Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och drabbar allt fler i världen. Distriktssköterskan på vårdcentralerna i Sverige har en betydande uppgift att vägleda patienter med typ 2 diabetes genom att erbjuda egenvårdsutbildning för att patienten själv ska klara av att hantera sjukdomen. Sjukdomen kräver en omfattande egenvård för att hålla blodglukosnivåerna optimala och för att minska eller förebygga riskerna för komplikationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av patientutbildning till personer med typ 2 diabetes. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer hölls individuellt med fyra distriktssköterskor på två olika vårdcentraler i Stockholm län. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visade att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. De angav vidare att det var viktigt att skapa en god relation och använde sig av olika pedagogiska metoder för att motivera patienterna till livsstilsförändring. Distriktssköterskorna angav att de hade goda kunskaper om patentutbildning, dock hade de bristande kunskaper om kulturella skillnader hos patienter. Slutsats: Studien påvisar att distriktssköterskorna har en stödjande roll i att stärka patienternas egenvårdsförmåga. Den informationen som ges måste vara individanpassade och utgå från den enskilda individen. Att använda olika pedagogiska metoder kunde öka patientens motivation. Distriktssköterskorna upplevde brist på tid- och resurser. / Background: Diabetes is a chronic disease that affects more and more people in the world. The district nurse at the health centers in Sweden has a significant task in guiding patients with type 2 diabetes by offering self-management education to enable the patients to manage the disease themselves. The disease requires extensive self-management to keep blood glucose levels optimal and to reduce or prevent the risks for complications. Aim: The purpose of this study was to describe district nurses experiences of patient education for persons with type 2 diabetes. Method: A qualitative design with inductive approach. Semistructured interviews were performed individually with four district nurses on two different out patient clinics in Stockholm’s county. Result The result of the present study showed that district nurses has to start from the patient's situation and individualize the information. They further stated that it was important to create a good relationship and used different pedagogical methods to motivate patients to lifestyle change. The district nurses stated that they had good knowledge of patent training, but they had a lack of knowledge in cultural differences in patients. Conclusion: This study showed that the district nurses have a supporting role in strengthening the patients' ability to self-management. The given information had to be individualized. It is necessary to use different pedagogical methods to increase the patient's motivation. The district nurses experience a lack of time and resources.

I bakgrunden presenteras sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde, att arbetet ska utgå från ett etiskt och holistiskt förhållningssätt och främja hälsa genom exempelvis rådgivning. Forskning beskrev att arbetet med telefonrådgivning upplevdes stimulerande samtidigt som det var svårt att vara både grindvakt och vårdare. Som en hjälp i det arbetet kunde beslutsstöd användas, det sågs som ett skyddsnät som kompletterade sjuksköterskans erfarenheter. Det sågs även som ett kvalitétshöjande instrument samt att rädslan för att ta fel beslut och anmälas minskade. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning utifrån det webbaserade rådgivningsstödet på vårdcentral. För att få fram beskrivningarna användes halvstrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet beskrevs det att stödet skapade trygghet då det var en källa till kunskap, ett stöd vid behov, ett bra hjälpmedel och gav bekräftelse. Stödet sågs som otillräckligt och svårarbetat då det var svårnavigerat, tidskrävande, språket satte gränser, det kunde inte ersätta den kliniska blicken och stämde inte med verkligheten. Slutligen beskrevs det att den egna erfarenheten styr hur stödet används. Erfarenheterna var övervägande positiva, men omvårdnadsfokus minskade då dyrbar tid användes till att hantera rådgivningsstödet. / In the background we present the responsibilities of nurses and district nurses, namely that the duties will begin with an ethical and holistic point of view, and to promote health through for example giving advice. Research described that working with telephone counselling was perceived as stimulating, though hard being both a gatekeeper and a caretaker. One kind of help in that task could be decision support, it was seen as a safety net and a complement to the experience of the nurse. It was also seen as an instrument to improve quality, as well as reducing the fear of making the wrong decisions and being reported. The purpose of the study was to describe the experience of nurses and district nurses to work with telephone counselling using the web-based counselling support in health centres. To get the descriptions half structured interviews were used, which were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. It was described in the result that the support created a sense of assurance, because it was a source of knowledge, a support when needed, a good aid, and gave confirmation. The support was also seen as insufficient and not user-friendly, since it was hard to navigate, time consuming, had a language barrier, it could not replace the clinical “eye”, and did not correspond with reality. Lastly it was said that the experience of each individual was a key in how the support was used. Most had positive experiences, but focus from taking care of patients was lost due to valuable time being used for handling the counselling support.

