Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat drastiskt de senaste tio åren med stigande alkoholrelaterad ohälsa i befolkningen som konsekvens. Distriktssköterskans preventiva och promotiva arbetssätt kan vara ett viktigt element i folkhälsoarbetet mot denna ohälsa. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att utifrån befintlig forskning beskriva distriktssköterskans preventiva arbete för att motverka alkoholmissbruk hos vuxna i primärvården. Frågeställningarna var om det har någon effekt och om det fanns hindrande faktorer för detta arbete. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL, Swemed+ och Medline. Åtta artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats ingår i föreliggande litteraturstudie. Resultatet i studien visade att kort intervention har en positiv effekt på alkoholkonsumtionen både på kort och långt sikt. Distriktssköterskor i primärvården vill arbeta med riskbruksbeteende men behövde bättre ämneskunskap och mer utbildning på alkoholriskbruk och kort intervention. Deras uppdrag bör förtydligas i aktuella styrdokument då de efterlyste tydlighet i uppdraget från arbetsgivaren och avsatt tid för det preventiva arbetet.

Syfte med studie var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva distriktssköterskornas roll och upplevelse vid palliativ omvårdnad av patienter med cancer i hemmet. Design: beskrivande design. Metod: beskrivande litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar ingick i studien, materialet hämtat från databaserna Cinahl och Pub med. Artiklarna analyserades utifrån en kvalitativ och en kvantitativ granskningsmall. Resultat: Majoriteten av distriktssköterskorna tyckte att det var positivt att vårda cancerpatienter i hemmet. Kommunikation är en viktig del för att skapa trygghet och tillit i relationen. En god relation som bygger på förtroende och trygghet mellan distriktssköterskan och patient var mycket viktigt. Distriktssköterskorna upplevde svårigheter med att hantera patientens symtom samt fysiska, emotionella och psykosociala behov. Distriktssköterskorna upplevde frustration och känslan av otillräcklighet på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning. Slutsats: Distriktssköterskans roll att skapa en god relation till patienten var en viktigförutsättningen god palliativvård i hemmet. Den palliativa vården i hemmet upplevdes som generellt bra men att kvaliteten på vården påverkades negativt när arbetsbelastningen var hög och när bemanningen inte var tillräcklig.

Bakgrund: Studier visar att spädbarnskrik är påfrestande för föräldrar och tillgång till stöd kan bidra till att föräldrar klarar denna påfrestning bättre. Distriktssköterskan inom barnhälsovården i Sverige har en unik möjlighet att ge stöd till föräldrar, få studier beskriver dock vad distriktssköterskan ger för stöd till föräldrar som lever med just ett skrikigt spädbarn. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans stöd till föräldrar som lever med ett skrikigt spädbarn. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Intervjumaterialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analysen av intervjumaterialet framkom tre kategorier och åtta underkategorier som bildar studiens resultat. Utreda skrik inkluderade två underkategorier: att hjälpa föräldrarna bena upp skriksituationen samt att utesluta fysisk sjukdom hos spädbarnet. Hantera skrik inkluderade tre underkategorier: att informera om spädbarns behov, att ge råd om åtgärder som kan minska skriket samt att rekommendera avlastning. Stärka föräldrarna inkluderade tre underkategorier: att vägleda föräldrarna att hitta egna hanteringsstrategier, att bekräfta föräldrarnas känslor samt att ge positiv förstärkning. Slutsats: Den påfrestning spädbarnsskrik har på föräldrar ställer krav på att distriktssköterskan inom barnhälsovården i Sverige ger stöd till föräldrarna för att de ska ges förutsättningar att kunna skydda och ta hand om sitt spädbarn. Det är dessutom avgörande att verksamheten säkerställer möjligheten för distriktssköterskan att vara tillgänglig för att detta stöd överhuvudtaget ska kunna ges. Ytterligare studier krävs för att kunna fastställa att föräldrar som lever med ett skrikigt spädbarn erhåller det stöd de faktiskt önskar och är i behov av. / Background: Studies show that infant crying is stressful for parents and access to support can help parents cope with this stress better. The district nurse in Swedish child health care has a unique opportunity to provide support. Few studies, however, describe what kind of support the district nurse give to these parents. Aim: To describe the district nurse’s support for parents with a crying infant. Method: The study has a qualitative approach in which semi-structured interviews were conducted with ten district nurses. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Findings: The analysis of the interviews revealed three categories and eight subcategories that form the result of the study. Investigating the crying included two subcategories: to help parents analyse the cry situation and to exclude physical illness in the infant. Managing infant crying included three subcategories: to inform about infants needs, to advice on measures that can reduce infant crying and to recommend relief. Strengthening parents included three subcategories: to guide the parents to find their own coping strategies, to confirm the parents feelings and to give positive reinforcement. Conclusion: The stress infant crying has on parents requires the district nurse in Swedish child health care to provide support to parents to enable them to protect and care for their infant. It is also important to ensure that it is possible for the district nurse to be available in order for this support at all to be given. Further studies are needed in order to make sure that parents with a crying infant actually receive the support they want and need.

