ett bolags säte med en fysisk persons nationalitet. När en sådan jämförelse görs är det svårt att se skillnaden på om det föreligger öppen eller dold diskriminering. Det är viktigt att kunna avgöra vilket form av diskriminering som föreligger för att kunna bestämma vilka rättfärdigandegrunder som kan tillämpas. Författaren anser att det behövs en klarare definition av kriterierna för öppen och dold diskriminering för att tydliggöra vad som är diskriminerande. Författaren uppfattar att det först utreds om det föreligger en öppen diskriminering, om det inte föreligger öppen diskriminering utreds om det föreligger en dold diskriminering. Det ger ett starkt skydd mot diskriminering men författaren anser att det behövs en tydligare definition av kriterierna nationalitet och hemvist, därav skulle diskriminering kunna förebyggas i ett tidigare skede.

Uppsatsen avhandlar begreppet integration utifrån flyktingars uppfattning, samtidigt lyfter jag fram deras upplevelse av integration i Sverige. Forskningen visar att utlänningar i Sverige har sämre levnadsvillkor jämfört med svenskar, blir diskriminerade och utsorterade på arbetsmarknaden på grund av sin etniska bakgrund. Jag har intervjuat fem flyktingar från två olika länder i Mellanöstern i mellersta Sverige för att skapa förståelse för problemområdet.  Jag har valt att använda olika vetenskapliga synpunkter kring begreppen integration, segregation och diskriminering som utgångspunkt för nämnda problemområde. Eftersom Syftet med min forskning är att få en djupare förståelse av respondenternas förståelse och upplevelse av integration i det svenska samhället, har jag använt mig av en kvalitativ metod med ett hermeneutiskt angreppssätt. Det innebär att deltagarnas ord och berättelser spelar den största roll i uppsatsens tolkningar.  I resultatet framkommer att integration handlar om lika rättigheter och möjligheter, jämlikhet, respekt samt acceptans bland olika sociala grupper i samhället. Samtidigt har jag kommit fram till att flyktingar upplever diskriminering, utanförskap samt känner att de befinner sig i en process av ovilliganpassning i samhället.