No description available.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Ett bra bemötande är viktigt när flyktingar söker vård samt tilltro till flyktingarna när de söker vård som inte kan anstå. Bedömningar av vad som är vård som inte kan vänta har beskrivits som svåra. Kännedom om kulturer har beskrivits som önskvärt. Att prioritera hälsosamtalen har betonats som viktigt. Uppdraget kring flyktingmottagning är tydligt, men resurser saknas och kunskapsutveckling var önskvärd. Positiv utveckling i arbetet med flyktingar i glesbygd har setts och tron är att antalet kommer att öka. Relationerna upplevs mer personliga i glesbygd. KONKLUSION I glesbygd upplevs mötet mer personligt och distriktssköterskorna vill utvecklas och arbeta gränsöverskridande. Flyktingarna har förtroende för vårdpersonalen vilket möjliggör att integration främjas om distriktssköterskan ser det som sitt ansvar och ges resurser. Behovet av kunskap i transkulturell omvårdnad är högst aktuellt och för att tillgodose detta efterfrågas möjligheter till eftertanke och utbyte av erfarenheter. / INTRODUCION Sweden receives a large number of refugees and many of them come to the rural area. A good reception is crucial for the health of the refugees who are entitled to a health assessment, emergency care and care that cannot wait. Cultural differences imply challenges for the health care and primary health care nurses who meet the refugees. OBJECTIVE The aim of this study was to investigate the factors that affect the experience of primary health care nurses meeting with refugees at community health centers without specific care refugee centers in rural areas. METHOD The study was performed with a qualitative design. Eight primary health care nurses with experiences working with refugees in rural areas were sampled and interviewed. Data was collected from semi structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. RESULTS A good attitude is important when refugees seek care, and to credence the refugees when they seek health care that cannot wait. Assessments to characterize 'what is care that cannot wait' described as difficult. The knowledge of cultures was expressed as desirable. Prioritizing health assessments were emphasized as important. The assignment in refugee reception is clear, but there is a lack of resources and the wish for knowledge was expressed. Positive development in working with refugees exists and the number of refugees is believed to increase in rural areas. The relationships are perceived more personal in rural areas. CONCLUSION In rural areas, the meeting felt more personal and primary health care nurses wish to develop and operate transboundary. The refugees have confidence in the nursing staff which enables integration and could be promoted by the primary health care nurses if they saw this as their responsibility and were provided proper resources. Knowledge of trans-cultural nursing is needed today in health care and to develop that it demands the opportunity for reflection and exchange of experiences.

Background: Primary Healthcare Centers [PHC] represent the first healthcare contact that patients have, unless they are critically ill or their state is life-threathening. Distric nurse´s work in PHC requires preparedness to meet people in different ages and varying cultural and ethnical backgrounds. This preparedness includes an independent and person-centred workway. The study´s theoretical framework therefore proceeds from person-centred care. Challenging encounters occur in district nurse´s meetings with patients. The concept complex healthcare encounters exists in the competence description of the district nurses and in educational regulatory contexts. Despite of this, there is no general definition of the concept and what it is characterized by. Aim: The aim of this study is to describe district nurse´s experiences of complex healthcare encounters. Method: A qualitative, descriptive, inductive content analysis is used as the analysis method. Six focusgroup-interviews were contucted with nurses and districs nurses working in PHC. Results: District nurse´s experiences of complex healthcare encounters contains to balance unpredictable encounters with predictable organizational terms. This is described as: To meet people with varying lifesituations and To care professionally within organizational conditions. Conclusion: District nurses experience complex healthcare encounters characterized by the coexistence of unpredictable meetings with people and predictable organizational terms. By developing the knowledge about complex healthcare encounters, district nurses can streamline the care simultaneously as the mission of the district nurse can be explicated. / Bakgrund: Vårdcentraler är vårdsökandes första vårdinstans om inte vårdbehovet är akut eller livshotande. Distriktssköterskors arbete på vårdcentraler medför beredskap att möta människor i olika åldrar och med varierande kulturella och etniska bakgrunder. Denna beredskap inrymmer ett självständigt och personcentrerat arbetssätt. Examensarbetets teoretiska referensram utgår därmed från personcentrerad vård. Utmanande vårdsituationer uppstår i distriktssköterskors möten med vårdsökande människor. Begreppet komplexa vårdsituationer förekommer i distriktssköterskors kompetensbeskrivande och utbildningsreglerande dokument. Dock saknas en gemensam bild av vad detta begrepp karaktäriseras av. Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av komplexa vårdsituationer på vårdcentral. Metod: En kvalitativ, deskriptiv innehållsanalys med en induktiv ansats har används som analysmetod. Sex fokusgruppsintervjuer med distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar på vårdcentral har genomförts. Resultat: Distriktssköterskors erfarenheter av komplexa vårdsituationer på vårdcentral innehåller att balansera mellan oförutsägbara möten med människor och förutsägbara organisatoriska villkor. Detta beskrivs som: Att möta människor i varierande livssituationer och Att vårda professionellt med givna organisatoriska förutsättningar. Slutsats: Distriktssköterskorna erfar komplexa vårdsituationer som karaktäriseras av att oförutsägbara möten med människor och förutsägbara organisatoriska villkor samexisterar. Genom kunskapsutveckling om komplexa vårdsituationer kan distriktssköterskor effektivisera vården samtidigt som distriktssköterskors uppdrag förtydligas.