Distriktssköterskors fördelning av arbetstid är lite utvärderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvården och öppenvården används till arbete som ligger utanför den patientnära omvårdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlägga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vårdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien är genomförd som en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med självskattningsformulär och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid. Ingen signifikant skillnad i fördelning av arbetstid i förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid kunde påvisas för distriktssköterskor som arbetade vid olika stora vårdcentraler. Gemensamt för distriktssköterskornas erfarenhet i arbetet var förmågan att hantera en komplex yrkesroll. Förhållandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid var komplex och de olika arbetsmomenten som distriktssköterskorna utförde integrerades i varandra. Slutsats: Studien har visat distriktssköterskornas reella och upplevda fördelning av arbetstiden samt hur arbetssituationen upplevdes. Av distriktssköterskornas arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete. Distriktssköterskeyrket upplevdes som komplext där förmågan till samordning av olika vårdgivares insatser var viktig. Resultatet skulle kunna användas som underlag vid förändrings- och förbättringsarbeten inom vård och omsorg, speciellt med tanke på distriktssköterskors arbetssituation.

Bakgrund: Fysisk inaktiviet ökar globalt och är ett hot för folkhälsan då det kan leda till ohälsa och ett flertal sjukdomar. Sveriges regering utformade 2001ett projekt ”Sätt Sverige i rörelse” och i samband det infördes metoden fysisk aktivitet på recept (FaR). Evidens har visat att FaR är ett effektivt sätt att bli fysiskt aktiv. Dock har det även framkommit att vissa patienter har svårt att följa ordination och saknar stöd från hälso- och sjukvården. Det kan vara värdefullt att ta del av patienternas upplevlser att förskrivas FaR för att bidra med ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdpersonal. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att få fysisk aktivitet på recept. Metod: Semistruktuerade intervjuer med tolv patienter som förskrivits FaR. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet. Resultat: Deltagare i studien hade en positiv inställning till att förskrivas FaR. FaR bidrog till att motivationen och medvetenheten om att träna ökade. Ett ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande av fysisk aktivitet upplevdes också. Gruppträningens sociala effekter var betydelsefulla. FaR sågs även likt ett alternativ och ett komplement till läkemedelsbehandling. Det framkom dock hinder kring FaR, både yttre omständigheter och deltagarnas individuella svårigheter att vara fysiskt aktiva och följa receptet. Stöd till fysisk aktivitet från både nära och kära samt stöd och information från sjukvårdspersonal och tränare ansågs viktigt. Slutsats: Slutsatsen av denna studie anses vara att FaR-ordinerad gruppträning är gynnsam framförallt hos äldre.

Att arbeta sjukdomsförebyggande genom livsstilsförändringar är en viktig del av distriktssköterskans ansvarsområde. MI-modellen används som ett verktyg för att motivera patienten till livsstilsförändring vid ohälsosam livsstil. Sextio procent av distriktssköterskor innehar den grundläggande kompetensen om MI-modellen men endast 26 % av dem får möjligheten till regelbunden träning och repetition av modellen. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta enligt MI- modellen vid livsstilsförändringar, samt deras erfarenheter av fortbildning och repetition av modellen. En kvalitativ metod användes och åtta semistrukturerade telefonintervjuer utfördes med distriktssköterskor i södra Sverige. Vid dataanalysen användes manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen av data resulterade i fem kategorier: Användbar vid livsstilsförändringar, Skapar Empowerment, En svår balansgång för att inte ta över, Bygger på samarbete och motivation, Utveckla och aktualisera sin kunskap. Distriktssköterskorna beskrev modellen som användbar och resultatrik vid livsstilsförändringar. De använde sig av delar av modellen vid sina samtal och nyttjade de olika verktygen som finns att tillgå. MI-modellen beskrevs användbar vid olika situationer och som både längre och kortare rådgivningssamtal. Modellen upplevdes till viss del som svårarbetad och tidskrävande. Distriktssköterskorna påtalade svårigheter angående deras egen förmåga att hantera modellen. Samtliga distriktssköterskor beskrev att de önskade repetition och mer utbildning om MI för att stärka sin egen kompetens. Denna studie påvisar att regelbunden repetition och utbildning i MI behövs för att få distriktssköterskorna att känna sig trygga i sin yrkesroll och sin förmåga att kunna utöva MI- samtal på ett optimalt sätt. För att möta distriktssköterskornas behov behövs insatser göras i primärvårdsorganisationen.

