Introduktion: Distriktssköterskor som arbetar inom hemsjukvård ställs inför allt mer avancerad vård i hemmet då dagens medicinska utveckling medger denna möjlighet till allt fler patienter. Denna utveckling medför ökade krav på distriktssköterskors kompetens och det innebär även ett ökat behov av kompetensutveckling. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors tillvägagångssätt för att utveckla sin professionella kompetens inom hemsjukvården. Metod: Kvalitativ metod med innehållsanalys har använts i studien där semistrukturerade intervjuer utfördes med tio stycken distriktssköterskor arbetandes inom hemsjukvård. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Eget sökande efter kunskap, Kollegialt lärande, Kunskap genom andra vårdgivare och Utbildas via arbetsgivaren. Konklusion: Resultatet visar på att distriktssköterskor tar ett stort eget ansvar för sin professionella kompetensutveckling. För att patientsäkerheten inte ska äventyras söker distriktssköterskor kunskap på egen hand, de har ingen särskild tid avsatt för detta under arbetstiden. Distriktssköterskorna behöver mer tid och resurser för professionell kompetensutveckling på arbetstid, en samordning inom professionen krävs för att effektivisera kunskapssökning samt att arbetsgivare behöver få en ökad medvetenhet om distriktssköterskors behov av professionell kompetensutveckling. / Introduction: District nurses who are working in home care are faced with increasingly advanced home care, as the current medical development is allowing more and more opportunities for patients. This development implies increasing demands on district nurses’ skills and as a consequence, the need for further education increases. Aim: To describe district nurses’ approach to developing their skills in home care. Method: The qualitative method content analysis has been applied in the study, where semistructured interviews were made with ten district nurses working in home care. Results: The study resulted in four categories: Searching for knowledge on their own, Collegial Learning, Knowledge through other healthcare providers and Education through the employer. Conclusion: The result shows that district nurses take a large responsibility for their professional competence development. In order to ensure that patient safety is not compromised, district nurses seek knowledge on their own, they have no special time allocated for this during their working hours. District nurses need more time and resources for professional competence development during working hours, coordination within the profession is required to streamline knowledge search and employers need to gain increased awareness of district nurses' need for professional competence development.

Bakgrund: I Sverige har alla rätt till god hälsa. Faktorer som inverkar på hälsa är individens levnadsvanor och ekonomi. Faktorer som sjukdom, sociala relationer och arbetslöshet inverkar på antalet socioekonomiskt utsatta personer som ökar i antal. Distriktssköterskan har en viktig roll i hälsofrämjande arbete med personer i socioekonomisk utsatthet genom rådgivning, stöd och sätta upp individuella mål så personen hittar sin egen drivkraft till att göra livsstilsförändringar.   Syfte: Syfte med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande med personer i socioekonomisk utsatthet   Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide med öppna frågor. Nio distriktssköterskor deltog. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.   Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev att bemötande, skapa tillit och behandla alla lika var viktigt. De beskrev olika strategier för att nå fram till dessa personer genom att möta personen där den är, göra förändringar i små steg och ha regelbundna uppföljningar för att uppnå ett hållbart resultat i det hälsofrämjande arbetet med livsstilsförändringar.   Slutsats: För att uppnå ett hållbart resultat i det hälsofrämjande arbetet med personer i socioekonomisk utsatthet och livsstilsförändringar var det viktigt att möta personen där den var, göra förändringar i små steg och ha regelbundna uppföljningar. / Background: In Sweden everyone has the right to good health. Factors affecting health are the individual's lifestyle and finances. Factors such as illness, social relationships and unemployment affect the number of socio-economically vulnerable people who increase in numbers. The district nurse has an important role in health promotion work with people in socio-economic vulnerability through counseling, support and setting individual goals so people who have their own driving force to make lifestyle changes.   Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurses' experience of working health promotion with persons in socio-economic vulnerability.   Method: The study had a description design with a qualitative approach. Data was collected with semi-structured interviews based on an interview guide with open questions. Nine district nurses participated. The analysis was conducted with qualitative content analysis.   Main result: The district nurses described that attending, creating trust and treating everyone equally was important. They describe different strategies for reaching these people by meeting people where they are, making changes in small steps and having regular follow-ups to achieve a sustainable result in the health promotion work on lifestile changes.   Conclusion: In order to achive a sustainable result in the health promotion work with people in socio-economic vulnerability and lifestyle changes, it was important to meet people where it was, make changes in small steps and have regular follow-ups.

