Distriktssköterskan har en betydelsefull uppgift i sitt arbete genom att på ett empatiskt och holistiskt sätt möta varje patients livsvärld och välbefinnande. Detta tillsammans med att använda humor i kommunikationen kan leda till en god relation. Tidigare forskning beskriver att det kan ses som oprofessionellt att använda humor i vården. Det beskrivs även en skillnad av användande av humor på sjukhus och i hemsjukvård. Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av humor och skratt i hemsjukvård och hur det kan påverka relationen med patienten. Studien har en kvalitativ ansats där sex distriktssköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Datamaterialet har sedan analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet innefattar fem kategorier: Distriktssköterskan öppnar upp för samtal, att använda humor i olika vårdsituationer, interaktionens betydelse, personligheter avgör hur humor kan användas samt manligt och kvinnligt sätt att uttrycka humor. Resultatet visar att distriktssköterskor upplever att humor och skratt i kommunikationen med patienten skapar en närmare relation. Det är patientens personlighet och tillfället som avgör om humor är lämpligt. Sammanfattningsvis finns ett värde i att distriktssköterskan använder humor i mötet med patienter för att skapa en god relation.

Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem. Forskning visar att barn som har övervikt eller fetma i låg ålder tenderar att ha det även i vuxen ålder. På barnavårdcentralen finns kunskap och förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och att uppmärksamma övervikt eller fetma på ett tidigt stadium hos barn. Syftet med studien var att beskriva barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att delge föräldrar att övervikt har identifierats hos deras barn. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades enskilt. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats genomfördes utifrån intervjumaterialet. Ur resultatet framkom tre kategorier: En situation som utmanar, Att känna sig trygg i en utmanande situation och Att vilja arbeta för barnens bästa. Dessa tre kategorier mynnade i ett gemensamt tema: Att arbeta med barnets bästa i fokus i en känsloladdad situation. Det fastlogs att den studerade vårdsituationen är utmanande och känsloladdad för barnhälsovårdssjuksköterskan. En faktor som försvårar i situationen är exempelvis barnets närvaro i rummet. Det beskrevs även att lång tid mellan besöken medför att barnets övervikt kan komma som en överraskning för barnhälsovårds- sjuksköterskan, som därmed inte känner sig förberedd för sin uppgift i situationen. Deltagarna i studien beskrev därtill faktorer de erfor skapar trygghet i den utmanade situationen, såsom erfarenhet och ett medvetet förhållningssätt. Resultatdiskussionen visar på konsekvenser av övervikt utifrån hållbar utveckling. Vidare belyses tänkbara möjligheter som finns för att underlätta i den studerade situationen. Motiverande samtal, att använda e-hälsa samt att ge tillgång till reflekterande team framhålls av författarna som förslag på tillämpbara arbetsmodeller.

Ett av distriktssköterskornas mål inom barnhälsovården är att stödja båda föräldrarna i sitt föräldraskap. Därmed är det viktigt att hitta verktyg för distriktssköterskor som gynnar en god relation till båda föräldrarna, som i sin tur skall främja ett jämlikt föräldraskap. Genomgång av litteraturen visar att ett jämlikt föräldraskap inte bara har en positiv inverkan på hälsan hos barn, utan även hos föräldrar. Syftet med denna studie är att beskriva hur som är verksamma inom barnahälsovårdcentralen (BVC) kan främja ett jämlikt föräldraskap. Sju distriktssköterskor i en stad i västsverige, verksamma inom BVC intervjuades. För att komma åt hur distriktssköterskor arbetar för ett jämlikt föräldraskap, inleddes intervjun med en öppen ingångsfråga, ”Hur arbetar du för att främja ett jämlikt föräldraskap?” Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier, Första mötet med föräldrarna, Distriktssköterkors förhållningssätt gentemot föräldrarna, Att få samma förutsättningar och möjligheter, Kulturella skillnader, och Föräldragrupp för alla. De intervjuade distriktssköterskorna arbetade med att främja ett jämlikt föräldraskap utifrån deras möjligheter och begränsningar, vilket till stor del berodde på i vilket geografiskt område de arbetade. Distriktssköterskorna upplevde att det var betydelsefullt att involvera hela familjen redan ifrån start. Projektet ”En förälder blir till” som samtliga var delaktiga i, upplevdes öka medvetenheten kring deras arbetssätt genom att de fick framförallt reflektera över hur de förhåller sig gentemot föräldrarna. Trots att distriktssköterskorna var medvetna om hur de bör arbeta för att främja ett jämlikt föräldraskap upplevdes det svårt då traditionella normer fortfarande påverkade dem. I resultatdiskussionen framkommer betydelsen av att båda föräldrarna involveras ifrån start. En av slutsatserna är att ett utökat samarbete mellan barnhälsovården och mödrahälsovården behövs för att främja ett jämlikt föräldraskap.