Hälsolitteracitet innebär patientens kognitiva förmåga att förstå och tillämpa hälsoinformation. Enligt Hendersons omvårdnadsteori bör sjuksköterskan förstå och assistera när patienten inte har tillräcklig motivation, kunskap eller styrka för att självständigt uppnå hälsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor från tre olika vårdcentraler intervjuades utifrån en intervjuguide med semi-strukturerade frågor. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och ett övergripande tema framkom; Distriktssköterskan skapar delaktighet hos patienten genom ett engagerat förhållningssätt till hälsolitteracitet. Tre kategorier identifierades; strävar efter förtroendefulla relationer, anpassar sig efter patienten samt uppmuntrar till empowerment. Distriktssköterskorna menade att de strävade efter att skapa insikt och motivation hos patienterna för att åstadkomma delaktighet. Ingen av distriktssköterskorna i denna pilotstudie hade hört talas om begreppet hälsolitteracitet. Trots detta beskrev de att de arbetade utifrån en förståelse att patienterna hade olika möjligheter att förstå och tillämpa informationen. Pilotstudien kan ligga till grund för en fullskalig studie om distriktssköterskors förhållningssätt till hälsolitteracitet, anpassad till svensk hälso- och sjukvård. / Health literacy is the patient's cognitive ability to understand and apply health information. According to Henderson's nursing theory the nurse should understand and assist the patient who does not have sufficient motivation, knowledge or strength to independently achieve health. The aim of this study was to identify the district nurses' attitude to health literacy in their treatment of patients at a medical centre. The study was a qualitative interview study with an inductive approach. Five district nurses from three medical centres were interviewed using an interview guide based on semi-structured questions. A qualitative content analysis was performed and revealed the following theme; the district nurse encouraged patient participation through an approachable and committed approach to health literacy. Three categories were identified; strive for trust, adapt to the patient and encourage empowerment. The district nurses described that they strived to create insight and motivation to encourage them to participate in their own health care. None of the district nurses in this pilot study were familiar with the term health literacy. Despite this, they described that they understood that their patients had differing abilities in understanding and applying information. This pilot study offers a basis for a full-scale study of district nurses application of health literacy, customized to Swedish health care system.

