Palliativ vård i hemmet är en aktiv helhetsvård som ska tillfredsställa den svårt sjukapatientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt omfatta stöd även tillde närstående. Sådan behandling, vård och omsorg för svårt sjuka kräver samarbetemellan involverade professioner. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskorserfarenhet av hur teamarbete fungerade i palliativ hemsjukvård. Data samlades ingenom intervjuer med sju distriktssköterskor som arbetade i en mellanstor kommun isödra Sverige. Området där distriktssköterskorna var verksamma omfattade både tätortoch landsbygd. Analys av intervjuerna genomfördes med en tematisk innehållsanalys.Analysen resulterade i ett tema; Teamarbete innebär samarbete med olika professioner,patienter och deras anhöriga. Samt två huvudkategorier och sex subkategorier.Resultatet visade att skapandet av förutsättningar till en värdig död i hemmet var enprocess av engagerat teamarbete med planering och samordning av den palliativavården med olika yrkesprofessioner. Det framkom att samarbetet till de övriga i teametoch anhöriga hade en stor och avgörande betydelse för hur vården utvecklades.Teamarbete med ett bekräftande förhållningssätt i palliativ hemsjukvård skapade ocksåstöd i svåra beslut och bidrog till samverkan i arbetet att ge en värdig död.

Många ungdomar får inte den sömn de behöver för att upprätthålla en god hälsa. Ungdomars dygnsrytm överensstämmer inte alltid med övriga samhällets tider och krav. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskapliga bevis för att sömnbrist kan ge konsekvenser för ungdomar. Studier valdes ut från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Efter kvalitetsgranskning återstod elva studier som sammanvägdes i tre teman och sex sub-teman. Resultatet visade att ungdomar som hade sömnbrist riskerade att i olika omfattning få fysiska konsekvenser som ökad dagtrötthet och kroppsliga symtom som förhöjt BMI, blodtryck, huvudvärk och atopiskt eksem. Sömnbristen resulterade i psykiska konsekvenser med symtom som ökade känslor av stress, mardrömmar, depression, ångest och aggressivitet. Sociala konsekvenser på grund av sömnbrist försämrade skolprestationen, oftare användningen av stimulantia och droger samt att riskbeteendet ökade. Detta talar för att distriktssköterskor har en stor och viktig roll i att uppmärksamma ungdomars sömnvanor för att förebygga ohälsa inom primär- och skolhälsovården. En kort sömnscreening som en del i hälsoundersökningen skulle innebära tidig upptäckt av ungdomar med sömnproblematik och minska risken för utvecklande av riskbeteenden. / Many adolescents do not get the sleep they need to maintain good health. Young people's circadian rhythms do not always correspond with the rest of society, times and requirements. The aim of this study was to compile whether there is scientific evidence that sleep deprivation has consequences for adolescent people. Studies were selected from Pubmed, Cinahl and Psychinfo. After quality assessment eleven remained studies that were considered in three themes and six sub-themes. The results showed that adolescents who had lack of sleep had physical consequences such as increased daytime sleepiness and physical symtoms such as increased BMI, blood pressure, headaches and atopic dermatitis. Sleep shortage resulted in psychological consequences with symptoms of increased feelings of stress, nightmares, depression, anxiety and aggression. Social impacts due to lack of sleep impaired school performance, frequent use of stimulants and drugs, and the risk behavior increased. This indicates that district nurses have a major role in drawing attention to young people's sleep habits to prevent illness in primary and school health. A short sleep screening as part of the health survey would involve early detection of adolescents with sleep problems and reduce the risk for development of risk behaviors. / x