Bakgrund Svårläkta bensår ställer stora krav på distriktssköterskan som måste ha kunskaper inom många områden. Distriktssköterskan lägger ungefär 25–50 % av sin arbetstid på att handlägga patienter med svårläkta bensår. Svårläkta bensår orsakar stort lidande för patienten, fysiskt, psykiskt och socialt. Det är även en stor kostnad för samhället, samt tidskrävande både för patienten och vården. Syfte Syftet med studien var att utforska distriktsköterskors erfarenheter av att handlägga patienter med svårläkta bensår. Metod Kvalitativ studie med individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet bygger på fyra kategorier. Den första visade att distriktssköterskor önskar mer kunskap och tid för att lära sig om olika förband och även arbeta mer kostnadseffektivt. Den andra visade att det är viktigt för distriktssköterskan med samverkan med olika vårdinstanser, samt att så få som möjligt handlägger och bedömer såret. Den tredje visade att distriktssköterskan uppmärksammar att patienterna upplever problem med rörligheten. En del distriktssköterskor ser att många av patienterna är oroliga för sårläkning, läckage och lukt och kan då isolera sig. Den fjärde visade att några patienter får störd nattsömn ofta på grund av smärta från såret. Konklusion.För att patienter med svårläkta bensår ska känna sig trygga och leva ett så normalt liv som möjligt trots sina sår behöver distriktssköterskan ha kunskap, erfarenhet, och tid. / Background Chronic leg ulcers place great demands on the district nurse who must have knowledge in many areas. The district nurse spends about 25-50% of her working hours on treating patients with chronic leg ulcers. Chronic leg ulcers cause great suffering to the patient, physically, mentally and socially. It is also a great cost to society, and time-consuming for both the patient and the care. Aim The purpose of the study was to explore the district nurses' experience of treating patients with chronic leg ulcers. Method A qualitative study with individual interviews was conducted with eight district nurses and analyzed with the help of qualitative content analysis. Results The result is based on four categories. The first showed that district nurses want more knowledge and time to learn about different associations and also work more cost-effectively. The other showed that it is important for the district nurse to cooperate with various health care institutions, and that as few as possible handle and assess the wound. The third showed that the district nurse notes that patients experience mobility problems. Some district nurses see that many of the patients are worried about wound healing, leakage and odor and can then isolate themselves. The fourth showed that some patients get disturbed sleep often because of pain from the wound. Conclusion For patients suffering from chronic leg ulcers to feel safe and live as normal a life as possible despite their wounds, the district nurse needs to have the knowledge, experience, and time.