Bakgrund: Multisjuka äldre patienter har behov av kommunala hälso-sjukvårds insatser. Samverkan av dessa insatser sker via ett digitalt kommunikationssätt SAMSA. Planeringen inför hemgången sker mellan berörda aktörer där den ska genomföras under ett SIP-möte. Vårdandet utgår från att multisjuka äldre patient bör ge ett samtycke, därefter genomförs stegen i samverkansprocessen. Distriktssköterskors professionella roll utgår ifrån på att ge stöd och en trygg hemgång. Samverkan mellan berörda aktörer och planläggningen styrs av en ny lag om samverkan. Syfte: Belysa hur distriktssköterskor upplever arbetet utifrån den nya samverkanslagen vid utskrivningen av multisjuka äldre till hemmet. Metod: Med den kvalitativa forskningsintervjun samlades data in från fem distriktssköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde fyra kategorier: Samverkan vid utskrivningen, Digitala kommunikationssätt, Föränderliga utskrivningsdatum och Olika aktörer som är beroende av varandra. Konklusion: I resultatet framkommer att brist på information och dokumentation mellan berörda aktörer påverkan samverkan. Patienter och anhöriga upplever ofta brister i informationen från slutenvården. De digitala kommunikationssätten fungerar men är under inlärningstid. Det är viktigt med uppdateringen i systemet innan hemgång. Aktörerna bör ta sitt ansvar där alla kompletterar och inte ersätter varandra.

Postpartum depression är psykisk ohälsa som drabbar mer än var tionde kvinna i Sverige. Tidigare studier har även visat att distriktsköterskans vårdmöten med nyblivna mammor på barnavårdscentralen är betydande. Låg bemanning inom barnhälsovården har rapporterats. Syftet med studien är att beskriva distriktsköterskans vårdmöte med nyblivna mammor på barnavårdscentralen och i hemmet för att kunna bedöma risken för postpartum depression. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjustudie genomförts. Sju distriktssköterskor med varierande erfarenhet ingår. Datamaterialet har analyserats med innehållsanalys som resulterade i följande fyra generiska kategorier: Fokus på familjen, Arbeta förebyggande, Öppet förhållningsätt och Tvärprofessionellt arbete. Huvudkategorin beskrivs som Ett försiktigt förhållningssätt som inkluderar hela familjen och bygger på tvärprofessionell samverkan. För att uppmärksamma små och tidiga tecken på ohälsa hos mammor i riskzonen för postpartum depression krävs ett vårdande förhållningssätt som karaktäriseras av försiktighet och varsamhet i vårdmötet. Hela familjen inkluderas på ett naturligt sätt från första mötet på barnavårdscentralen eller i hemmet. Förhållningssättet bygger på tvärprofessionell samverkan där distriktssköterskan samarbetar med kollegor som representerar olika specialistkompetenser och beslut tas i samförstånd. Centralt är att skapa en inbjudande miljö för att möjliggöra ett vårdande möte. Slutsatsen är att distriktsköterskans möte med mammor i riskzonen för postpartum depression kräver kollegialt stöd för avgörande beslut. Stress och en tung arbetsbörda i kombination med oro för att missa tecken på psykisk ohälsa hos mammor i riskzonen har synliggjorts.

No description available.

Inom svensk hälso- och sjukvård är distriktssköterska ett självständigt yrke med vetenskaplig grund och yrket styrs av olika lagar, författningar och riktlinjer. Redan på 1930-talet beskrevs stress kunna leda till allvarliga sjukdomar eller död. Efter 1980- talet visar undersökningar att stress har ökat i arbetslivet och beskrivs idag vara vanligt förekommande hos hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hur stress påverkar arbetet och arbetsmiljön på vårdcentraler. En kvalitativ design tillämpades och datainsamlingen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer med sammanlagt femton distriktssköterskor. Datamaterialet analyserades utifrån Graneheims och Lundmans beskrivning av kvalitiativ innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. I första kategorin Patientsäkerheten riskeras framkom det att stress ger en ökad risk för fel och slarv i distriktssköterskornas yrkesutövning. I kategorin Den psykosociala arbetsmiljön hotas framgick det att stress påverkar arbetsklimatet vilket gav en ökad risk för konflikter, samarbetssvårigheter och att distriktssköterskornas arbete blir ostrukturerat. Sista kategorin, Egna strategier för stresshantering utformas, skildrar hur stress leder till att distriktssköterskorna skapar arbetsrelaterade strategier för att klara av sitt arbete. Att ta på sig ansvar utanför sin yrkeskompetens, att välja bort återhämtning och vila samt prioritera mellan arbetsuppgifter var några av strategierna som tillämpades. Trots att distriktssköterskan är skyldig att förhålla sig till ledande styrdokument medför stress att dessa frångås för att orka och hinna utföra ålagda arbetsuppgifter, vilket leder till att både patientsäkerheten och vårdkvalitén försämras.