Bakgrund: Önskan att få vårdas hemma vid livets slut ökar bland palliativa patienter. Den välbekanta hemmiljön och möjligheten att få vård av kompetent personal skapar trygghet samtidigt som att brister i personalens kunskap och kommunikation skapar otrygghet hos både patienter och anhöriga. Syfte: Syftet är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till palliativa patienter i hemsjukvård. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev att det är fantastiskt att få vara delaktig i vården så nära patienten samtidigt som de ofta möter svåra och känslomässigt tunga situationer. Vidare beskrevs vikten av att verkligen se den individuella patienten och anhöriga, att anpassa sig efter önskningar och påminna sig om att de är gäster i deras hem. Det framkom även att distriktssköterskorna tycker att kunskapen om palliativ omvårdnad är bristande, både hos distriktssköterskor och hemtjänst. De gav förslag på områden där mer kompetens behövs samt önskemål om handledningstillfällen, både under vårdtiden och efter dödsfall. Slutsats: Slutsatsen är att distriktssköterskor efterfrågar utbildning, stöd och handledning inom palliativ hemsjukvård. Ökad kunskap kan bidra till en bättre och mer kvalificerad personcentrerad vård. / Background: The desire to be cared for at home at the end of life is increasing among palliative patients. The familiar home environment and the possibility of receiving care from competent staff create security while deficiencies in the staff's knowledge and communication create insecurity in both patients and relatives. Aim: The aim of the study is to describe district nurses´ experiences of providing care to palliative patients in home care. Method: An empirical qualitative interview study with inductive approach. Result: District nurses´ described that it is fantastic to be able to be involved in care so close to the patient and at the same time they meet difficult and emotionally heavy situations. Further they described the importance of seeing the individual patient and the relatives, adjusting to their wishes and reminding that they are guests in their homes. It also appeared that the district nurses´ think that knowledge of palliative care is lacking, both in district nurses´ and in home care personal. They proposed in areas where more expertise is needed och they also request for counselling opportunities, both during the care period and after death. Conclusion: The conclusion is that district nurses´ demand education, support and guidance in palliative home care. Increased knowledge can contribute to better and more qualified personcentered care

Bakgrund: En stor del av distriktssköterskors arbete inom primärvården består av telefonrådgivning. Det krävs stor kunskap inom omvårdnad, kommunikation, medicin och teknik för att kunna göra en korrekt bedömning av patientens hälsotillstånd. Inom telefonrådgivning finns det flertalet faktorer som försvårar bedömningen. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av svåra samtal vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier vilka var: Svårt att bedöma via telefonen, Svårt att inte kunna tillgodose allas önskemål, Organisationsrelaterade problem samt Stöd i bedömningen med tillhörande nio underkategorier. Distriktssköterskorna upplever att svåra samtal kan uppstå i många olika situationer samt att dessa påverkar distriktssköterskorna känslomässigt och deras arbete inom telefonrådgivning. Konklusion: Denna studie tydliggör vad distriktssköterskor upplever som svåra samtal och att dessa påverkar dem känslomässigt. Resultatet kan bidra till att öka medvetenheten av vad distriktssköterskor upplever sig behöva för att lättare kunna hantera svåra samtal. / Background: A large part of the district nurses’ work in primary health care consists of telephone counseling. This requires extensive knowledge of nursing, communications, medicine and technology to be able to make an accurate assessment of the patient's health. In the telephone counseling there are several factors that complicate the assessment. Aim: The purpose of this study was to describe district nurses’ experiences of difficult conversations in telephone counseling in primary health care. Method: The study used a qualitative content analysis with inductive approach. Interviews were conducted with eight district nurses. Results: The result shows four categories: Difficult to assess through the telephone, Difficult to not be able to accommodate everyone, Organizational problems and Support in the assessment. District nurses feel that difficult conversations can occur in many different situations and that they affect the district nurses emotionally and their work with telephone counseling. Conclusion: This study clarifies what the district nurses’ experience as difficult conversations and that they affect them emotionally. The results can help to raise awareness of what the district nurses feel they need to manage difficult conversations easier.