Bakgrund: De vanor som främst påverkar hälsan negativt är en eller fler av följande; ohälsosamma kostvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, daglig tobaksrökning, samt riskbruk av alkohol. Distriktssköterskor har inom primärvården uppgiften att stödja och motivera patienter med ohälsosamma levnadsvanor till en förändring. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med patienter som har ohälsosamma levnadsvanor. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: I dataanalysen identifierades två huvudkategorier, i första kategorin, att ha möjlighet till tid och resurser är av betydelse för det hälsofrämjande arbetet framkommer det att tillräckligt med tid, resurser och stöd från ledningen är en förutsättning för att genomföra ett bra arbete samt att det finns behov av mer kunskap i samtalsmetodik. Den andra kategorin, att utgå från ett personcentrerat förhållningssätt i det hälsofrämjande samtalet innefattar vikten av att utgå från patientens förutsättningar och skapa förtroende, personcentrerad vård, hantering av svåra samtal, motiverade eller omotiverade patienter samt att det är betydelsefullt med uppföljande samtal. Slutsats: I det hälsofrämjande arbetet är det viktigt att utgå från patientens förutsättningar och behov för att lättare få till förändring gällande ohälsosamma levnadsvanor. / Background: Habits that mostly have a negative effect on health are one or more of the following: unhealthy diets, insufficient physical activity, daily tobacco smoking, and the risk use of alcohol. In primary care, the district nurse has the task of supporting and motivating patients with unhealthy lifestyles to change. Aim: To describe the district nurse's experience in health promotion work with patients who have unhealthy lifestyles. Method: Qualitative study with inductive approach. Semi Structured individual interviews were conducted with eight district nurses. The collected material was analyzed using a content analysis. Result: The data analysis identified two main categories, in the first category, to have possibility for time and resources is relevant to the health promotion work, it is revealed that sufficient time, resources and management support is a prerequisite for carrying out a good job and that there is a need for more knowledge in conversational methodology. The second category, based on a person-centered approach in the health-promoting conversation, includes the importance of work based on person-centered care and creating trust, handling difficult conversations, motivated or unmotivated patients and that follow-up calls are significant. Conclusion: In the health promotion work, it is important to start from the patient's conditions and needs to make it easier to change regarding unhealthy lifestyles.

Bakgrund: Den svenska hälso- och sjukvården eftersträvar att arbeta personcentrerat. En del i att arbeta personcentrerat är att patienten ska få vara delaktig. Att arbeta med patientdelaktighet i hemsjukvården kan vara utmanande eftersom sjuksköterskan har regler och rutiner att följa. Om inte patientdelaktighet främjas riskerar det att patientens vård inte blir personcentrerad och därmed möter den kommunala hemsjukvården inte lagstadgade krav. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att främja patientdelaktighet för att uppnå en personcentrerad vård inom kommunal hemsjukvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv design valdes för att svara på studiens syfte. Datamaterialet inhämtades genom åtta semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor och tre sjuksköterskor. Datamaterialet analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.   Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier.  Sjuksköterskorna beskrev hur de arbetar för att bjuda in patienten i mötet, det gjordes genom att skapa och upprätthålla ett förtroende i mötet med patienten, lyssna in patienten, samarbeta med patienten, delge information, ge tid för patienten och att se patientens resurser. Sjuksköterskorna lyfte organisationens betydelse, hur de hade lagar och riktlinjer att följa och hur samverkan skedde både med och utan patienten. Slutsats: Patienten ska få tillåtas vara en aktiv medskapare i sin vård. Det finns en förbättringspotential för hur vården ska arbeta med patientdelaktighet för att möta lagstadgade krav. Det finns en otydlighet om vad patientdelaktighet innebär och sjuksköterskorna behöver vägledning och stöd från organisationen. / Background: The Swedish health service strives to work person-centered. Part of working person-centered is that the patient should participate. Working with patient participation in home care can be challenging because the nurse has rules and guidelines to follow. Unless patient participation is promoted, there is a risk that the patient's care will not become person-centred and thus the municipal home care does not meet legal requirements. Aim: To highlight the nurses experience in promoting patient participation in achieving person-centered care in municipal home care.  Method: A qualitative interview study with inductive design was chosen to answer the purpose of the study. The data was obtained through eight semi-structured interviews from five district nurses and three nurses. The data was analysed inspired by Graneheim and Lundman's qualitative content analysis.   Results: The analysis resulted in two main categories and eight subcategories. The nurses described how they work to invite the patient into the meeting, it was done by creating and maintaining a trust in the meeting with the patient, listening to the patient, collaborating with the patient, sharing information, giving time for the patient and seeing the patient's resources. The nurses emphasized the importance of the organization, how they had laws and guidelines to follow and how collaboration took place both with and without the patient. Conclusion: The patient should be allowed to be an active co-creator in their care. There is potential for improvement in how healthcare should work with patient participation to meet legal requirements. There is a lack of clarity about what patient participation means and nurses need guidance and support from the organisation.