Diabetes är ofta förknippad med livsstilsfaktorer. I många fall kan sjukdomen förebyggas eller behandlas för att minska risken för framtida komplikationer. Distriktssköterskan ska stödja och stärka patienten i sin egenvård utifrån personens livsvärld. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av att leva med diabetes. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Åtta diabetespatienter deltog i studien och beskrev att de planerade och anpassade sin livsstil genom att försöka följa kostråd, motionera och upprätthålla goda rutiner, för att få en jämnare blodglukos och minska risken för komplikationer i framtiden. De upplevde inte att det var något problem att leva med diabetes, men det framkom även att det var svårt att följa en sund livsstil dagligen. Mötet med distriktssköterskan upplevdes vara positivt, att få råd och stöd i sin behandling. Deltagarna hade kunskap om att en sund livsstil är viktig för att upprätthålla hälsan. Det är viktigt att stärka patienten i sin hälsoprocess till att öka sin empowerment. Studien kan bidra till ökad förståelse för diabetespatienters livsvärld vilket i förlängningen leder till ökad trygghet och minskat lidande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Vårdvalet infördes i primärvården år 2010 och syftar till att stärka patientens ställning samt stimulera till kostnadseffektivitet. Primärvårdens verksamheter ska styras utifrån kvalitet men styrs även av ekonomisk ersättning. Valfrihet i vården kräver att den som söker vård har förmåga att bevaka sina intressen. Frågor har ställts om vårdvalets konsekvenser för den som har begränsad möjlighet att göra ett välgrundat vårdval. Distriktssköterskan i primärvård ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande perspektiv med helhetssyn på individen. Vårdvalet skulle kunna ändra förutsättningarna för distriktssköterskans hälsofrämjande arbete på vårdcentral. Studien syftar därför till att ur distriktssköterskans perspektiv belysa vårdvalets betydelse för det hälsofrämjande arbetet. Kvalitativ metod användes och för datainsamling gjordes intervjuer. Sex distriktssköterskor deltog och insamlad data analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkommer att vårdvalet inneburit ökade krav från patienterna men även krav på ökad effektivitet. Enligt informanterna är den konkurrens vårdvalet fört med sig inte alltid till fördel för patienten eftersom vårdkvaliteten inte förbättrats. Informanterna uppfattar att vården av utsatta patientgrupper nedprioriterats då den ekonomiska styrningen belönar andra åtgärder. De ifrågasätter ersättningssystemet men uppfattar sig inte kunna påverka situationen. Informanterna vill arbeta mer hälsofrämjande men saknar resurser i form av tid och bemanning. De måste balansera den yrkeskunskap de har gentemot den marknadsorientering som vårdvalet medfört. Professionen och patientens bästa ställs mot risken att verksamhetens ekonomi påverkas negativt. Författarnas förhoppning är att denna studie ska kunna vara ett underlag för diskussion kring distriktssköterskans yrkesroll och det hälsofrämjande arbetet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

I dagens svenska samhälle talas många språk, där språket är en central del i kommunikationen mellan människor. För att åstadkomma en god vård är det viktigt att kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare fungerar. För att språket inte skall vara ett hinder inom vården krävs det i vissa situationer att vårdare använder sig av auktoriserade tolkar. En tolk underlättar kommunikationen mellan vårdare och patienter med språksvårigheter inom hälso- och sjukvården. Brist på tolkanvändning i vården kan medföra till att patientens grundläggande behov inte synliggörs och leda till fel diagnostisering och bristande följsamhet från patienten. Distriktssköterskan i vissa förorter stöter dagligen på patienter med språksvårigheter, detta kan bli ett hinder för omvårdnaden. Syftet med studien är att belysa distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av att använda tolk i primärvården.Sex distriktssköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och visar att tolken möjliggör god omvårdnad, svårt att kommunicera genom tolk, tolk används utifrån patientens behov och situationen avgör huruvida tolk används eller ej.Tolk möjliggör kommunikation mellan patienter med språksvårigheter och distriktssköterskor och används i stor utsträckning av distriktssköterskan inom primärvården. Vissa svårigheter förekom vid användning av tolk, eftersom en trevägs kommunikation då används. Det framkom även i studien att tolk. / Program: Sjuksköterskeutbildning