Bakgrund: Högt blodtryck är en av de vanligaste diagnoserna i primärvården. Högt blodtryck kan leda till allvarliga följdsjukdomar, som stroke och hjärtsvikt. Distriktssköterskan möter ofta dessa patienter för blodtryckmätning och samtal om levnadsvanor. Syfte: Att utvärdera effekter av distriktssköterskans råd och stöd utifrån empowerment till vuxna patienter med hypertoni. Metod: En randomiserad kontrollerad multicenterstudie. Enkäter besvarades av patienter med högt blodtryck före och efter intervention av distriktssköterskans råd och stöd, som utgick från empowerment. Ett speciellt framtaget blodtryckskort användes också. Analysen av materialet var statistisk. Resultat: Blodtrycket sjönk hos patienterna i interventionsgruppen och kontrollgruppen.  Skillnaden mellan grupperna var inte signifikant. Patienterna i interventionsgruppen erhöll signifikant bättre hälsoindex med bättre emotionell och fysisk hälsa samt minskad stress. Levnadsvanorna ändrades inte signifikant i någon av grupperna. Patienternas nöjdhet med sin kunskap ökade signifikant i båda grupperna. Patienterna i interventionsgruppen angav att de i allra högsta grad fått kompetent vård som utgick från deras egen situation. Slutsats: Distriktssköterskans råd och stöd förbättrade patienternas upplevda hälsa genom att utgå från empowerment. Blodtrycket sjönk lika mycket i de båda grupperna och levnadsvanorna påverkades inte. Mer forskning behövs för att utvärdera empowerments effekter. Nyckelord: Distriktssköterska, hypertoni, hälsa, levnadsvanor, råd, stöd.

Early contact with both parents is important for children and it is important to reach out to both mothers and fathers through parental education groups. Parent education program for fathers can lead to more fathers taking parental leave and becoming more involved in the care of their children. A lot of men lack support from the community after the birth of their child. The aim of this study was to illustrate district nurses’ experiences of meeting first-time fathers. Nine district nurses with at least one year experience of working in child welfare clinics were interviewed. The data were analyzed by content analysis. The result revealed five main categories; interaction, support for fathers, parental education groups, the wellbeing of fathers, and relationships. Each main category consists of various subcategories. The most important findings were the district nurses’ experiences of the fact that fathers sometimes are prevented from taking care of their children, the fathers’ interest in participating in parental education groups are greater during pregnancy than after the birth of their child, and that fathers as well as mothers can have mental health problems after the birth of their child. The result also revealed a lack of preparedness dealing with mental health problems in newly become fathers as well as difficulties to detect mental health problems among fathers. The district nurses in this study have significant experience in working with newly become families even though the mother and child are the focus of attention. In the future their work can focus on the whole family to an even greater extent.

Syftet med denna studie var att belysa barn och ungdomars erfarenheter, upplevelser och eventuella risk-och skyddsfaktorer i samband med föräldrarnas separation. Undersöka betydelsen av goda familjerelationer och vilka möjliga stödåtgärder sjuksköterskor kan använda för att hjälpa barn och ungdomar som inte mår bra av en separation.Metoden var utformad som en retrospektiv systematisk litteraturstudie och sökningar gjordes i databaser, framförallt via Högskolan Dalarna bibliotek. I resultatet framkommer hur barn upplever separationer, både positiva och negativa aspekter. Bra relationer både inom och utom familjen är viktiga för barnen vilket framkommer genomgående i arbetet. Umgängesföräldern har en viktig roll för barnen. Själva boendet spelar oftast inte så stor roll så länge barnen har bra relation till, regelbundet umgänge med, båda föräldrarna. Många riskfaktorer för barnen är ändå kopplade till separationer och barnen kan må psykiskt dåligt ända upp i vuxen ålder. Sjuksköterskan i barn- och skolhälsovården kan använda sig av olika verktyg för att hjälpa barn och föräldrar efter en separation. Familjefokuserad omvårdnad är en omvårdnadsmodell som lämpar sig väl för familjer i svåra och konfliktfyllda situationer.

Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors tankar och upplevelser kring situationer där barn misstänks fara illa och en anmälan till de sociala myndigheterna övervägs. Studien genomfördes genom personliga intervjuer av sex strategiskt utvalda distriktssköterskor, verksamma vid barnavårdscentraler (BVC) i Dalarnas och Värmlands län och som hade erfarenhet av att träffa familjer med olika sociala problem. Intervjuerna inleddes med frågan; ”Berätta om ett möte med föräldrar där Du anar att barnet far illa.” En intervjuguide med tre frågeområden användes därefter för att säkerställa att syftet täcktes in. Efter genomförandet analyserades intervjuerna utifrån fenomenologisk metod, så kallad meningskoncentrering.Resultatet visade att samarbetet med socialtjänsten präglades av stora brister. Socialtjänstens sekretess hindrade viktig information från att nå distriktssköterskan, socialsekreterarnas kompetens var bristfällig och anmälningar togs inte på allvar. Omständigheter som upplevdes utgöra en omedelbar risk för barnet anmälde distriktssköterskan omgående, medan hon i andra fall avvaktade med en anmälan eller ansökte om stöd. Genom att barnet och dess familj gjorde täta besök vid BVC, att det var kontinuitet i personalgruppen och att distriktssköterskan litade på sin intuition, kunde hon lättare finna de barn som hade det svårt.Genom att samverka med professioner med skilda kompetenser var det möjligt att förbättra barns situation.

SammanfattningSyftet: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans tillvägagångssätt vid planerade blodtrycksbesök avseende samtalsämnen, tidsåtgång, dokumentation och uppföljning.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där populationen var distriktssköterskorfrån vårdcentraler i Dalarna. Studien bygger på 50 observationer av blodtrycksbesök utifrånen strukturerad checklista som utvecklats för denna studie.Resultatet: I genomsnitt ägnades 14 minuter åt patienten vid blodtrycksbesök. Samtal omlivsstilsfaktorer förekom oftare med yngre personer och en signifikant skillnad (p=0,024)påvisades mellan åldersgrupperna 51-64 år och 65-92 år. Fysisk aktivitet var den livsstilsfaktor som det samtalades oftast om, en signifikans påvisades (p = 0,002) mellan åldersgrupper och kön (p = 0,044). Alkohol och sömn samtalades det minst om.Blodtrycksläkemedel och biverkningar samtalades om i 74 procent av besöken. Vid 22 procent av blodtrycksbesöken bestämdes ingen uppföljning av blodtrycket.Slutsats: Tiden vid planerade blodtrycksbesöken hos distriktssköterskan var övervägandekort. Samtal om blodtrycksläkemedel förekom i högre grad än livsstilsfaktorer, och oftastberördes endast en livsstilsfaktor vid besöket. Generellt samtalades det mindre med äldre omlivsstilsfaktorer.Primärvårdens organisation av patienter med högt blodtryck bör ses över föratt ta till vara distriktssköterskans specifika kompetens i livsstilsfrågor.

Distriktssköterskan har en unik roll inom hälso- och sjukvården för att främja hälsa hos de äldre. Det är viktigt att hjälpa denna alltmer växande befolkningsgrupp med att stärka deras välbefinnande och stödja deras hälsoprocesser. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att stärka den äldre patientens välbefinnande i det hälsofrämjande arbetet på vårdcentral. Åtta distriktssköterskor som arbetar på vårdcentral intervjuades. En kvalitativ studie med fenomenologisk ansats är utförd där datamaterialet analyserats enligt kvalitativ innebördsanalys. I resultatet framkom sex teman; rollen i att stärka välbefinnande, öppet och följsamt förhållningssätt i mötet med den äldre, skapa en tillitsfull relation, förståelse för den äldres behov, stimulans och tillfredsställelse i att stärka välbefinnande hos den äldre samt helhetsperspektiv i att stärka välbefinnande hos den äldre. Distriktssköterskan innehar en nyckelroll på vårdcentralen i det hälsofrämjande arbetet där den stödjande rollen är av största vikt för att stärka den äldres välbefinnande. Arbetet ger hög tillfredsställelse och glädje. I studien framkommer även att äldrevårdsmottagning är ett arbetssätt där helhetsperspektivet är centralt.