Distriktssköterskors tillförlitlighet är stort i samhället och därför är distriktssköterskor i en ställning till att verka som ledare i det hälsofrämjande arbetet. Det har visats att det föreligger hinder för att kunna främja fysisk aktivitet och det existerar få studier som handlar om erfarenheter hos distriktssköterskor kring främjandet av fysisk aktivitet Syftet med denna studie var belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja fysisk aktivitet hos fysiskt inaktiva personer Metod Datainsamling ufördes med semistrukturerade intervjuer där åtta distriktssköterskor intervjuades. Data analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat Vid analysen framkom ett tema; att ställas inför utmaningar och fyra kategorier: Att individanpassa samtalet och aktivitet; Att arbeta med evidensbaserade verktyg; Att möta hinder i det hälsofrämjande arbetet samt Att god kunskap förenklar det hälsofrämjande arbetet Konklusion Ökad mängd tid behövs för att kunna främja fysisk aktivitet i större utsträckning. Hälsofrämjande arbete bortprioriteras av verksamheter då adekvat mängd tid inte avsattes för detta. Arbetet kunde ses som utmanande men ansågs ändå som viktigt. Utbildning inom MI behövs för att stärka det främjande arbetet. / District nurses’ reliability is high in society and therefore they are in an position to act as a leader in the health promotion work. It’s been shown that there’s obstacles to promoting physical activity and there are few studies of experiences of district nurses’ regarding the promotion of physical activity Aim The purpose of this study was to illustrate distict nurses’ experiences of promoting physical activity in physically inactive persons Method Data collection was carried out through semistructured interviews in which eight district nurses’ were interviewed. Data was analysed with thematic content analysis. Results One theme: to face challenges and four categories emerged; To personalize the conversation and activity; To work with evidence-based tools; To meet obstacles in the health promotion work and That good knowledge simplifies the health promotion work Conclusion An increased amout of time is needed to promote physical activity in a greater extent. Health promotion work is not prioritized by organizations because of not enough time is not set aside for this. The work could be seen as challenging but was considered important. Education within MI is needed to strengthen the promotion work

Bakgrund: Det metabola syndromet ökar i samhället och kryper ner i åldrarna och är en bidragande orsak till hjärtkärlsjukdomar och förtidig död. Låg nivå av fysisk aktivitet påskyndar utveckling av det metabola syndromet. Distriktssköterskan i primärvården är oftast den som möter dessa personer först och har en viktig roll i behandlingen av det metabola syndromet. Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av fysisk aktivitet som behandling hos personer med metabolt syndrom. Metod: För studien användes kvalitativ metod med induktiv ansats där 10 kvalitativa intervjuer genomfördes. Intervjumaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Att se helheten i mötet med personen och Att motivera och stödja. I resultatet framkom att det var viktigt att individanpassa samtalet och behandlingen, att inte sätta upp för stora mål och viktigt att skapa förtroende mellan personen och distriktssköterskan för att kunna ge stöd och motivation. Konklusion: Att skapa en livsstilsförändring genom fysisk aktivitet vid metabolt syndrom tar tid och kan vara svårt. Personen behöver hjälp, stöd och uppmuntran. Därför är det viktigt att skapa en förtroendefull relation mellan personen och distriktssköterskan / Background: The incidence of Metabolic syndrome is increasing in society and, increasingly, it is occuring at younger ages. It is a contributing factor to cardiovascular disease and premature death. Low levels of physical activity contribute to the development of Metabolic Syndrome. The District nurse within Primary care is most often the person who meets such patients first and they have an important role in the treatment of the problem. Aim: The aim is to describe district nurses’ experiences of physical activity as a treatment for people with metabolic syndrome. Method: A qualitative method with an inductive approach was used in ten qualitative interviews. The interview material was analysed using qualitative content analysis. Result: 2 catagories were identified: To see the broad perspective in the meeting with the person and To motivate and support. It was shown in the result that it was important to individually adapt the treatment and discussion to the patients and to not set goals that were too large. It was also important to create confidence between the patient and the district nurse in order to motivate and support the patient. Conclusion: To create lifestyle changes using physical activity in the case of metabolic syndrome takes time and it can be difficult.The person requires help, support and encouragement. Therefore it is vital to create a trusting relationship between the person and the district nurse.