Bakgrund: Med fler sjuka äldre och färre slutenvårdsplatser har stora delar av hälso- och sjukvårdens ansvar de senaste åren förflyttats från slutenvård till primärvård och kommuner, vilket ökat kraven på den vård som bedrivs utanför sjukhusen. Möjligheten att få vård i hemmet kan innebära en trygghet för patienten. Den 1 januari 2018 trädde Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (2017:612) i kraft och sedan dess har regioner och kommuner arbetat fram nya lokala överenskommelser för samverkan. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att samverka och utföra omvårdnad utifrån ett nytt regionalt samverkansavtal i en norrländsk glesbygdsregion. Metod: Studien har en kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom, upplevelser av samverkansprocessen och upplevelser av förändrat omvårdnadsansvar. Även fyra underkategorier identifierades: brist på information, upplevelse av samarbete, påverkad helhetssyn och känsla av ansvar. Slutsats: Tydlig och likvärdig information krävs för att underlätta samarbetet mellan kommun och primärvård i samband med införandet av ett nytt samverkansavtal. Distriktssköterskorna i studien upplevde att avtalet exkluderade vissa patientgrupper och att det behöver utvecklas vidare för att patienter inte ska falla mellan stolarna. / Background: In recent years a large part of healthcare responsibility has been transferred from hospitals to primary care and community care, due to an increase of the elderly population and a decrease in the number of inpatient care beds. This has heightened the demands on care given outside the hospitals. The possibility of receiving care in your own home can provide the patient with a sense of security. On January 1st, 2018 a new law regulating collaboration between caregivers was passed. Regions and municipalities have since then worked out new local agreements on collaboration. Aim: The aim of this study was to elucidate district nurses’ experiences of collaboration and nursing on the basis of a new regional cooperation agreement in a northern, rural region. Method: The study has a qualitative design. Data was collected through semi-structured interviews with eight district nurses. The interview material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Two main categories emerged, experiences of the collaboration process and experiences of changed nursing responsibilities. Four subcategories were also identified, lack of information, experience of collaboration, the agreements’ impact on the holistic perspective and sense of responsibility. Conclusion: Clear and equal information is required to facilitate cooperation between communities and primary care when implementing a new cooperation agreement. The district nurses in this study experienced that the new agreement excluded some patients and that it needs to be developed further in order for these patients not to be neglected. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Primärvården är ofta den första instansen patienter söker sig till inom sjukvården. Vården som ges ska vara lättillgänglig och bestämmas av patienternas vårdbehov. För att kunna ha hög tillgänglighet och handlägga patienter på rätt vårdnivå är telefonrådgivning av distriktssköterskor en viktig del i primärvårdens verksamhet. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att bedöma vårdbehov vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 18 distriktssköterskor som arbetar med telefonrådgivning inom primärvården. Intervjuerna transkriberades varefter texterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i följande fyra kategorier och sju underkategorier (inom parentes efter respektive kategori); svårigheter och utmaningar (kommunikationssvårigheter, ingen visuell kontakt, tidspress och stress), stöd i bedömning (kollegors stöd, beslutsstöd), copingstrategier (patientens vårdbehov i centrum) och verksamhetsutveckling (förslag på förbättringar). Slutsats: Telefonrådgivning av distriktssköterskor för att bedöma vårdbehov i primärvården är en svår och komplex verksamhet som kräver erfarenhet och stöd på olika sätt, men som distriktssköterskorna ansåg kan medföra positiva vinster och möjligheter till utveckling. / Background: Primary health care is often the first instance for patients to seek medical care. The health care provided must be easily accessible and determined by the patients' care needs. Telephone counseling by district nurses is an important part of primary health care to secure high availability and treat patients at the right level of care. Aim: To describe the district nurse's experiences of assessing care needs at telephone counseling in primary health care. Method: Semi-structured interviews were conducted with 18 district nurses who work with telephone counseling in primary health care. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis with a manifest approach. Results: The data analysis resulted in the following four categories and seven subcategories (in parentheses by category); difficulties and challenges (communication difficulties, no visual contact, time pressure and stress), support in assessment (colleagues' support, decision support), coping strategies (patient's care needs in the center), and primary healthcare development (improvement suggestions). Conclusions: Telephone counseling by district nurses to assess care needs in primary health care is a difficult and complex activity that requires experience and support in various ways but may result in positive consequences and opportunities for development.