Adoptioner i Sverige har minskat under de senaste åren. Barnen som adopteras är äldre än tidigare och har ofta medicinska problem. Forskning har visat att adoptivföräldrarna är osäkra i sin nya roll. Tankar och känslor väcks hos både föräldrar och barn i samband med adoptionen. Många adopterade barn kommer från svåra förhållanden med flera tidigare vårdare och får svårt att knyta an till sina nya föräldrar. Adoptivfamiljen kan ha behov av stöd från sjuksköterskan på barnavårdscentralerna (BVC). Dessvärre kan det vara svårt för BVC-sjuksköterskan att upprätthålla sin kompetens då antalet adoptivbarn är få. Föreliggande studie syftar därför till att beskriva BVC-sjuksköterskans stödjande förhållningssätt till familjer med adopterade barn. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med distriktssköterskor och barnsjuksköterskor, som hade minst fem års erfarenhet av att arbeta på BVC. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys, enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Efter analys framkom följande fem kategorier: Balans och obalans i anknytningen, Egen kompetens och strategier, Adoptivfamiljens styrkor och svagheter, Familjens behov och Barnets behov. I resultatet framkom att familjer med adopterade barn har ett stort behov av stöd från BVC-sjuksköterskan och speciellt i ett tidigt skede som adoptivförälder, vilket kan hjälpa att förebygga framtida problem. Stödet kan ges både genom enkla konkreta råd och praktiska strategier men även genom djupare stödjande samtal. BVC-sjuksköterskan bör vara lyhörd, inge trygghet och förtroende samt bemöta varje familj som unik. Besöken planeras efter varje familjs individuella behov. Familjens styrkor uppmärksammas och tillvaratas. Kliniska implikationer är att BVC erbjuder täta kontakter initialt, redan före adoptivbarnets läkarbesök, samt att BVC-sjuksköterskan vågar fråga hur familjen mår, hur de har det och ger familjerna den tid de behöver. BVC-sjuksköterskan bör vara följsam och uppmärksam på anknytningen mellan barnet och föräldrarna. Vi ser ett behov av fortsatt forskning kring BVC:s möte med adoptivfamiljen. Det finns även behov av vidare forskning utifrån adoptivföräldrarnas erfarenheter av att få ta emot stöd från BVC.

Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskor och distriktssköterskor reflekterade över att arbeta med Senior Alert i hemsjukvården. Studien genomfördes med en beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där åtta stycken sjuksköterskor/distriktssköterskor intervjuades i kommunal hemsjukvård. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade bristande förutsättningar utifrån olika hinder i sjuksköterskans/ distriktssköterskans arbete med Senior Alert i hemsjukvården. Faktorer som att ha för många patienter inskrivna i hemsjukvården i förhållande till personalresurser. På grund av för många patienter så upplevdes tiden inte räcka till, som gjorde att prioriteringar i deras arbete medförde att de inte upplevde hinna med Senior Alert i den utsträckningen de ville för att de skulle känna att de hade gjort ett bra arbete. Samtidigt beskrevs Senior Alert vara ett användbart verktyg där deltagarna såg att risker hos patienten upptäcktes och att åtgärder kunde sättas in, men det föresattes att tillräckligt med tid, personalresurser och teamarbete fungerade. Som arbetsförhållandet ser ut nu inom hemsjukvården upplevde deltagarna att arbetet med Senior Alert var svårt att utföra som det var tänkt enligt riktlinjer. Senior Alert är ett stöd i processen för förebyggande omvårdnadsåtgärder för den äldre där risker upptäcks. Men då måste rätt förutsättningar ges så att personalen kan utföra det nationella kvalitetsregistret Senior Alert som de är ålagda att göra enligt direktiv.