Bakgrund: I hemsjukvården ges den patientnära omsorgen vanligen av en anhörigvårdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anhörigvårdare upplever sig behöva kontinuerligt stöd från sjukvården. Det sociala stödet är en viktig del av vad som upprätthåller individen men det är omtvistat huruvida socialt stöd ska komma från hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet var att genom en begreppsanalys förtydliga begreppet socialt stöd med inriktning mot användning och betydelse för anhörigvårdare. Metod: Begreppsanalysen följer Rodgers Evolutionary Concept Analysis. Artikelsökning genomfördes i 20 databaser. Det slutliga urvalet bestod av 38 artiklar ur vilka synonyma/relaterade termer, antecedenter, kännetecken, konsekvenser och exempel av socialt stöd identifierades. Resultat: Resultatet visar att större delen av det sociala stödet kommer från resurser utanför hälso- och sjukvården men samtidigt att vissa stödinsatser var verkningslösa om de inte kom från utbildad personal. Resultatet diskuterades utifrån Husted och Husteds omvårdnadsteori The Symphonological Bioethical Theory och den vidare analysfasen. Konklusion och implikation: Socialt stöd finns och erbjuds anhörigvårdare men behöver anpassas utifrån anhörigvårdarens situation för att få avsedd verkan. Resultatet kan hjälpa distriktssköterskor att konkret stödja anhörigvårdare och därigenom minska risken för ohälsa kopplad till att vara anhörigvårdare. Vidare studier behövs för att ta ett bredare grepp på ämnet och utreda hur anpassningen kan ske så att anhörigvårdarna både kan erbjudas och ta emot det sociala stödet. / Background: Within home nursing most of the care is carried out by a family caregiver and without them the needs of the citizens would not be met. Caregivers feel they need continuous support from health care professionals. Social support is an important part of what sustains the individual but it is disputed whether the social support should come from health professionals. The aim was to, through a conceptual analysis, clarify the concept of social support with focus on the use and importance of caregivers. Method: The study follows Rodgers’ evolutionary method of concept analysis. Searches were made in 20 databases and the final sample consisted of 38 articles from which surrogate/related terms, antecedents, attributes, consequences and examples from social support were identified. Results: The results shows that the greater part of social support comes from outside the health care but that at the same time, some support measures were ineffective if they did not come from trained personnel. The results are discussed based on Husted and Husteds’ Symphonological Bioethical Theory and the further analysis phase. Conclusion and implication: Social support to caregivers needs to be tailored to the caregivers’ needs in order to have the intended effect. This result can help district nurses to understand how to support caregivers and thereby lessen their risk of health detoriation. Further research is needed to take a broader perspective on the subject and examine how social support can best be adapted so that carers can both be offered and receive social support.

Patienter som söker obokad vård har visat sig öka. Samtidigt har arbetsbelastningen för distriktssköterskor blivit tyngre. Detta tillsammans med att patienterna har höga krav på vården gör att det är en utmaning för distriktssköterskan att arbeta på vårdcentral och möta obokade patienter. Distriktssköterskans upplevelse av att arbeta på vårdcentral är väsentligen outforskad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter som kommer obokade till vårdcentralen. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med nio informanter. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i sex generiska kategorier: patientkomplexitet, organisationströghet, distriktssköterskans utsatthet, disharmoni i vårdrelationen, yrkeserfarenhet och omvärld och distriktssköterskans vårdande hållning. Distriktssköterskan vill gärna ge en god vård till de obokade patienterna men förutsättningarna för att göra detta varierar. Det är patienter med många olika tillstånd som kommer. Det påvisas också att kommunikationssvårigheter kan ha påverkan på vårdandet. Det framkommer att organisationen på vårdcentralen har betydelse för distriktssköterskans arbete. Även distriktssköterskornas stöd och samarbete med kollegor är viktigt. Studiens huvudkategori är: resultatet kan förstås som att distriktssköterskans möte med patienter på obokade tider är en svårlöst vårdekvation som kännetecknas av att patientkomplexitet möter en organisationströghet. Trots distriktssköterskans strävan att upprätthålla en vårdande hållning och en vilja att ge god vård samt de specifika resurser som finns, uppkommer disharmoni i vårdrelationen och distriktsköterskans

Allt fler personer i det svenska samhället kommer från en annan kultur än den svenska. Anledningarna till att personen kommer till Sverige kan bero på ett eget val eller att omständigheter i hemlandet tvingar personen att fly. Oavsett orsak möter distriktssköterskan dessa personer i sitt yrkesutövande. Fungerande kommunikation är en förutsättning för såväl god vård som för delaktighet. Syftet med denna studie är att beskriva icke svensktalande personers känsla av delaktighet i vårdmötet med och utan tolk. Studien är en kvalitativ intervjustudie.  Det erhållna datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patientens delaktighet i vårdmötet är större med tolk än utan. Studien visar också att bemötandet från distriktssköterskans sida är viktigt för känslan av delaktighet. Detta bemötande handlar mer om den känsla distriktssköterskan förmedlar än om det som faktiskt sägs och görs. Resultatet visar även att patienternas tilltro till tolkarna vacklar. Delaktighet, kommunikation och bemötande diskuteras i relation till hållbar utveckling. Författarna menar att det är viktigt att använda tolk i vårdmöten framför allt vid det första besöket i hemsjukvården samt att distriktssköterskan bör vara medveten om hur mycket bemötandet betyder för den icke svensktalande patientens känsla av delaktighet. Författarna diskuterar också etiska aspekter i intervjusituationen med den icke svensktalande informanten.