Bakgrund: När en människa hamnar i livets slutskede har vården ett ansvar att vårda hela människan, där både fysiska, emotionella och psykosociala behov ska tillgodoses. Här är det viktigt att distriktssköterskorna i hemsjukvården har den erfarenhet och kompetens som behövs, för att se till patientens alla behov och lindra lidande i livets slutskede. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i hemmet Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta distriktssköterskor intervjuades. Materialet analyserades sedan med  deskriptiv innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio underkategorier identifierades i studien. De fyra kategorierna var; Att värna om patienten och närstående i den framkom det att distriktssköterskorna värnade om patienten och familjen för att den palliativa vården skulle bli så bra som möjligt. Emotionell påverkan visade att distriktssköterskorna gav mycket av sig själva, blev emotionellt påverkade och var i behov av att kunna bearbeta och hantera de känslor som uppkom. I Värdet av kunskap framkom att distriktssköterskorna behövde kompetens och erfarenhet för att kunna ge en god vård och klara av att hantera situationer som uppkom. I Organiserad samverkan i palliativ vård belystes vikten av att ha en bra organisation runt sig, där professionerna arbetade i team och kunde stötta och dela sina erfarenheter med varandra. Slutsatser: Distriktssköterskorna i studien beskrev sina erfarenheter från olika perspektiv. I studien framkom att det fanns ett behov av mer teoretisk och praktisk kunskap och ett ökat samarbete mellan olika professioner för att kunna utföra en bättre palliativ vård.

Hypertoni är en folkhälsosjukdom med risk för allvarliga följdsjukdomar, där ohälsosamma levnadsvanor är de främsta riskfaktorerna. Tillståndet är behandlingsbart, trots detta är det en andel patienter som inte når behandlingsmålet. Distriktssköterskan har en viktig roll i den hälsofrämjande rådgivningen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hälsofrämjande rådgivning till patienter med hypertoni i primärvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med nio distriktssköterskor i primärvården. Analysen utfördes latent med kvalitativ metod, innehållsanalys användes med induktiv ansats. Resultat: Det identifierades tre kategorier och sju subkategorier: Hälsofrämjande rådgivning, Organisationens struktur och Förutsättningarnas betydelse. Slutsats: Studien belyser att distriktssköterskors erfarenhet är att förutsättningar så som tid och kunskap behövs för att hälsofrämjande rådgivning ska kunna utföras optimalt. Genom utbildning inom området samt att primärvården arbetar aktivt och strukturerat med hälsofrämjande rådgivning kan bättre hälsa uppnås, vilket kan leda till minskad sjukdomsbörda samt lägre samhällskostnad över tid. Framtida forskning bör fokusera på hur patienter upplever sitt behov av hälsofrämjande rådgivning inom primärvården. / Hypertension is a public health disease with a risk of serious diseases, where unhealthy lifestyles are the main risk factors. The condition is treatable, despite this, there is a percentage of patients who do not reach the treatment goal. The district nurse has an important role in health promotion advice. Aim: The purpose of the study was to describe district nurse's experiences of health promotion counseling for patients with hypertension in primary care. Method: Qualitative interview study with nine district nurses in primary care. The analysis was carried out latently with a qualitative method, content analysis was used with an inductive approach. Results: Three categories and seven subcategories were identified: Health-promoting counselling, Organizational structure and Importance of conditions. Conclusion: The study highlights that district nurses' experience is that prerequisites such as time and knowledge are needed for health-promoting counseling to be carried out optimally. Education in the area and primary care working actively and structured with health-promoting counseling can lead to better health, which can lead to a reduced burden of disease and lower societal costs over time. Future research should focus on how patients perceive their need for health promotion counseling in primary care.

Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors och undersköterskors upplevelser av medarbetarsamtal och dess motiverande funktion på en vårdenhet. Utifrån en kvalitativ metod undersöktes detta genom åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor och undersköterskor som arbetade på samma vårdenhet. Genom en tematisk analys identifierades fyra teman: struktur och process, feedback, chefens engagemang och trivsel. Resultatet av studien visade att deltagarna uppskattade strukturerade medarbetarsamtal, samtidigt som de önskade mer flexibilitet för att göra samtalen mer personliga och öppna för diskussion. De efterfrågade också mer konstruktiv feedback för att kunna identifiera utvecklingsområden och därigenom främja arbetsmotivationen. Chefens engagemang framstod som avgörande för att medarbetarsamtalen skulle vara effektiva och motiverande. Diskussion om trivsel under medarbetarsamtalen sågs som ett sätt att öka engagemanget och arbetsmotivationen på arbetsplatsen. Studiens slutsats underströk vikten av att individanpassa medarbetarsamtalen för att främja arbetsmotivationen hos medarbetarna. / The purpose of the study was to investigate district nurses and certified nurse assistants experiences of performance appraisal interviews and its motivating function in a healthcare unit. Using a qualitative method, this was examined through eight semi-structured interviews with district nurses and certified nurse assistants working in the same healthcare unit. Through thematic analysis, four themes were identified: structure and process, feedback, manager engagement, and well-being. The results of the study showed that participants appreciated structured performance appraisal interviews while also desiring more flexibility to make the conversations more personal and open for discussion. They also requested more constructive feedback to identify areas for development and thereby promote work motivation. Manager engagements were perceived as crucial for the effectiveness and motivation of performance appraisal interviews. Discussion about well-being during performance appraisal interviews was seen as a way to increase engagement and work motivation in the workplace. The study's conclusion emphasized the importance of individualizing performance appraisal interviews to promote employees' work motivation.

Bakgrund: Vården av äldre med BPSD är både fordrande och tidsomfattande och ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens i bemötande och i omvårdnad. Många äldre med BPSD har omfattande symtom som är svåra att komma tillrätta med av omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och personens anhöriga. Genom att undersöka närmare på olika omvårdnadsåtgärder/strategier som distriktsköterskor och sjuksköterskor använder sig av i vården av personer med demens kan en uppfattning erhållas om vilka strategier och tillvägagångssätt det finns att tillgå och som kan ha betydelse för äldre med demens och vilka strategier, tillvägagångssätt det finns anledning att undersöka närmare. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktsköterskors strategier för att minska beteendemässiga och psykiska symtom hos äldre med demens inom korttidsboende. Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehålls analys. Åtta distriktsköterskor och sjuksköterskor inom korttidsboende intervjuades. Resultat: Ur analysen identifierades ett tema Strävan mot harmoni och välbefinnande hos personen med demens samt tre kategorier; Hjälpmedel i omvårdnadsarbetet, Fokusera patienten som person, Involvera anhöriga som medaktör med sex underkategorier. Konklusion: Studien visar att personcentrerad vård där individuella omvårdnadsstrategier tillämpas i syfte att minska BPSD är ett grundläggande förhållningssätt i vården. Med hjälp av BPSD registret, NPI skattningsskala, anhörigas stöd, levnadsberättelse och där läkemedel inte är ett förstahandsval, kan individuella vård- och bemötandeplaner upprättas som har betydelse för äldre med BPSD. / Care of the elderly with behavioral BPSD is many times a both demanding and timeextensive nursing work with high demands on nurses’ skills in response and in treatment. Many older people with BPSD experiencing mentally illness as can be difficult to deal with by health care workers, nurses and the person`s relatives. By examining various nursing strategies as district nurse`s and nurses using in healthcare of people with dementia can an idea be obtained which strategies and approaches may be of importance to elderly with dementia and what strategies and approaches there is reason to investigate further. Purpose: The study’s purpose was to highlight district nurses’ strategies to reduce behavioral and psychological symptoms of dementia on the elder with dementia in short-term accommodation. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach was used in the study. Eight district nurses and general nurses within short- time accommodation where interviewed. Results: From the analysis the theme Pursuit of harmony and Well-being of people with dementia was identified and three categories; Resources in nursing works, Focus the patient as a person, Involve relatives as co-workers with six subcategories. Conclusion: The study shows that person- centered care their individual inpatient care strategies are applied in order to reduce BPSD is a basic approach in care. Using BPSD, NPI estimation scale, relatives’ support, life story and their drugs are not a first choice can induce care and treatment plans can be established that matter for elderly with BPSD.